Kulturen vilar på syndabockar
Bibelns berättelser säger något om kulturens ursprung och är relevanta för oss människor, oavsett tro. Enligt René Girard behöver vi syndabockar för att på ett rituellt vis bilägga konflikter utan att mörda varandra. I botten av varje kultur kan vi finna ett mord, menade han.
Någon gång för mycket längesedan i den bortersta forntiden började två grupper människor bråka med varandra. Konflikten var djup och allvarlig, men efter en tid tröttnade grupperna och sökte en väg till fred. De kom då på att anklaga en tredje person, som var oskyldig och inte hade något med bråket att göra, för att vara den som fått dem att bråka. Därför slog de ihjäl den oskyldige och därmed kunde freden infinna sig. Människan kom på att upprepa detta i rituell form, genom människooffer.
Så småningom kom man på att ersätta människorna med djur. Detta är mycket kortfattat den fransk-amerikanske historikern och litteraturvetaren René Girards teori om syndabockar. I botten av varje kultur kan vi finna ett mord, menade han. Mordet fungerade som fredsskapare, men samtidigt har människorna i alla tider insett att det är fel att mörda och därför har mordet dolts bakom ritualer och myter. Mordet är kulturens begynnelse.
Det ultimata människooffret var Jesu korsfästelse, menade Girard. Genom tron på att detta var ett offer för alla tider och alla människor kunde man skapa en religion som avskaffade människooffer men också djuroffer. Vi utser fortfarande syndabockar, men vi steker dem inte över eld, utan det brukar handla om ett Twitterdrev. Det är samma mekanism, men eftersom den är mindre blodig är det en stor framgång för mänskligheten.
Påsken är högtiden då den kristna världen minns Jesu korsfästelse. Eftersom den historiska händelsen ägde rum i Jerusalem under den judiska högtiden pesach sammanfaller vanligtvis den judiska högtiden och den kristna. Judarna firar minnet av den bibliska berättelsen om uttåget ur Egypten. Det sker genom en familjemåltid fylld av symboliska handlingar.
Den kristna påskens budskap har skapat en värld där vi inte längre offrar varandra och som lett till en kultur där man åtminstone i mindre grad förföljer syndabockar.
De syftar till att göra barnen frågvisa och skulle de inte självmant fråga har de sedan tusentals år förberetts genom att öva in frågan ”Varför är denna natt olik alla andra nätter?”. Den gemenskap över generationsgränserna detta skapar kan knappast överskattas. I strängt religiösa hem förbereds högtiden i många veckor, men det är också den tid på året då helt sekulära judar känner ett behov av att åtminstone uppmärksamma dagen på något vis.
Den kristna påskens budskap har skapat en värld där vi inte längre offrar varandra och som lett till en kultur där man åtminstone i mindre grad förföljer syndabockar. Det gäller också människor som lever långt från kyrkans värld, som i sin sekulära nutid sällan tänker på ursprunget till den kultur vi lever i. Branden i Notre Dame de Paris blir för oss en påminnelse om vilken stor betydelse religionen hade i Europa under många århundraden. Ofta inser vi inte vad vi har förrän vi saknar det.
Också den judiska berättelsen har haft en betydelse långt bortom judendomen. Berättelsen om hur israeliterna bröt sig loss från slaveriet i Egypten, vandrade genom öknen och kom till det förlovade landet inspirerade många andra folk till en nationell berättelse. Den brittiske nationalismforskaren Anthony D Smith visade i sin bok Chosen Peoples (2003) hur Bibelns berättelser allt sedan Romarrikets fall helt fram till vår tid påverkat människor att läsa in det egna folkets historia i Bibelns berättelser. Skottar, engelsmän, irländare, fransmän, etiopier, holländare och många andra använde berättelsen som symbol.
Anglosaxernas utvandring till de brittiska öarna jämfördes med israeliternas ökenvandring. Den franska kungaätten sökte sina rötter i Bibelns berättelser. Skottarna motiverade sitt motstånd mot England med att de var ättlingar till de egyptier som drunknade i Röda havet när israeliterna utvandrade. Men framför allt såg de till Amerika utvandrade européerna sig som symboliska efterträdare till israeliterna.
Bibelns ord om hur de skulle komma till ett förlovat land läste de personligt. Den sammanhållning de fick av dessa berättelser bidrog mycket aktivt till den amerikanska självständighetsförklaringen. Referenserna till Bibeln är vanligt förekommande i exempelvis Thomas Paines stridsskrift ”Common Sense” för ett självständigt Amerika från 1776.
Självständighetsförklaringen är den första offentliga deklarationen för mänskliga rättigheter och ledde fram till en av världens första demokratier. Dess författare Thomas Jefferson var slavägare, kvinnoförtryckare och arbetade för indianernas fördrivning, men av hans ymniga brevväxling framgår att han själv insåg att orden i deklarationen om att alla människor föds jämlika på sikt skulle innebära att hans egen livsstil skulle bli omöjlig och ge rättigheter också åt de förtryckta.
Påsk är alltså mycket mer än några dagars ledighet och lite god mat. Påskens budskap är en del av vår värld långt bortom de religioner som en gång formade det.