Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Universitet

Uppvärdera universitetens tredje uppdrag

Politiker borde förstå och bedöma vetenskapen generösare. Men lika sant är att forskare kan och bör göra mer för att politiker och allmänhet ska förstå värdet av deras arbete. Att finansiera och uppvärdera universitetens tredje uppdrag är ett första steg i den riktningen, skriver Elias Collin.

Den nya politiskt korrekta religionen

Social rättvisa, intersektionalitet och politisk korrekthet är termer som får allt starkare fäste inom universitetsvärlden. Professor Inger Enkvist berättar om den kritiska teorins rötter och ställer den kanske mest brännande frågan för den fria akademins framtid. Vad kan vi göra åt den intellektuella korruption som härjar på våra fakulteter?

När proffsen förlorade makten över samtalet

Det offentliga samtalet har det senaste decenniet i allt större utsträckning kommit att tas över av den tidigare publiken. Men demokrati garanterar inte alltid demokrati. I själva verket har det…

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Stoppa diktaturfinansieringen

Svenska lärosäten har i flera fall tagit emot donationer från och inlett samarbeten med regimer som kränker mänskliga rättigheter, begränsar den fria forskningen, fängslar oppositionella och underkuvar yttrandefriheten. Lärosätena bör…

Vampyrkunskap hör inte hemma på universitetet

Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.

Kritik mot grisslakt – då brister den akademiska friheten

En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.

Raskvotering fast med ett finare namn

Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.

96: Rättsstat och kränkta studenter

Universitetsstudenter känner sig kränkta i både Uppsala och Lund. Karin pratar med Fredrik Hultman om vilka konsekvenser det får för den akademiska friheten. Och så har Maria intervjuat Richard Sannerholm, som har skrivit boken Rättsstaten Sverige. Richard kallar boken en kärleksförklaring, men hur mår egentligen den svenska rättsstaten?

Vem är det som har blivit kränkt egentligen?

En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.

Tänka fritt eller tänka rätt?

För ett år sedan disciplinerades en professor vid Uppsala universitet för att ha använt n-ordet när hon skulle förklara hur man söker i arkiv efter material som berör föreställningar om ras. Anmälarna menade att ordet bara fick användas av rasifierade personer. Detta handlar inte bara om överkänsliga studenter, utan om idéer som försvaras av forskare inom universitetet.

”Europa har en akademisk frihetskris”

DET NYA UNGERN, DEL 2. Centraleuropeiska universitetet, med band till filantropen George Soros, håller på att flytta från Ungern. Ett försök att skapa en rättvisare juridisk spelplan, eller en inskränkning av den redan hotade akademiska friheten? Tobias Samuelsson har träffat parterna i konflikten.

DEBATT: Halmgubbar löser inte högskoleprovets problem

Högskoleprovet leder visserligen till att fler män antas, men i själva verket motarbetar det män. Det vore bättre att ta itu med högskoleprovets problem än att kritisera feminismen, skriver Ida Arnstedt och Emma Bjarnevik. Blanche Jarn svarar direkt.

Feminism gynnar kvinnor, inte jämställdhet

Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.

Staten kväver den akademiska friheten

Så länge staten försöker använda svenska universitet som jämställdhetsverktyg har vi ingen akademisk frihet. Universiteten måste befrias från det statliga inflytandet. Smedjan träffar Erik Ringmar, doktorn i statsvetenskap som blev världskänd för sin vägran att undervisa på Judith Butler.

Låt inte byråkratin begränsa den fria forskningen

I Sverige bedrivs nästan all grundforskning vid universiteten. Systemet leder till förluster av såväl tid som kompetens. Genom att etablera självständiga forskningsinstitut, ges forskarkåren en chans att arbeta utan att tyngas ner av byråkratin.

Gratis högskola är inte en rättighet

Dagens högskolesystem uppmuntrar till exploatering och slöseri med skattebetalarnas pengar. Högre utbildning bör därmed sluta att behandlas som en grundläggande rättighet och kursavgifter ska få införas.

Den fria akademins försvarare

2017 blev Erik Ringmar känd för sina försök att slippa kvotera in kvinnliga författare i en kurs om 1800-talets mörkermän. Affären har mycket att säga om den akademiska friheten och universitetens oberoende i Sverige, skriver Arvid Hallén.

Akademisk utbildning i onödan

Högskolepoäng och kompetens är inte samma sak. Inom många yrken – till exempel förskollärare – krävs akademisk examen utan att det egentligen behövs för att utföra jobbet. Resultatet blir ett underförstått underkännande av dem som fattat det högst rimliga beslutet att sätta punkt efter gymnasiet.

1 2