Maria Eriksson är frilansskribent. Hon har bland annat varit ledarskribent på Svenska Dagbladet och chefredaktör på Svensk Tidskrift. De senaste åren har hon främst ägnat åt att utforska delnings- och gig-ekonomi i projektet 366daysofsharing.com.
De flyr den svenska skolans likriktning
Strandskolan i Spanien visar på den svenska skolans likriktning.
Vad ska vi med en e-krona till?
E-kronan skapar möjligheter att både spåra och styra medborgarnas ekonomiska transaktioner på ett oroväckande sätt.
I blankettstaten går de utsatta förlorade
Medelklassen får bidrag och hjälp, medan de mest utsatta räddas av civilsamhället.
Jimmie moments – när egna upplevelser formar våra åsikter
Hur går det egentligen till när en person byter åsikt?
Ett hjärta som inte är öppet för Moderaterna
Maria Eriksson har intervjuat Moa Berglöf för Smedjan.
Risktagandet gör oss till människor
Vad händer med oss när vi i allt fler sammanhang inte förväntas kunna ta ansvar i potentiellt riskfyllda situationer? Är det i själva verket så att vår förmåga till riskbedömningar och spontant samspel med andra i exempelvis trafiken försämras när upplevelsen av risk försvinner?
110: Därför borde liberaler bry sig om patriarkatet
Könsmaktsordningen finns, men är ett resultat av många människors fria val, inte någon konspiration. I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Isobel Hadley-Kamptz, Amanda Broberg och Maria Eriksson varför genusperspektiv behövs och vad som egentligen är målet med en liberal feminism.
Fotboll - världens minst liberala sport?
Världsmästerskapen i Covid-19 lockar fram våra nationalistiska instinkter. Och mitt i allt detta väljer SVT att sända matcher från VM i fotboll -94. Utöver allt flaggviftande är frågan om inte detta är den minst liberala sporten av alla.
107: När staten leker affär
Om staten går in med krisstöd bör staten också få en del av ägandet. Så brukar det låta. Men hur bra är staten på att styra och förvalta företag? Stefan Fölster och Jacob Lundberg gästar podden. Och hur ser framtidens arbetsmarknad ut? Maria samtalar med bokaktuella Jonas Grafström.
106: Ni-na-na-ni-ni-nanna-na – boktips med Mattias Svensson
Denna vecka blir det boktips i Smedjanpodden. Maria har pratat med Mattias Svensson som bland annat rekommenderar en av de bästa ekonomiböcker han har läst. Och så får vi lära oss lite mer om skillnaden mellan det kommunistiska Kuba och det kapitalistiska Hong Kong.
103: Den kapitalistiska välfärdsstaten i kristid
I dagarna har Magdalena Andersson öppnat upp för ett ökat statligt ägande av näringslivet. Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att hela det kapitalistiska samhällskontraktet nu står på spel -är det främst människor eller företagsstrukturer som ska ges stöd under kristider? Och hur visar sig de nuvarande trygghetssystemen hålla pall? I dagens poddsamtal pratar han med Karin Svanborg-Sjövall om gigekonomins betydelse, den svenska tilliten och människans förmåga att, trots allt, fatta kloka beslut.
102: Från nyliberaler till trotskister
Människor dör och det är nyliberalismens fel! Ungefär så kan man sammanfatta den kritik som har framförts av en rad olika debattörer de senaste veckorna. Tvärtom, den svenska vården är en planekonomi, menar Emanuel Örtengren. Och så pratar vi med Tobias Samuelsson som berättar om att hundratusentals hyresgäster i västra Sverige företräds av en person som är partiaktiv trotskist.
101: De utnyttjar Coronakrisen för att sprida desinformation
Spridningen av Coronaviruset har på några månader utvecklats till en pandemi. Saker förändras snabbt och kunskapsläget är osäkert. Det skapar en utmärkt grund för krafter som ägnar sig åt desinformation. Henrik Sundbom pekar på både kinesiska och ryska aktörer som medvetet sprider felaktig information. Men hotet kommer inte bara därifrån.
Vilken värld vill vi vakna upp till?
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
100: Slutet på början eller början på slutet?
Krisen ”tar inte slut”, snarare kommer slutet på krisen att börja ”produceras” när kostnaderna för smittbegränsningsåtgärderna börjar anses för stora på samhällsnivå. Det menar Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och global samhällsplaneringschef på Google. Vi pratar också med Rodrigo Pozo Graviz, grundare till My Telescope som analyserar var nästa Coronaspridning kommer att äga rum.
99: Är något pris för högt för att bekämpa smittspridningen?
Det finns inget ursprungligt ”normalläge” att återvända till: varje ekonomisk kris förändrar de samhällen vi lever i. Men i vilken slags värld lever vi i, om ett år? Är flygbranschen förstatligad? Har nödvändiga strukturreformer genomförts? Och vem kommer äga historieskrivningen: frihandelsvännerna eller protektionisterna? Dessutom gör vi ett nedslag i Italien.
Special: Hyresgästföreningen och kommunal korporativism
Extrainsatt avsnitt! Om Hyresgästföreningen, kommunal korporativism och om mannen som bestämde sig för att utmana systemet. Vi pratar med Smedjans Tobias Samuelsson som granskat ett allmännyttigt bostadsbolag som går ett särintresses ärenden. Varför finns det inga konkurrenter till Hyresgästföreningen? Och hur går man tillväga för att som hyresgäst förhandla sin egen hyra?
98: ”Det är lätt att låta smart när man vill förbjuda saker”
För tjugo år sedan brast IT-bubblan, och ur askan skulle ett svenskt techunder stiga. Men högtidstalen till trots; finns det plats för riktiga disruptörer i dagens riskaversiva politiska miljö? I veckans Smedjanpodd pratar vi med Aurore Belfrage, investerare och techentreprenör som gett sig in i ett av de mest kontroversiella områdena: välfärden.
97: Prepping med Patrik Strömer
Plötsligt pratar alla prepping, men våras det för libertariansk renässans eller den stora statens återkomst? Vem har ansvaret för att det finns mat på bordet om delar av samhället stänger ner?
Tjugo år är ingen tid alls
Under tisdagens Timbroseminarium diskuterades konservatism. En av deltagarna var Sverigedemokraternas Mattias Karlsson. Men hur trovärdig är den konservativa fasaden? Den försiktiga konservatism han argumenterade för under seminariet stämmer inte alls överens med den krigsretorik Karlsson använder sig av i andra sammanhang.
96: Rättsstat och kränkta studenter
Universitetsstudenter känner sig kränkta i både Uppsala och Lund. Karin pratar med Fredrik Hultman om vilka konsekvenser det får för den akademiska friheten. Och så har Maria intervjuat Richard Sannerholm, som har skrivit boken Rättsstaten Sverige. Richard kallar boken en kärleksförklaring, men hur mår egentligen den svenska rättsstaten?
95: En beslöjad sanning
I Skurup fyrdubblades antalet skolflickor som bar slöja i skolan efter att kommunen fattade beslut om att förbjuda det, på bara två månader. Helt förväntat, enligt Eli Göndör, senior fellow på Timbro med forskningserfarenhet från området som gästar veckans Smedjanpodd. Men vad vill politikerna egentligen?
Därför hemskolar vi – tre föräldrar berättar
Hemskolning är inte tillåtet i Sverige. Ändå finns det föräldrar som väljer att hemundervisa sina barn, här eller utomlands. Varför? Smedjan har intervjuat tre föräldrar som berättar varför den svenska skolan inte passade för deras barn.
93: Batman, Burke eller Bannon?
I veckans poddavsnitt reder vi ut det här med hemskolning. Vilka är det som hemskolar – och varför? Vi pratar också om människans inneboende ondska och om konservatism i Batman-filmerna. Den nystartade tankesmedjan Oikos säger sig också vara konservativ, men vilket slags konservatism handlar det om?
92: Fransk public service och Milton Friedman som musikal
Gör Macron en Orbán när han genomför en genomgripande reform av franskt public service? Och vad kan en teatergrupp på vänsterkanten lära oss om nyliberalen Milton Friedman? En hel del, visar det sig. I veckans avsnitt av Smedjanpodden gästas vi av Carl-Vincent Reimers från Näringslivets medieinstitut och teaterbesökaren Caspian Rehbinder.
Ingen borde tvingas flytta till Åland
Rekordmånga svenska barn hemskolas på Åland. Det fungerar säkert utmärkt för de familjer som gör det valet. Men det är orimligt att familjer som vill tillbringa mer tid tillsammans eller som har en alternativ idé om hur undervisningen ska skötas tvingas flytta utomlands.
Har alla liberaler blivit statskramare?
Allt fler tycks mena att vi idag ställs inför samhällsproblem som kräver att statens kapaciteter utvidgas. Stämmer det? Har i så fall den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det tvärtom så att det statskritiska perspektivet behövs ännu mer, just därför. I dag inleder Smedjan en debattserie där vi låter ett antal borgerliga skribenter mötas i frågan om statsliberalismen.
91: Alla skäller på Tyler Cowen
Kommer Jonas Sjöstedts avgång leda till att Sverige får mer vänsterpopulism – och vad råder Andreas Johansson Heinö Vänsterpartiet att göra, om man blickar ut i Europa? Dessutom: i USA rasar debatten bland libertarianer om mer stat är nödvändig. Författaren Mattias Svensson tycker att Tyler Cowens uppmärksammade inlägg är intelligent – men helt fel.
Historiebyar och ubåtsförskolor
Det är inte konstigt att framtiden ter sig oroväckande när den så ofta beskrivs i termer av katastrof. Den amerikanske framtidsforskaren Alvin Toffler hade två andra förslag på hur vi kan hantera en föränderlig omvärld utan att drabbas av framtidschock.
90: Bengt Ohlsson
Nytt år – ny programledarduo! Karin Svanborg-Sjövall och Maria Eriksson presenterar sig och möter Bengt Ohlsson, som är författare och ny krönikör i Smedjan.
Hellre Chanel än Myrorna – för miljöns skull
Vi utgår från att delningsekonomi är bra för miljön. Men om de pengar jag sparar på att hyra i stället för att köpa används till något ännu sämre kan det visa sig vara en miljöförlust. Åtminstone enligt Prylarnas pris i P1. Med det resonemanget blir bytesringar och secondhandaffärer de värsta miljöbovarna.
Att vara för individuell frihet är att vara för marknadsekonomi
Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?
Reflektioner från någonstans
I en värld som antas bestå av somewheres och anywheres riktas ett förnyat intresse mot idéer om nationell gemenskap. Men bevare oss väl för Folkhemmet 2.0. Det är en tankefigur som stärker den politiska elitens makt, och det är knappast en utveckling som gynnar vare sig kosmopoliter eller lokalpatrioter.
Friheten väger upp otryggheten i gig-ekonomin
I gig-ekonomin råder du över din egen arbetstid. Du får också en tydlig koppling mellan antalet arbetade timmar och de pengar som du drar in. Den förlorade sociala samvaron med kollegorna på kontoret vägs upp av mer tid med vännerna, och den förlorade tryggheten från en fast anställning vägs upp av friheten i tillvaron.
Digitalisering – slutet för det privata ägandet?
Medan somliga menar att den digitala utvecklingen hotar det privata ägandet, hävdar andra att digitaliseringen kommer att stärka äganderätten. Maria Eriksson resonerar om hur Uber, Marie Kondo och biohacking förändrar vårt förhållande till privat egendom.
Hellre gig-jobb än Arbetsförmedlingen
Det är möjligt att komma till Sverige utan jobb och med obefintliga kunskaper i svenska och arbeta från dag ett. Men om fler ska lyckas med det behöver vi mer, inte mindre, av gig-ekonomi och tillfälliga anställningar.
En utväg ur vabruarifällan
Den politiska utvecklingen går mot ständigt mer utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring. Konsekvensen blir att föräldrar får ett allt snävare utrymme att göra alternativa val. Den utvecklingen måste vändas.
Låt unga leva farligt
Att låta ungdomar ta ett stort eget ansvar innebär vissa risker, men vinsterna är desto större. Det gör inte bara tillvaron roligare för unga, utan innebär en nödvändig förberedelse inför vuxenlivets ansvarstagande.
Låt den nakna apan experimentera
Biologisk mångfald, det vill säga en variationsrikedom inom och mellan arter, anses värdefull i sig själv och för att bibehålla naturens motståndskraft mot olika hot. Tillämpar vi samma logik på oss själva borde också vi människor tillåtas mesta möjliga frihet att utöva olika livsexperiment.
Vad liberaler kan lära av postmodernismen
Tänk om postmodernismen inte alltid är fiende, utan vän? Dess kritik mot metanarrativ – övergripande berättelser som politiker och institutioner använder för att motivera sitt maktutövande – är högst relevant ur ett liberalt perspektiv. Ett aktuellt exempel är metanarrativet ”Sverige måste hålla ihop”, som gjorts till ett argument för alla möjliga politiska förslag.
Längtan efter att få vara ifred
Att dra sig tillbaka i skogen i ensamhet och leva utanför samhället har länge lockat människor. Än i dag finns det personer som försöker – SVT-dokumentären Gubben i stugan bidrar med ett fint exempel – men det är långt ifrån alltid de lyckas.
Förskola på jobbet
I centrala Budapest planerar ett ”co-working space” att öppna förskola i anslutning till kontorsplatserna. En intressant idé som skulle kunna lånas till Sverige, men här verkar politikerna i stället göra allt de kan för att motarbeta innovationer.
Alla får inte ligga
Är det statens ansvar att hjälpa män som är ofrivilliga celibatärer? Fenomenet incels väcker frågan om varför så många anser det vara självklart att omfördela ekonomiska resurser, men inte sexuella dito.
Vem vill vara ägd?
Digitaliseringen erbjuder en möjlighet att gå från ägande till tillgång. Vi behöver inte längre äga saker som bilar eller verktyg eftersom de, genom olika plattformar, finns att tillgå när vi behöver dem. Gig-ekonomin kan beskrivas som en liknande utveckling på arbetsmarknaden. Och det är bra för den som jobbar.
Välfärdsstaten curlar medborgarna
Nu pratas det om vuxen politik. Men integrationsplikt och andra exempel på hårdare krav är bara ytterligare exempel på hur medborgare behandlas som barn. Hur vore det om vi låter människor ta ett större eget ansvar?
Invandrare fostras till socialism
Olof Palme, Lo-rapporter och gamla proggare. Det är vad invandrare möter när svenska staten skall fostra dem i "rådande normer och värderingar". Den socialistiska slagsidan i utbildningsmaterialet för Svenska För Invandrare är påtaglig. 150 000 SFI-studerande skolas varje år i arbetarrörelsens världsbild skriver Maria Eriksson.
Så vill EU lära sjuåringar att höja skatten
Appen Taxlandia är EU:s senaste medel för att utbilda oss om skatter. Huvudbudskapen är att låga skatter är dåliga och att satsningar på supersnabba höghastighetståg är bra.
Därför är gig-ekonomin bra för arbetstagarna
Den svenska modellen på arbetsmarknaden utgår ifrån att arbetstagarna alltid är i underläge. Den nya plattforsmekonomin kommer, enligt modellens förespråkare, att minska arbetstagarnas makt ytterligare. Men tänk om det är tvärt om? Gig-ekonomin öppnar dörrar som är stängda på den traditionella arbetsmarknaden.
Du har inte rätt till andras pengar
MEDBORGARLÖN DEL 2. Idéer om medborgarlön vinner alltfler anhängare. Ett system där alla får pengar utan motprestation förespråkas inte bara från vänster, men liberaler som är för medborgarlön glömmer något viktigt: Man har inte rätt till andras pengar.
Hur invandrarna formade Argentina
Liksom Australien eller USA är Argentina ett land byggt på invandring. När jag kontaktar ambassaden i Stockholm för att höra hur det fungerar med uppehållstillstånd om man, som svensk medborgare, vill stanna längre än de tre visumfria månaderna säger den vänlige ambassadtjänstemannen. ”Oroa dig inte, du kan lösa allt därifrån. Vi gillar när det kommer folk som vill bo i Argentina. Vi är så isolerade där nere.”
Vad bristen på tillit gör med ett samhälle
I Sverige tar vi ofta tilliten mellan människor för given. Det är först när vi kommer till ett samhälle där tilliten saknas som vi förstår hur viktig den är. Maria Eriksson rapporterar från ett Argentina där människor sedan länge slutat att lita på politiker, och på varandra.
En tillfällig utopi
Vad är det som lockar allt fler till transformativa festivaler som Burning Man? Är det en önskan om en bättre värld? Maria Eriksson har besökt Fuego Austral i Argentina och ser vissa likheter med Galt’s Gulch.
Avreglera mera - och bättre
De avregleringar som har genomförts av Alliansen har i huvudsak varit framgångsrika. Nu finns det anledning att gå vidare, både i debatten och med konkreta åtgärder. Det är slutsatsen i…
Förändring från norr till söder – Tio kommunala reformexempel
Underskott, köer, otillräcklig kvalitet. Problem dominerar ofta diskussionen om kommunal verksamhet. Men det behöver inte vara så. Från Staffanstorp i söder till Boden i norr finns kommuner som genom liberala…