
Upprepa inte misstagen från flyktingkrisen
Om vi inte förmår dra rätt slutsatser av flyktingkrisen hösten 2015 riskerar vi återigen en politisk backlash.
Om vi inte förmår dra rätt slutsatser av flyktingkrisen hösten 2015 riskerar vi återigen en politisk backlash.
Trots att arbetslösheten i Sverige har nått rekordnivåer, fortsätter politiken i samma gamla hjulspår.
När Morgan Johansson (S) överlämnade migrationskommitténs förslag fanns inga spår av kvalificering till välfärden, men allt fler öppnar för en större bidragsreform som bär på spår av idéer som diskuterades efter 90-talskrisen. Smedjan har talat med politiker, ekonomer och fackförbund om hur hårdnackat Socialdemokraternas motstånd egentligen är – och vad som händer efter migrationskommittén.
Att återta utsatta områden kommer att bli svårt. Henrik Hall beskriver en problembild med parallella samhällsstrukturer som helt eller delvis dominerar flera platser i Sverige.
Som en del i januariöverenskommelsen föreslogs språkkrav för medborgarskap. Fanny Forsberg Lundell sammanfattar forskningen kring ett sådant krav i en aktuell rapport. Men för att få mer kött på benen träffar hon Helena Gullmarson, som i 40 år har arbetat med att undervisa i svenska i Rosengård.
Inas Hamdan valde att börja bära slöja i åttonde klass. Men mötet med världen utanför den segregerade förorten fick henne att ifrågasätta sitt beslut. ”Jag vet att jag skulle ha haft det svårare att ta av mig slöjan om majoritetssamhället diskuterade mitt val var och varannan dag.”
I All inclusive möter journalisten Lars Åberg människorna bakom integrationspolitikens tillkortakommanden. Boken är fylld av träffsäkra och viktiga observationer, men allt för ofta går Åberg vilse när han försöker förstå en omgivning som inte ligger i linje med hans personliga föreställningar.
Att Trelleborg låter bli att anställa människor som inte vill skaka hand med personer av motsatt kön är fullt rimligt. Vägran att skaka hand är ett ideologiskt ställningstagande, och ideologiska särintressen får inte tillåtas gå före sekulära värderingar.
Svenska politiker har misslyckats med att förklara omsvängningarna i sin invandringspolitik för väljarna. Det finns dock goda skäl att ha en begränsad invandring – både för ekonomins, brottsbekämpningens och samhällets sammanhållnings skull, skriver Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M).
Religionsfrihet – men på våra villkor. Den infekterade debatten kring omskärelse visade att det svenska toleransen har sina begränsningar när det kommer till religionens mer komplicerade sidor. Det är ett problem i ett samhälle som påstås vara fritt för alla.
Socialdemokraten Ylva Johansson vill att EU:s migrationspolitik ska bygga på ”tvingande solidaritet”. Men solidaritet bygger på gemenskap, och gemenskap kan inte tvingas fram ovanifrån – inte ens av EU.
Att hedersbaserat förtryck motiveras med hänvisning till religiösa uttolkningar, innebär inte att hederskulturer nödvändigtvis har med religion att göra. Studerar man flera tusen år gammal dokumentation av arkaiska samhällsformer, framträder snarare bilden av att hederskulturer är intimt sammanlänkade med klanbaserade gemenskaper, skriver Johan Lundberg.
Politiker försöker lösa Sveriges integrationsproblem med ogenomtänkta, kortsiktiga beslut. Sedan måste lärare, poliser och sjukvårdspersonal ute i verkligheten försöka städa upp efter dem. Det är tack vare dem, inte tack vare politiken, som Sverige fortfarande faktiskt fungerar.
Vad är det som gör att rekordmånga unga människor från en speciell plats reser till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS? Karin Stensdotter har läst en bok om kommunen Trappes utanför Paris som delvis besvarar frågan – kanske också när det gäller Sverige.
Sverige har omfattande problem med integrationen av nyanlända invandrare. Samtidigt som utanförskapsområdena blir fler växer sig parallella samhällsstrukturer starkare. Den norske statsvetaren och författaren Asle Toje har besökt Göteborg för att ta reda på vad detta beror på.
Många av Sveriges ökända parallellsamhällen var en gång helt vanliga miljonprogramområden. Tillsammans med socialantropologen Aje Carlbom besöker Smedjan Rosengård i Malmö för att reda ut hur den negativa spiralen av etnisk segregation, religiös extremism och parallella samhällsstrukturer omvandlar bostadsområden till parallellsamhällen.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Liberalernas val mellan Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag är framför allt ett val om invandrings- och integrationsfrågan. Sverige behöver ett liberalt parti som tar sig an integrationen utan naivitet, och strävar efter att sprida frihetliga värderingar till alla delar av samhället. Därför behöver Liberalerna Sabuni, skriver Carl-Vincent Reimers.
Midsommar brukar hyllas som den ”riktiga” svenska högtidsdagen, men underskatta inte nationaldagen. Firandet av de svenska institutionerna – demokratin, grundlagarna, kungahuset, vår gemensamma kultur och historia – är, framför allt i kombination med de nya medborgarskapsceremonierna, ett värdefullt sätt att fylla det svenska medborgarskapet med innehåll.
Att införa slöjförbud i skolan riskerar att få helt andra konsekvenser än de önskade. Försöken att bekämpa hederskultur behöver bygga på en bättre förståelse av problematiken. En flicka som tvingas bära huvudduk kommer inte att bli mer positivt inställd till majoritetssamhället om skolan försöker tvinga henne att ta av den, skriver Hamid Zafar och Eli Göndör.