Skattemiljonerna som finansierar Hyresgästföreningen
Miljonerna strömmar från Stockholms stads skattebetalare till Hyresgästföreningen, visar Smedjans granskning.
Kommunpolitik
Bidragskrisen välter kommunerna
Försörjningsstödet är en kostnadsbomb för kommunerna. Smedjans undersökning visar hur högre krav på de som får socialbidrag blivit ett sätt för kommunerna att dämpa kostnadsutvecklingen. Men räcker det?
Den okända historien om Skellefteåhalsduken
Skellefteåhalsduken är inte bara en historia om en okänd man som deltog i stormningen av Kapitolium, men också om en kommun som tagit platsmarknadsföring till nästa nivå. Under det senaste…
Kommunala bolag ökar risken för korruption
Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.
Varför ska friskolor omfattas av offentlighetsprincipen – men inte Systembolaget?
Offentlighetsprincipen är en svårslagen murbräcka mot korruption, slöseri och allehanda maktmissbruk. Mycket talar för att det vore klokt att även låta den omfatta friskolor, men fler borde ifrågasätta det rimliga i att statliga företag som Systembolaget, som har en historia av mutskandaler, helt slipper undan medborgarnas insyn.
Kommunikatörerna har tagit politikernas roll
Kommunikatörerna tar över kommunernas förvaltningar. I Göteborg är de 253 stycken – men vad jobbar de med och varför satsar så många kommuner så mycket på att nå ut? Smedjan har gått igenom stadens jobbannonser, talat med kommunikationsforskare och demokratiutredare om en utveckling som väcker frågor om var politikerna tog vägen – har kommunikatörerna tagit deras plats?
Vi har bara sett början på kommunkrisen
Det kommunala självstyret har på pappret stärkts under de senaste åren. Men samtidigt har staten vältrat över både svårlösta frågor och höga kostnader på kommunsektorn. Det har varit en medveten metod att öka det offentliga åtagandet bakvägen, skriver Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern-OT.
122: Skatteslöseri med 3 000 kommunikatörer
”Om någon sade att kriminaliteten var hög i Botkyrka skulle man ladda på med motargument”, säger Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, i veckans avsnitt om svenska kommuners kommunikationssatsningar.
Podden, skolan, omsorgen – vad är välfärdens kärna?
Det finns uppskattningsvis 3 000 kommunala kommunikatörer i Sverige, enligt Smedjans kartläggning – men vad jobbar de med? Allt fler kommuner satsar på egna poddar om allt ifrån att leva miljövänligt till att vara förälder. Och en av landets största lokaltidningar står Malmö stad för, men de kritiska artiklarna lyser med sin frånvaro.
Så många är de kommunala kommunikatörerna
Sommarjobb som ”influencer”, egna lobbyister och Youtube-serier – allt under kommunflagg. Lokalmedier har vid flera tillfällen under de senaste åren uppmärksammat kreativa satsningar och svällande kommunikationsbudgetar ute i kommunerna. En del av digitalisering – eller slöseri med skattemedel? Hur många är de kommunala kommunikatörerna och vad tillför de? Smedjan har i en unik kartläggning frågat alla Sveriges kommuner om deras kommunikationssatsningar.
Därför blir projekt som Slussen alltid för dyra
Att Nya Slussen går över budget är inte förvånande. Offentliga megaprojekt blir nästan alltid för dyra eftersom incitamenten gör att politiker tjänar på att göra glädjekalkyler och sedan skjuta till…
Mer makt åt kommunerna
Att sitta som kommunpolitiker och försöka hantera detaljstyrning från staten kan vara frustrerande. Men ropar vi efter mer självbestämmande måste vi också ta ansvaret som följer.
Kommunpolitikern som vågar gå mot strömmen
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?
Kommunerna bidrar till färre och dyrare bostäder
Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.
En trotskist avsatt – 93 kamrater kvar
Hyresgästbasen i Västsverige har blivit utesluten, men den politiska maktkampen fortsätter. Samtidigt avslöjas miljonrullning till Hyresgästföreningen från de kommunala bostadsbolagen i Göteborg – som inte ens vet vart pengarna tar vägen.
Han utmanar Hyresgästföreningens monopol
Går det att starta en konkurrerande hyresgästorganisation? Efter en infekterad hyresstrid gjorde Shorsh Ali i Trollhättan ett försök. Men att utmana Hyresgästföreningens ställning visade sig lättare sagt än gjort. Särskilt som det kommunala bostadsbolaget sponsrar Hyresgästföreningens verksamhet och betalar anställdas löner.
Kommuner som älskar att äga
Stockholms kommun har lagt 1,3 miljarder skattekronor på att renovera en lokal som förser Östermalm med delikatesser. Varför ska staden alls äga en saluhall? Detta är dock långt ifrån det enda exemplet på tveksamt kommunalt ägande landet över.
Ingen valfrihet i kommunutredningen
Många kommuner klarar inte sina åtaganden. En statlig parlamentarisk utredning har därför arbetat de senaste åren med att se över kommunsektorns framtid. Utredningens slutbetänkande är dock en sorglig läsning där centralism och politik tycks kunna lösa det mesta. Konsumentens perspektiv lyser helt med sin frånvaro.
Gör det lättare att splittra kommuner
Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.
När alla blev socialdemokrater
Oppositionspartierna, inklusive M och KD, har enats om att staten ska skjuta till 7,5 miljarder kronor till kommunerna. Den som vill minska de offentliga utgifterna, eller bemöta kommunala och regionala budgetunderskott med ett minskat offentligt åtagande, står nu utan alternativ i svensk politik.