Bra politiker är hela människor
En person som bara lever för politiken kommer aldrig att kunna bli en bra politiker.
Bildning
Bildningsidealets uppgång och fall
Sverige har blivit ett land som värdesätter utbildning, men inte bildning. Fler och fler har tillgång till högre utbildning, men ett examensbevis innebär allt mindre. Utbildningarnas innehåll har urvattnats. De traditionella bildningsinstitutionerna har svårare att utföra sitt uppdrag, och tycks vilse i vad deras syfte är. Förklaringen tycks vara att de har förlorat sitt hjärta och själ: Bildningsidealet.
Med folkbildning som svepskäl
Studieförbundet Ibn Rushd väcker känslor. Adam Danieli skriver om hur debaclet med det muslimska studieförbundet är en förlängning av den demokratisyn, korporativism och slappa hantering av kollektiva medel som Folkbildningsrådet…
Öppenhjärtig eller bara skådis?
Är det så stor skillnad på skådespelare och prostituterade egentligen? Smedjans krönikör Bengt Olsson har funderat över öppenhjärtliga skådisar och varför teatervärldens hackordning skapar ett överflöd av fejkad intimitet.
Vampyrkunskap hör inte hemma på universitetet
Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.
Det behövs fler vägar till kunskap och bildning
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
Pyrrhussegern mot Skolverket
Många drog en lättnadens suck när Skolverket efter massiv kritik drog tillbaka förslaget om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning. Men förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet.
Biblioteken klarar sig själva
Kunskaps- och bildningsnivån i samhället står inte och faller med folkbiblioteken. Där intresset finns organiserar sig människor självmant för att uppnå sina mål. Kanske hade landets bibliotek, och folkbildningen i sig, rentav tjänat på ett minskat offentligt uppdrag.
Är det obildningen eller direktörerna som är problemet?
Först ansågs det vara ett problem att svenska näringslivstoppar läste för lite. När det sedan visade sig att de i själva verket läste mer än genomsnittet ansågs det vara ett tecken på ett orättvist klassamhälle. Kanske är det så att de som stör sig på både bildade och obildade direktörer stör sig mer på direktörer än på något annat.
Jordan B Peterson – mindre banal än sina kritiker
Jordan B Peterson kritiseras – bland annat – för att vara banal, ytlig och pseudointellektuell. Det är adjektiv som passar minst lika bra in på många av hans kritiker. Petersons livsråd handlar inte bara om att bädda sängen; de uttryck för en filosofi i antikens tradition. Om det är en bra eller dålig filosofi återstår dock att se.
"Lär barnen veta hut!"
LÅGSTADIELÄRARE OCH LIBERTARIAN. I Sverige har vi urholkat lärarkårens status och skjutit bildningen och kunskapen i sank. Föräldrar överlåter uppfostringsansvaret på skolan, men vill ändå inte lyssna på lärarna. Rickard Dahlin är lågstadielärare och libertarian och har många kritiska synpunkter på den svenska skolan. Engagemanget för eleverna går dock inte att ta miste på.
Rädslan för kunskap
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.
Vad vet en bildad människa egentligen?
Bildning är på agendan igen, men ingen verkar veta vad det egentligen innebär. Det ligger nära kunskap, men handlar varken om det eller intelligens. Kanske sammanfattas den som bäst av den försiktiga, prövande attityd till omvärlden som den djupt bildade Montaigne visade prov på när han frågade sig vad han egentligen visste för något.
Skolan bör motverka det ytliga och flyktiga
Är man otidsenlig som lärare om man fokuserar mer på traditionella kunskaper än på efemära företeelser i samtiden? Eller är tvärtom framtidens utmaningar, som en ökande segregation, endast möjliga att möta med en skola som inte relativiserar kunskap?
Dra inte likhetstecken mellan låglönejobb och trasproletariat
Om vi köper marxistiska begrepp som ”trasproletariat” och vänsterns materialistiska världssyn, ger vi samtidigt vänstern rätt i att ansvaret för att utvecklas och kämpa på ligger hos någon annan än individen själv.