Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Essäer

Vägvalet efter Merkel

Europas kanske viktigaste politiska parti, tyska CDU, står inför ett betydelsefullt partiledarval när epoken Merkel närmar sig sitt slut i tysk och europeisk politik. Gustaf Reinfeldt skriver om de vägval, ideologiska och strategiska, partiet står inför, och om vem som har störst chans att bli Tysklands nästa förbundskansler.

CDU Tyskland

Sociala insatser gör inte slut på gängen

Om polisen och goda krafter åter ska kunna dominera i dag utsatta områden måste 1989 års lagstiftningsmisstag åtgärdas. Henrik Hall har läst nya böcker av journalisten Lasse Wierup, polisen Fredrik Kärrholm och juristen Bo Wennström, och menar att övergripande åtgärder krävs i hela brottsbalken för att gangsterkulturen ska brytas.

Brottslighet Kriminalpolitik

Striden om Republikanernas själ

En gång i tiden dominerades det republikanska partiet av mittenorienterade politiker från den amerikanska öst- och västkusten. Gustaf Reinfeldt ställer sig frågan om de sista kvarvarande New England-republikanerna har någon chans att utmana trumpismen om partiets framtid.

USA efter valet

Lär av Trumps framgångar och misstag

Donald Trump lämnar många policymässiga bedrifter efter sig, som tyvärr har överskuggats av hans personliga tillkortakommanden. När Republikanerna nu plockar upp bitarna och funderar över framtiden behöver de lära sig både av hans framgångar och misslyckanden, skriver Johan Ingerö.

USA efter valet

Halva folkets president

Oavsett om det är Donald Trump eller Joe Biden som till slut står som segrare i det amerikanska presidentvalet är det sannolikt att stora delar av väljarkåren inte kommer att se vinnaren som legitimt vald. Risken är att den amerikanska misstron mot de politiska institutionerna kommer att sprida sig även till Sverige, skriver Johanna Möllerström.

USA:s problem är större än Trump

Fattigdom, ojämlikhet, ohälsa, rasism och en kollapsad samhällsgemenskap. I artikelserien ”USA efter valet” låter Smedjan ett antal skribenter ge sin bild av händelseutvecklingen på andra sidan Atlanten. Först ut är Isobel Hadley-Kamptz som skriver om hur de samhällsproblem som för fyra år sedan banade väg för Trump fortsatt att fördjupas.

USA efter valet USA-val

Politikerna förstår inte forskning

I debatten beskrivs universiteten ibland som fästen för politisk aktivism förklädd till genusvetenskap och postmodern teori. De största hoten mot den akademiska friheten kommer emellertid från de som kräver kortsiktig och mätbar nytta från forskningen. Bakom detta finns ett i politiken utbrett missförstånd kring vetenskapens roll, skriver Olof Hallonsten.

Forskning

Liberalerna hör hemma till höger

Enligt opinionsmätningarna riskerar Liberalerna att åka ur riksdagen vid nästa val. Smedjans chefredaktör Svend Dahl reder ut bakgrunden till den liberala krisen och beskriver ett parti där den interna kulturen blivit allt mer destruktiv och där de partiaktivas självbild går på tvärs mot väljarnas bild av partiet.

Liberalerna

Vad Fritiof Domö kan lära oss om lokal demokrati

Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.

Han blev som de andra

När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president våren 2017 lockade han väljarna med löften om att vara en ny typ av politiker. Med mindre än två år kvar till nästa presidentval har stjärnglansen falnat, men presidentens chanser att bli omvald ser ändå goda ut, skriver Jan-Olof Bengtsson.

Frankrike Macron

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Antiliberalism som akademisk disciplin

Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.

1 2 3 10