
Dags att stoppa sedelpressen
Förslaget till nytt mediestöd är en klåfingrig och korporativistisk historia. Medborgaren är inte betjänt av ett statligt medieprästerskap, utan av att systemet avskaffas i sin helhet, skriver Adam Danieli.
Förslaget till nytt mediestöd är en klåfingrig och korporativistisk historia. Medborgaren är inte betjänt av ett statligt medieprästerskap, utan av att systemet avskaffas i sin helhet, skriver Adam Danieli.
Moderaternas förslag till ny mediepolitik är ett liberalt och välbehövligt brott med den socialdemokratiska synen på public service.
Det offentliga samtalet har det senaste decenniet i allt större utsträckning kommit att tas över av den tidigare publiken. Men demokrati garanterar inte alltid demokrati. I själva verket har det…
Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.
I Sverige har företag inga juridiska möjligheter att värja sig mot mediala övertramp. Det är ett problem. Pamina Falck på Näringslivets Medieinstitut har rest till Norge, där lagstiftningen ser helt annorlunda ut, för att ta reda på vad Sverige kan lära sig.
Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.
I april sjösätts Frankrikes största reform av public service på årtionden. Det borde ge liberaler i Sverige större självförtroende att göra samma sak på hemmaplan, skriver Carl-Vincent Reimers.
DET NYA UNGERN, DEL 3. Makten över medierna går genom reklamen – åtminstone i Ungern. Regeringen vill stödja inhemsk media, men kritiker menar att regeringen i själva verket finansierar politiskt lojala mediemoguler samtidigt som oppositionella medier dukar under.
Människor tenderar att bli mer provocerade av den som säger att något är fel, än av den som orsakat felet. Dreven mot Stina Oscarson, Katerina Janouch och Chang Frick visar på ilskan mot den som sagt det vi inte vill prata om – medan de som orsakat de påtalade problemen slipper undan.
Efter ett inlägg på Facebook blev Sven Otto Littorin påhoppad av Dagens Nyheters ledarsida. Littorin menar att de började att bygga halmdockor och därmed gjorde sig till nyttiga idioter för ryska desinformationssajter. Här ger han sin version av historien.
Samtal på nätet bör följa samma regler som samtal i verkliga livet. Problemet är bara att de som möts på sociala medier kommer från miljöer där man tilltalar varandra på helt olika sätt. Därför behöver man försöka vara förstående snarare än att leta efter fel – något som såväl gäller journalister som politiker.
Svensk journalistik är full av exempel på journalister som slarvar med att faktagranska berättelser. Särskilt gäller detta inom vårdfrågor, där det kan räcka med att en patient upplever sig ha fått fel behandling för att kliniken ska hängas ut i media. Ofta frias den – utan att få någon medial upprättelse alls.
När public serviceföretagen fälls för partiskhet i Granskningsnämnden sker det hela tiden åt ett och samma livsstilsprogressiva håll. En ny rapport sätter fingret på behovet av en genomlysning av sakligheten och opartiskheten vid de svenska public serviceföretagen.
Den nya sajten Gardet framstår som en feministisk korsning av Flashback, Avpixlat och Lexbase. Om farhågorna besannas blir det intressant att se om Gardet, som verkar i Metoo-rörelsens anda, kommer att mätas med samma måttstock som dess motsvarigheter inom alternativhögern.
Moderaterna i Stockholm röstade i helgen för att driva frågan om att avskaffa de statliga medieföretagen. Den moderata omsvängningen i public servicefrågan innebär att vi förhoppningsvis kommer att få en intressantare och mer ideologisk mediedebatt de kommande åren.
En vänsterskribent fick svidande kritik efter att ha kommenterat Ebba Busch Thors utseende. Men även om det sällan är läge att kommentera politikers utseende, spelar det roll. Inte nog med att snygga politiker blir mer framgångsrika – högerpolitiker tenderar dessutom att uppfattas som snyggare.
Medielandskapet och Twitterlogiken har lurat in oss i en kognitiv fälla, där enbart det svartvita fungerar. Problemet är att sanningen nästan alltid ligger någonstans däremellan. En svartvit världssyn är den fria tankens död.
Frågan om återvändande IS-terrorister har länge pockat på uppmärksamhet, men det var först när Donald Trump twittrade om den som svenska medier började uppmärksamma frågan. Det är långt ifrån det första exemplet på när media låter USA:s president sätta dagordningen.
Det sjunkande förtroendet för public service bör vara en väckarklocka för alla som vill slå vakt om saklighet och opartiskhet. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind svävade på målet när hon konfronterades om public services opartiskhet och saklighet på en debatt som Publicistklubben arrangerade, skriver Carl-Vincent Reimers från Näringslivets Medieinstitut.
Det går inte att bedöma kulturella verk utifrån upphovsmännens privatmoral. Det går inte att rensa bland konstnärliga verk baserat på den moraliska vandeln hos dem som skapat dem. Varje försök att formulera en generell princip för sådana utrensningar kommer att urarta i godtycke och pöbelvälde.