Ekonomi Essä
Dags att stoppa fackets bärsärkagång
LO är beredda att driva Tesla ut ur Sverige, samtidigt som konflikten går ut över andra företag och privatpersoner. Det är uppenbart att facken har för stora befogenheter, skriver Albin Zettervall.
De svenska fackförbunden talar högt och gärna om den fredliga svenska modellen med få strejkdagar. En månads konflikt mot Tesla visar varför det sällan blir stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad. Fackens makt är så vidsträckt att företagen i princip har ett enda val: teckna kollektivavtal eller att lägga ned verksamheten.
I centrum av den stora arbetsmarknadskonflikten är ett globalt ledande företag som ligger bakom elbilsrevolutionen, och tillverkar den i dag mest sålda bilen i Sverige – Tesla Model Y. Den svenska modellen är äldre än Teslas, och fackpamparna är beredda att jaga Tesla ut ur landet om företaget fortsätter vägra kollektivavtal.
Fackets utpressningsförsök består bland annat av att stoppa olika tjänster så som postutdelning, hamnimport, städning och byggservice. Tesla är ett av få företag som (än så länge) har kraft att stå emot. Den möjligheten saknar de mindre företagen som hamnar i skottlinjen när facket löper amok.
Kollektivavtalet innebär vanligen en fredsplikt för företag och fackförbund, och genom att signera ett kollektivavtal så kan företaget förvänta sig att inte drabbas av stridsåtgärder från facket. Fredsplikten är dock inte absolut: sympatiåtgärder är undantagna. Detta undantag är något facken gärna utnyttjar. IF Metalls konflikt mot Tesla visar med all tydlighet hur svag den svenska avtalsfriheten är, och att fackens makt måste begränsas.
Sympatiåtgärder är ingen nyhet på arbetsmarknaden, och var för drygt 100 år sedan en särskilt viktig stridsåtgärd för arbetsgivare. Om företagen kunde gå ihop för att stänga ute sina arbetstagare i sympati för en arbetsgivare som hade problem med bråkiga arbetstagare tog strejkkassorna snart slut och företagen kunde svälta ut fackförbunden. Arbetsgivarna har inte använt sig av sympatiåtgärder i modern tid, mycket på grund av att arbetsmarknaden i grunden har förändrats och att det är väldigt svårt att motivera för en ägare att stänga av sin egen produktion. Det är därför endast fackförbunden som använder sympatiåtgärder offensivt för att sätta press på enskilda arbetsgivare och branscher under kollektivavtalsförhandlingar.
I årets avtalsrörelse varslade alla LO-förbund om strejk när Gröna arbetsgivare och Kommunal hade svårt att komma överens om avtalet för golfbanearbetare. Detta efter att de flesta andra branscher precis tecknat nya kollektivavtal. Det är inte konstigt att vi har få strejkdagar när LO kan stänga ned stora delar av Sverige om de inte får som de vill.
***
Ett av de mer kända exemplen som visar vilken absurd makt facken sitter på är salladsbaren Wild’n Fresh i Göteborg, där facket inledde stridsåtgärder mot ägaren år 2007. Arbetsplatsen hade lika bra eller bättre villkor än kollektivavtalet på nio punkter av tio. Den sista punkten handlade om försäkringsskydd, som ägaren snabbt åtgärdade. Ingen arbetstagare var ansluten till facket, men Kommunal och Transport vidtog ändå sympatiåtgärder. Det ledde bland annat till att ingen kom och tömde sopor, vilket blev ett miljöproblem. Efter åtta veckors blockad blev pressen för stor, och ägaren sålde verksamheten. Kollektivavtalet var inte efterfrågat av arbetstagarna, som i stället blev av med sin arbetsplats. Wild’n Fresh är tyvärr inte det enda exemplet, liknande blockader som lett till att företagare gett upp har skett i bland annat Linköping och Västerhaninge.
Det är helt uppåt väggarna att privatpersoner inte kan få sin bil lagad.
Något som sticker ut särskilt i dagens konflikt är hur många av fackens stridsåtgärder som är direkt riktade mot tredje man. Facket hindrar kollektivavtalsanslutna verkstäder att reparera Tesla-bilar, oavsett vem ägaren till bilen är. Det hade varit mer logiskt om facket hindrade att bilar ägda av Tesla repareras. Det är helt uppåt väggarna att privatpersoner inte kan få sin bil lagad. Motsvarigheten vore om till exempel en hustillverkare och facken var i luven på varandra, och facket förhindrar att en privatperson i sitt hus inte får laga sitt tak. Även företag som köpt Tesla-bilar riskerar att drabbas hårt. För en mindre taxifirma kan det innebära en ekonomisk katastrof om man har en trasig bil som inte får repareras.
Det är heller inte enbart Tesla-ägande företag och privatpersoner som drabbas. För verkstäder som reparerar Tesla-bilar innebär detta ett stort inkomstbortfall. ”Ni får laga andra bilar, inte Teslor” meddelade IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Det är ett väldigt nonchalant uttalande.
”Det går inte så länge innan vi måste säga upp folk”
Mölnlycke Lackering och Karosseriverkstad har 25 anställda, och en stor del av deras kundunderlag består av Tesla-bilar. “Vi var bland de första som började med Tesla 2013. Nu är 70 procent av verksamheten Tesla. Jag vet ärligt talat inte hur vi ska klara oss utan att få göra de jobben. Det går inte så länge innan vi måste säga upp folk”, säger ägaren Björn Larsson till Dagens industri. IF Metall är i sin kamplust villiga att offra svenska jobb med kollektivavtal.
I Teslas fall är det uppenbart att arbetstagarna är nöjda med sina anställningsvillkor, då de hur enkelt som helst kan byta till en kollektivavtalsansluten arbetsgivare. Trots att kollektivavtalet inte var efterfrågat så går striden ut över mindre företag som inte har med konflikten att göra. Det är orimligt.
Konflikten stannar inte heller där. ST och Seko har infört en uppmärksammad sympatiåtgärd som innebär att Postnord inte ska dela ut post till Tesla, vilket blev särskilt allvarligt när Transportstyrelsen vägrade lämna ut nya registreringsskyltar direkt till företaget. Myndigheten menade att de var tvingade att skicka registreringsskyltarna genom Postnord, och därav skulle Tesla inte få dem levererade. Tesla har stämt både Postnord och Transportstyrelsen, och enligt domstolen verkar Transportstyrelsen gjort en felaktig tolkning till fackets fördel. Det interimistiska beslutet från domstolen ger Tesla rätt att hämta sina skyltar direkt hos tillverkaren. Tidigare i veckan kunde man även läsa om en oanmäld inspektion som Arbetsmiljöverket genomfört på Tesla i Mölndal, där de hade anmärkningar på en tryckluftsbehållare där det är oklart om den är godkänd eller inte. Låt oss hoppas att dessa situationer inte beror på myndighetsaktivism.
När det gäller arbetsrättslig reglering är Sverige inte landet lagom, snarare sticker vi ut med extremt oreglerade stridsåtgärder. När oskyldiga företag blir lidande av fackets maktfullkomlighet har konflikten gått för långt. Det är dags att avskaffa, eller i vart fall kraftigt begränsa, rätten till sympatiåtgärder.