Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ekonomi

Det är institutionerna, dumbom!

Debatten rasar kring vilken politik som skapar social rörlighet, och hur man ska mäta den. En pålitlig och förutsägbar rättsstat, ett gott företagsklimat, ett bra utbildningssystem och en syn på rättvisa som inte i första hand bygger på stor omfördelning utan på goda möjligheter och ökande välstånd för alla, är en bra utgångspunkt, skriver Caspian Rehbinder.

Köp inte sossespinnet om las-utredningen

Regeringen ska nu genomföra las-utredningen. Det är en av de viktigaste liberala vinsterna och kommer ha betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Socialdemokraterna börjar redan försöka spinna det som någonting annat, men ingen borde låta sig luras av så genomskinlig vilseledning, skriver Caspian Rehbinder.

Piketty har fel om svensk ojämlikhet

I den franska kändisekonomen Thomas Pikettys nya bok spelar Sverige en framträdande roll. Med sitt fokus på socialdemokratisk omfördelningspolitik bortser Piketty emellertid från hur 1800-talets liberala reformer och den allmänna välståndsutveckling som följde bidragit till ett mer jämlikt samhälle, konstaterar Erik Liss.

Bättre LAS – för bägge parter

Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.

Ekonominestorn som formade Sverige

Få personer har haft lika stor betydelse för de senaste decenniernas svenska samhällsutveckling som Assar Lindbeck. De flesta lär förknippa Assar Lindbeck, som avled i slutet av augusti, med de strukturreformer som initierades i den så kallade Lindbeckkommissionen under nittiotalskrisen. Men hans vetenskapliga engagemang för en välfungerande marknadsekonomi sträcker sig hela vägen tillbaka till det tidiga 1960-talet, skriver nationalekonomerna Nils Lundgren och Hans Tson Söderström.

Så bör en frihetlig skattereform utformas

Skattesystemets utformning handlar ytterst om vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället. Det är ett perspektiv som alltför ofta lyser med sin frånvaro i en skattedebatt dominerad av nationalekonomiska avvägningar. När politiker och ekonomer nu drar upp planerna för en stor skattereform måste klassiskt liberala frihetsargument återigen ta plats i debatten, skriver Björn Hasselgren.

Innovationerna som försvann

Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…

Ge inte EU beskattningsrätt

Coronapandemin har återupplivat förslaget om att ge EU beskattningsrätt. Det skulle innebära en stor maktförskjutning till EU, och ske utan legitimitet från medlemsstaternas befolkningar.

Politikernas svar: ”Det är chockerande”

Smedjan har i två reportage granskat Eriksdalsbadet och Stockholms stads fastighetsförvaltning. Det är en historia om konstruktionsfel, uteblivet underhåll, djupgående organisationsbrister och kritiska revisorer. Nu svarar de ansvariga politikerna, fastighetsborgarrådet…

Staten handlar saker

Bara i Sverige har vi på senare år upplevt att staten varit dålig på att handla mediciner och sjukvårdsutrustning, it-drift och kommunikationssystem. Vi vet också att staten varit dålig på att handla vin och helikoptrar. När staten handlar saker misslyckas det ofta, inte sällan spektakulärt. Ändå skyller många på marknaden varje gång det händer.

Socialdemokraterna bluffar om balansen på arbetsmarknaden

Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.

Riksbanken missade teknikutvecklingen

Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.

Kommunpolitikern som vågar gå mot strömmen

Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?

Kommunerna bidrar till färre och dyrare bostäder

Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.

1 2 3 4 5 7