Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ekonomi

Baylan och de 600 miljarderna

Staten äger bolag för över 600 miljarder. Men politiker är dåliga företagsledare. I väntan på privatiseringar borde bolagen läggas i en fond med professionella förvaltare, skriver Niclas Hvalgren.

Det är institutionerna, dumbom!

Debatten rasar kring vilken politik som skapar social rörlighet, och hur man ska mäta den. En pålitlig och förutsägbar rättsstat, ett gott företagsklimat, ett bra utbildningssystem och en syn på rättvisa som inte i första hand bygger på stor omfördelning utan på goda möjligheter och ökande välstånd för alla, är en bra utgångspunkt, skriver Caspian Rehbinder.

Köp inte sossespinnet om las-utredningen

Regeringen ska nu genomföra las-utredningen. Det är en av de viktigaste liberala vinsterna och kommer ha betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Socialdemokraterna börjar redan försöka spinna det som någonting annat, men ingen borde låta sig luras av så genomskinlig vilseledning, skriver Caspian Rehbinder.

LAS

Piketty har fel om svensk ojämlikhet

I den franska kändisekonomen Thomas Pikettys nya bok spelar Sverige en framträdande roll. Med sitt fokus på socialdemokratisk omfördelningspolitik bortser Piketty emellertid från hur 1800-talets liberala reformer och den allmänna välståndsutveckling som följde bidragit till ett mer jämlikt samhälle, konstaterar Erik Liss.

Bättre LAS – för bägge parter

Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.

Arbetsmarknad Ekonomi

Ekonominestorn som formade Sverige

Få personer har haft lika stor betydelse för de senaste decenniernas svenska samhällsutveckling som Assar Lindbeck. De flesta lär förknippa Assar Lindbeck, som avled i slutet av augusti, med de strukturreformer som initierades i den så kallade Lindbeckkommissionen under nittiotalskrisen. Men hans vetenskapliga engagemang för en välfungerande marknadsekonomi sträcker sig hela vägen tillbaka till det tidiga 1960-talet, skriver nationalekonomerna Nils Lundgren och Hans Tson Söderström.

Så bör en frihetlig skattereform utformas

Skattesystemets utformning handlar ytterst om vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället. Det är ett perspektiv som alltför ofta lyser med sin frånvaro i en skattedebatt dominerad av nationalekonomiska avvägningar. När politiker och ekonomer nu drar upp planerna för en stor skattereform måste klassiskt liberala frihetsargument återigen ta plats i debatten, skriver Björn Hasselgren.

Socialdemokraterna bluffar om balansen på arbetsmarknaden

Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.

Arbetsmarknad Januariöverenskommelsen Socialdemokraterna

Riksbanken missade teknikutvecklingen

Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.

Digitalisering Ekonomi Teknik

Blir det äntligen fri hyressättning?

Den svenska hyresmarknaden lider av stora problem och reformer har efterfrågats sedan 1940-talet. Enligt januariavtalet ska en friare hyressättning införas. Nu kommer direktiven till den utredning som ska titta på detta. Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, tolkar dem som en delseger.

Bostadsmarknaden Marknadsekonomi

Gör det lättare att splittra kommuner

Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.

Demokrati Kommunpolitik
1 2 3 5