Vad liberaler inte förstår
En av liberalismens baksidor är dess oförmåga att förstå den sortens drivkrafter som får en del människor att vara beredda att dö för religionen eller nationen. Denna oförmåga förklarar somliga liberalers upprörda reaktioner när ”Sveriges Steve Bannon” Malcom Kyeyune påpekar att vissa människor faktiskt lockas av blodig kamp.
Sverige 2050: Tryggheten är inte för alla
I ett splittrat Sverige har statsmakten fläckvis ersatts av lokala våldsmonopol, flyktingar skyfflas runt mellan kommuner och myndigheter som inte vill ta ansvar för dem, och staten säljer ut kuturarvet. Läs Dan Korns vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Litteraturpriset är inte ett godhetspris
Det är ohållbart att kräva att författare som får priser, exempelvis Nobelpriset i litteratur, ska vara moraliskt obefläckade. Och Svenska Akademien blir inte moraliskt förkastlig för att den ger pris till människor som är moraliskt förkastliga. God litteratur är inte samma sak som litteratur skriven av goda människor.
Staffanstorps film blottar en farsartad verklighet
När en grannkommun skildrar den råa och hårda situationen i Malmö verkar vissa bli argare över skildringen, än över den verklighet som porträtteras. Reklamfilmen om Staffanstorp visar obönhörligt hur vår tragikomisk vår verklighet blivit.
Att skjuta budbäraren
Människor tenderar att bli mer provocerade av den som säger att något är fel, än av den som orsakat felet. Dreven mot Stina Oscarson, Katerina Janouch och Chang Frick visar på ilskan mot den som sagt det vi inte vill prata om – medan de som orsakat de påtalade problemen slipper undan.
Bör en politiker twittra?
Samtal på nätet bör följa samma regler som samtal i verkliga livet. Problemet är bara att de som möts på sociala medier kommer från miljöer där man tilltalar varandra på helt olika sätt. Därför behöver man försöka vara förstående snarare än att leta efter fel – något som såväl gäller journalister som politiker.
Att höra och inte förstå
Skall man kritisera en politiker bör det ske för det han sagt och inte för det man tror att han sagt. Det gäller också om politikern heter Jimmie Åkesson. Men människor hör i höre.
Ordning i den politiska sandlådan
Lögner och överdrifter om politiska motståndare förstör det offentliga samtalet, vilket blev särskilt tydligt under valrörelsen. Thomas Sowell har visat att redan under 1700-talet tenderade de med utopiska politiska ideal att ljuga om sina motståndare, medan antiutopisterna i högre utsträckning höll sig till sakfrågorna, en uppdelning som fortfarande tycks stämma.
Kulturen vilar på syndabockar
Bibelns berättelser säger något om kulturens ursprung och är relevanta för oss människor, oavsett tro. Enligt René Girard behöver vi syndabockar för att på ett rituellt vis bilägga konflikter utan att mörda varandra. I botten av varje kultur kan vi finna ett mord, menade han.
Det är hyckleriet ni borde skämmas för
Ledarskribenter har på sistone börjat predika om skam och talar om helvetet. Skam kan vara bra för att förhindra oss att göra fel, men när vi skall skämmas för saker som vi har svårt att förändra leder det bara till hyckleri och dåligt självförtroende.
Det våras för trettiotalet
Referenser till trettiotalet har haglat under de senaste årens politiska debatt. Trettiotalet används som fågelskrämma, men just därför beter sig politiker på ett sätt som gör att det börjar bli kusligt likt trettiotalet.
Det vildas lockelse
Det uppskattas att det fortfarande finns ett hundratal små folkgrupper på vår jord som aldrig haft kontakt med yttervärlden. En del vill upplysa dem om civilisationens eller religionens välsignelser, medan andra själva skulle vilja ansluta sig till det enkla stenålderslivet. Gemensamt är att man har svårt att förutse de tragedier som nästan alltid blir resultatet av kontaktförsök.
Politiker ska sköta sitt jobb eller avgå
Politiker är anställda av folket att tillvarata dess intressen och skydda dess frihet. Om de inte vill utföra det arbetet eller om de inte klarar av det borde samma sorts avtal som gäller andra anställningar gälla, nämligen avsked.
Etnisk röstning är inget nytt
Internationellt sett är kollektivism normen, och det är vi i Västvärlden som är avvikande med vår individualism. Det bör man ha i åtanke när man diskuterar etnisk röstning. När människor med bakgrund i klansamhällen driver personvalskampanjer kan det vara ett uttryck för en väg bort från klantänkandet, skriver Dan Korn.
Efterlyses: Politiker med ryggrad
Jordan Petersons uppror mot identitetspolitiken har föranlett alla möjliga anklagelser mot honom, men i det långa loppet gjort honom känd som en man med ryggrad. Under Pridefestivalen hade flera av Sveriges partiledare chansen att göra ett liknande intryck, men avstod. Den som hade vågat ta avstånd från den oseriösa mobbningen av en politisk motståndare hade i det långa loppet framstått som den mest hedervärda.
Sverige präglas inte av islam
Sverige må vara ett väldigt sekulärt land, men samtidigt så präglat av lutheransk kristendom att någon annan religion knappast kan räknas som en del av det. Muslimer är en del av Sverige i dag och sätter sin prägel på landet, men inte religionen.
Blott Sverige svenska köttbullar har
”Blott Sverige svenska krusbär har” diktade C J L Almquist i exil. Och blott Sverige har en så stark vilja att ständigt förneka att det finns något som kan kallas svenskt. Svensk kultur behöver inte vara ursprunglig och urgammal för att vara svensk. Däremot kan den vara en källa till glädje.
En bok från hycklandets tid
Mustafa Panshiris och Jens Ganmans bok ”Det lilla landet som kunde” är en rolig, allvarlig och tragisk skildring av vår tids Sverige och landets största frågor, där integrering och invandring är ett ständigt återkommande tema.
En genusrobots dilemman
DN:s genusrobot väcker frågor. Hur vet den vem som är man eller kvinna (om det nu inte bara är en social konstruktion)? Är det bara namngivna personer som spelar roll? Och hur ska roboten hantera faktum att män är överrepresenterade i den sortens händelser – våld och mord – som läsarna vill läsa om?
När Pan spelade i Gesunda
Den nationalromantiska rörelsen kring förra sekelskiftet uppfattas numera som inbundet fixerad vid det svenska, men var betydligt mer öppen mot utlandet än vad man vanligen föreställer sig. Den hyllade både det svenska och det utländska och därför fungerade öppenheten. När man i vår tid vill vara öppen mot omvärlden är det vanliga receptet att förringa det svenska, för att hylla det utländska. Det är ett dåligt recept, för den som känner sig hotad blir inte öppen.
Snubbelstenar till varje pris
Forum för levande historia vill placera ut ”snubbelstenar” i Stockholm till minne av människor som inte fick uppehållstillstånd i Sverige före kriget och som senare mördades i Förintelsen. Trots ett flertal avslag från Stockholms kulturnämnd driver myndigheten nu på elfte året frågan vidare. Alla medel verkar tillåtna, även att slira på sanningen.
Rör inte min vedspis!
Boverkets nya regler för vedspisars installering har väckt stor uppmärksamhet, trots att reglerna är fullständigt meningslösa. Det Boverket inte verkar fatta är att om man rör vid vedspisen rör man samtidigt vid något av det djupaste i själva svenskheten.
Den underprivilegierades makt
Medlidande med personer i en offerroll är en del av den kristna civilisationen. Samtidigt är den man känner medlidande med svår att fördöma, vilket ger offret en paradoxal maktposition. En tiggare kan komma undan med att bosätta sig på någon annans privata mark, eftersom tiggaren är ett offer – mer privilegierade människor som gjorde detsamma skulle avhysas direkt. Maktstrukturer är mycket mer komplexa än privilegierade och underprivilegierade.
Blir allt fel om Trump är med?
Intressanta förslag till en fredlig lösning av konflikter i Mellanöstern kritiseras och utmålas som katastrofala, inte på grund av vad planerna går ut på, utan på grund av att ”fel” personer kommit med förslagen. Hur vore det om vi tog saker på allvar, även när det går att hitta en koppling till Donald Trump?
Rädslan för kunskap
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.
Förbjud NMR-demonstrationen, men av rätt skäl
Nordiska Motståndsrörelsen är våldsverkare. Därför bör de inte ges rätt att demonstrera. Deras närvaro i gatubilden rör upp känslor, också mina, men ett demonstrationsförbud bör inte handla om känslor, skriver Dan Korn.
Det är inte rasism som hindrar integrationen
Rasism, det vill säga en motvilja mot folk med avvikande utseenden, blir allt ovanligare. Men i stället har Europas länder fått en allt större motvilja mot islam och muslimer. Det bådar inte gott för framtiden, men det finns förslag på lösningar. De ställer krav både på majoritetsbefolkningarna och på muslimerna.
Mångfald kräver en gemensam kultur
Ju mera mångkulturellt ett samhälle blir, desto viktigare är det att det finns en gemensam kultur som förenar olika grupper. Mångkulturalismen som ideologi kan man leka med i ett homogent samhälle, men när skilda grupper ställs mot varandra behöver vi det som förenar och inte det som skiljer. Samma saker som håller ihop en civilisation behövs för att hålla ihop ett samhälle.
Skolan som fick omvänt syfte
För att kunna vara en förebild krävs en stark självkänsla, en trygghet i identiteten. Under de senaste sjuttio åren har dock en systematisk nedmontering av den svenska identiteten ägt rum via skolan. Historieundervisningen har utarmats. Minsta ord som tyder på en glädje över svenskhet angrips med statliga medel.
Vårt behov av förebilder
Nyanländas anpassning till nya och främmande förhållanden handlar till stor del om att imitera förebilder. Det är så den mänskliga hjärnan fungerar. Men det fungerar inte om inte förebilden vill vara förebild, något som ofta är fallet i Sverige. Vill vi ha en fungerande integration måste landet och dess människor vara villiga att vara förebilder.
Lagen bygger landet
Skandalen med Transportstyrelsen framställs som om det viktiga vore vilken regering som fattat beslutet och vilken ekonomisk ideologi som är den rätta. Frågan går mycket djupare än så. Den verkliga skandalen är att människor som borde veta bättre med öppna ögon frångår följandet av lagen.
Den individuella friheten är lika gammal som midsommar
I gamla traditioner kring midsommar ingår rituella frierier som visar att ungdomar långt tillbaka i tiden själva valde vem de skulle gifta sig med. Den friheten vore otänkbar i stora delar av världen, på många håll än i dag.
Slöjan utmanar den svenska konsensuskulturen
Vår svenska konsensuskultur irriteras över avvikare, som exempelvis kvinnor i slöja. Det kan ses som intolerant. Men intoleransen är mot slöjan, inte mot människan, eftersom kravet på att människor skall bli som oss egentligen är starkt inkluderande.
Anhöriginvandring är ett frikostigt svek mot de svagaste
Att gifta sig med någon med medborgarskap i Sverige är bingo för många människor i världen. Men i det spelet utnyttjas de svagaste, de unga flickorna. I medmänsklighetens och frikostighetens namn är det lätt hänt att regler som var till för det goda i stället får tragiska konsekvenser.
Svensk kultur, en förutsättning för integration
Heidenstam kallade Sverige “vår längtans bygd”. Nu har hemlängtan drabbat landet igen: varje politiker talar om svenska värderingar och Almedalen blev ett veckolångt nationaldagsfirande. Samtidigt är det många som hävdar…