Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Integration

Förminska aldrig hedersförtrycket

Ju noggrannare man studerar hedersförtryck, desto mörkare ser situationen ut. Journalisten Galaxia Wallins djupintervjuer med sju av hederskulturens offer i Sverige visar hur djupt rotat problemet är. Det minsta vi kan göra är att aldrig sopa problemen under mattan av rädsla för att verka främlingsfientlig.

Hellre gig-jobb än Arbetsförmedlingen

Det är möjligt att komma till Sverige utan jobb och med obefintliga kunskaper i svenska och arbeta från dag ett. Men om fler ska lyckas med det behöver vi mer, inte mindre, av gig-ekonomi och tillfälliga anställningar.

DEBATT: Heberlein svarar Göndör om huvudduken

Eli Göndör menar att Ann Heberlein och andra kritiker av den muslimska huvudduken för ett förenklat resonemang. Ann Heberlein svarar att hon litar mer på kvinnors berättelser om hur de upplevt en uppväxt med hijab, än på en manlig islamologs teoretiska resonemang. Eli Göndör svarar direkt.

Faran med att ignorera skillnader mellan kulturer

Kulturella skillnader handlar inte bara om matvanor och oförarglig poesi, utan om olika uppfattningar för hur samhällets ramverk ska se ut. Per Brinkemo och Johan Lundberg, som givit ut en bok om klansamhället, anklagas för kulturrasism eftersom de uppmärksammar den sortens skillnader. Men att förneka att det finns skillnader mellan kulturer är en farlig återvändsgränd.

Det är inte exkludering att bli behandlad som alla andra

En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande att inte kontrollera henne.

Muslimer som talar för sig själva

Kan man vara svensk och muslim? I en ny antologi berättar 18 muslimer och svenska medborgare om hur de ser på sin identitet och vad islam respektive Sverige betyder för dem. Att låta olika muslimer tala för sig själva är ett välkommet brott mot tendensen att vissa högröstade element gör sig till representanter för hela gruppen, skriver Dan Sylvebo i sin recension av Muslimer i Sverige (Timbro, 2018).

”Jag är svensk, och muslim – och i det finns ingen motsättning”

I essäsamlingen Muslimer i Sverige resonerar 18 svenska muslimer kring sin identitet. En av dem är Ann-Sofie Henriksson Hatmi, som menar att det inte finns någon motsättning mellan att vara svensk och att vara muslim. Det här är en bearbetad version av hennes essä.

Hamid Zafar: Muslimer måste ta strid mot identitetspolitik och salafism

Den identitetspolitiska vänstern och de våldsbejakande salafisterna delar mycket tankegods: ”vi och dem”-retoriken, offermentaliteten och en negativ inställning till västvärlden. Bland unga muslimer i Sverige spelar vänsterretoriken salafisterna i händerna. Ska muslimer i Sverige kunna konfrontera de radikala elementen inom islam måste praktiserande muslimer ta ställning, skriver Hamid Zafar, rektor i Biskopsgården.

Eli Göndör: Därför spelar religion roll

En frihetlig tankesmedja behöver inte bara intressera sig för arbetsmarknad, skatter, välfärd, kulturpolitik och ekonomi. I dagens Sverige finns andra frågor som kan ha stor inverkan på individens frihet och möjligheter, däribland religion och klan. Därför kretsar delar av Timbros aktuella bokutgivning nu kring mötet mellan en religiös identitet och ett sekulärt samhälle, och kulturkrocken mellan klan och stat.

Abdi-Noor Mohamed: Min resa mellan två kulturer

Kulturkrocken mellan ett klanbaserat samhälle och det statsindividualistiska Sverige säger något viktigt: klanerna kan inte samexistera med staten. De kan inte heller samexistera med yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter, skriver Abdi-Noor Mohamed, som lämnat Somalia för Sverige.

Så hamnade klansamhället på allas läppar

Efter att länge ha varit ett ämne man helst undvikit, har klanstrukturer blivit ett brännhett ämne. Men vad innebär de egentligen, och varför har både politiker och forskare så länge undvikit det? Johan Lundberg och Per Brinkemo, som nyligen släppte en antologi om fenomenet, reder ut begreppen.

Etnisk röstning är inget nytt

Internationellt sett är kollektivism normen, och det är vi i Västvärlden som är avvikande med vår individualism. Det bör man ha i åtanke när man diskuterar etnisk röstning. När människor med bakgrund i klansamhällen driver personvalskampanjer kan det vara ett uttryck för en väg bort från klantänkandet, skriver Dan Korn.

Klansamhället: Tillbaka till framtiden?

I det svenska samhället har klanen som socialstruktur varit utdöd i ungefär ett halvt årtusende. I den nya antologin Klanen visar dock författarna att detta urtidsdjur i många delar av världen lever i högsta välmåga. Med ökad migration från sådana samhällen har klaner också återuppstått i Sverige. Men hur ska en social dinosaurie hanteras i en postmodern, liberal rättsstat?

Socialdemografin

De svenska Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Partiet tappar stort bland den arbetande befolkningen. Men trots att partiets kärnväljare håller på att dö ut eller lämna för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet står sig Socialdemokraterna relativt starka. I de invandrartäta utanförskapsområden där befolkningen växer snabbast samlar vänsterpartierna uppåt 90 procent av rösterna.

Svensk midsommar

Den här tiden på året präglas samhällsdebatten som vanligt av hätska diskussioner om svenskhet. En stor del av förvirringen beror på att begreppet svensk syftar på tre helt olika identiteter, som kan överlappa och sammanfalla, men som inte behöver göra det. Etnicitet, nationalitet och medborgarskap är tre olika saker, och det är bara en som angår politiker.

Landet hursomhelst

Sverige har gått från ett relativt homogent till ett väldigt heterogent land, och övergången har varit skakig. I en ny bok beskriver Lars Åberg Sveriges integrationsproblem och skådar den humanitära stormakten i sömmarna.

Få riktiga jobb för nyanlända

Enligt Arbetsförmedlingen får fler nyanlända jobb. Det rör sig dock om subventionerade anställningar, medan chansen till en osubventionerad anställning minskar. För grupperna längst från arbetsmarknaden är utsikterna fortfarande mörka.

En bok från hycklandets tid

Mustafa Panshiris och Jens Ganmans bok ”Det lilla landet som kunde” är en rolig, allvarlig och tragisk skildring av vår tids Sverige och landets största frågor, där integrering och invandring är ett ständigt återkommande tema.

1 2 3 4