Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Kultur

Farsoter och främmande kroppar

Vaccinets historia är en berättelse om nyfikenhet, systematiskt arbete och en förmåga att se bortom vidskepelse och orka kämpa mot förstockade makthavare och religiösa dogmer.

Vi längtar bort – precis som Dan Eliasson

Efter ett år av reserestriktioner och nedstängningar är vår längtan bort kanske starkare än någonsin tidigare. Staffan Heimerson känner sympati för Dan Eliassons beskrivning av julresan till Kanarieöarna som ”nödvändig” och reflekterar över hur vi kommer att resa efter pandemin.

Spionen som blev moralens väktare

John le Carré skildraren av människor som lever i skymningslandet mellan sanning och lögn, patriotism och hänsynslöshet - från kalla krigets Berlin till västindiska skatteparadis - gick bort tidigare i december. Staffan Heimerson minns sina tre möten med spionromanens mästare.

När Europa stänger för gott

Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…

Vad Alfred Marshall kan lära oss om kanske-männen

En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.

Negativ yttrandefrihet går före positiv religionsfrihet

För fem år sedan efter attentatet mot Charlie Hebdo svor vi på att stå upp för yttrandefriheten. Ingen har ännu argumenterat övertygande om varför gränsen skulle dras mellan att göra satir av profeten Muhammed och att bränna en koran. Catarina Kärkkäinen analyserar rättighetsargumenten i debatten.

Med folkbildning som svepskäl

Studieförbundet Ibn Rushd väcker känslor. Adam Danieli skriver om hur debaclet med det muslimska studieförbundet är en förlängning av den demokratisyn, korporativism och slappa hantering av kollektiva medel som Folkbildningsrådet…

Öppenhjärtig eller bara skådis?

Är det så stor skillnad på skådespelare och prostituterade egentligen? Smedjans krönikör Bengt Olsson har funderat över öppenhjärtliga skådisar och varför teatervärldens hackordning skapar ett överflöd av fejkad intimitet.

Hur mycket finhet rymmer de fina?

Vad är egentligen ”tillräcklig respekt” för en kultur? Diskussionen om kulturell appropriering får Bengt Ohlsson att reflektera över hur artister med hög status, för att understyka sin egen hipphet, alltid låtit sig inspireras av dem med låg status.

För lite död och skräck i Alice Coopers coronalåt

Alice Coopers kombination av skräck och rock har varit stilbildande för en genre som fortfarande bygger på att hantera jobbiga frågor utan att ducka för mörker. Den nya coronasången ”Don’t Give Up” är raka motsatsen – Alice Cooper släpper sitt skräckarv för att lajva Bono.

Florian Schneider kommer aldrig att dö

Florian Schneider har avlidit, 73 år gammal. Tillsammans med Ralf Hütter var han den kreativa hjärnan bakom Kraftwerk. Denna hypnotiska, moderna, industriella folkmusik är kanske det mänskligaste som skapats. Genom den kommer Florian Schneider alltid att leva vidare, skriver Johan Norberg.

Spel som nöje och metafor

Brädspelandet har fått en enorm renässans de senaste decennierna. Spel är eskapism, som tränar oss inför livets realiteter och låter oss pröva det okända i ett tryggare sammanhang. Det menar Patrik Strömer, hängiven brädspelare, som låter denna essä om spelets regler ta sin utgångspunkt i Johann Huizingas begrepp Homo Ludens.

1 2 3 9