20 år efter Popvänstern: Jag har fått rätt
Boken Popvänstern väckte stor debatt. 20 år senare har Erik Zsiga fått rätt.
Smedjan
Kommersen är kulturens bästa vän
Kommersialism är en förutsättning för ett ett rikt kulturliv.
Handelsbodarnas radikala kraft
Emilie Flygare-Carlén skildrade vardagslivet i den nya ekonomi som växte fram i mitten av 1800-talet.
Poesin, publiken och pengarna
Carl Johan Love Almqvists författarskap banade väg både för en ny litteratursyn och för ett marknadsbaserat skrivande.
Kapitalismen skapade romanen
Den nya kommersiella skönlitteraturen bidrog till att sprida de liberala idéerna i 1800-talets Sverige.
Så tog Taylor Swift över världen (inklusive politiken)
För inte så länge sedan var Taylor Swift en oförarglig country-tjej som sjöng om killar i pick-ups och blåa jeans.
Vad Kalle Anka och hans vänner kan lära oss om politik
Snart bänkar sig svenska folket framför Kalle Anka. De borde plocka upp Carl Barks serier i stället.
Bullret är en positiv del av staden
Bullerreglerna ger mer makt till dem som klagar på ljud än till dem som njuter av det.
Farsoter och främmande kroppar
Vaccinets historia är en berättelse om nyfikenhet, systematiskt arbete och en förmåga att se bortom vidskepelse och orka kämpa mot förstockade makthavare och religiösa dogmer.
Kultursidorna älskar bidragen mer än konsten
Det är fullt möjligt att vara konstnär och arbeta samtidigt.
Så skapas en terrorist
Den som vill förstå terroristen bör inte bara läsa psykologisk, statsvetenskaplig och ekonomisk forskning.
Universitetens åsiktspoliser ska inte få härja fritt
Att regeringen vill utreda cancelkulturen på universiteten är välkommet.
Vi längtar bort – precis som Dan Eliasson
Efter ett år av reserestriktioner och nedstängningar är vår längtan bort kanske starkare än någonsin tidigare. Staffan Heimerson känner sympati för Dan Eliassons beskrivning av julresan till Kanarieöarna som ”nödvändig” och reflekterar över hur vi kommer att resa efter pandemin.
Spionen som blev moralens väktare
John le Carré skildraren av människor som lever i skymningslandet mellan sanning och lögn, patriotism och hänsynslöshet - från kalla krigets Berlin till västindiska skatteparadis - gick bort tidigare i december. Staffan Heimerson minns sina tre möten med spionromanens mästare.
När Europa stänger för gott
Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…
Vad Alfred Marshall kan lära oss om kanske-männen
En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.
Negativ yttrandefrihet går före positiv religionsfrihet
För fem år sedan efter attentatet mot Charlie Hebdo svor vi på att stå upp för yttrandefriheten. Ingen har ännu argumenterat övertygande om varför gränsen skulle dras mellan att göra satir av profeten Muhammed och att bränna en koran. Catarina Kärkkäinen analyserar rättighetsargumenten i debatten.
Med folkbildning som svepskäl
Studieförbundet Ibn Rushd väcker känslor. Adam Danieli skriver om hur debaclet med det muslimska studieförbundet är en förlängning av den demokratisyn, korporativism och slappa hantering av kollektiva medel som Folkbildningsrådet…
Öppenhjärtig eller bara skådis?
Är det så stor skillnad på skådespelare och prostituterade egentligen? Smedjans krönikör Bengt Olsson har funderat över öppenhjärtliga skådisar och varför teatervärldens hackordning skapar ett överflöd av fejkad intimitet.