Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Universitet

Akademisk utbildning i onödan

Högskolepoäng och kompetens är inte samma sak. Inom många yrken – till exempel förskollärare – krävs akademisk examen utan att det egentligen behövs för att utföra jobbet. Resultatet blir ett underförstått underkännande av dem som fattat det högst rimliga beslutet att sätta punkt efter gymnasiet.

Universitetens utmanare

I takt med att humanistiska utbildningar vid universiteten teoretiseras, politiseras och likriktas växer en motrörelse fram på nätet, med intellektuella som drar storpublik. Genomslaget för företeelser som The Intellectual Dark Web vittnar om en längtan efter ett öppnare debattklimat, där sanningssökande är viktigare än politisk aktivism.

Statusfabriken på Sveavägen

I boken Handels: Maktelitens skola, träder bilden fram av en skola som sedan sin start har varit ett prestigeprojekt. Handelshögskolan köpslår inte med sitt sociala anseende. I själva verket är den minst lika bra på PR som på ekonomi.

Forskning i politikens tjänst

I boken Sidenvägarna väljer författaren konsekvent ut information som stödjer hans åsikt, och sorterar ut information som säger emot. Vetenskapliga författare som använder sin auktoritet för att sälja in en politisk åsikt behöver granskas noggrannare.

Mångfaldstränad

Allt fler amerikanska företag och universitet genomför obligatorisk ”mångfaldsträning” i syfte att främja social rättvisa och motverka etnisk diskriminering. Erik W Larsson, psykiater verksam vid en psykklinik kopplad till ett stort amerikanskt universitet, har blivit mångfaldstränad och berättar i Smedjan om sina upplevelser.

DEBATT: Genusvetenskapens kritiker bär inget ansvar för våldsverkarna

Efter bombattrappen som placerades ut vid Nationella sekretariatet för genusforskning veckan före jul har flera debattörer dragit en rak linje till kritiska debatter om genusvetenskap. Det är en förenklad syn på hur ord och handling hänger ihop. Det är våldsverkaren som bär ansvaret, inte den som deltar i en fri debatt, skriver Magnus P Ängsal, forskare vid Göteborgs universitet.

Att ifrågasätta auktoriteter är inte att hota demokratin

Under ett halvt sekel har kritik mot auktoriteter beskrivits som ett arbete i demokratins tjänst. När DN-journalisten Nathan Shachar kritiserade den postkoloniale professorn Edward Said liknades han däremot vid Viktor Orbán. När forna auktoriteter bytts ut mot nya har det plötsligt blivit ett hot mot demokratin att på vetenskaplig grund ifrågasätta auktoriteter.

Känslor ska inte styra universiteten

King's College i Cambridge plockar ned Sovjetflaggan som hänger i baren – men inte för att följa collegets egna riktlinjer om fred, människovärde och mänskliga rättigheter, utan för att en grupp studenter känner sig obekväma av den. Känsloargumenten har kommit att väga tyngre än förnuftsargument, och det är en utveckling bara tyranner vinner på.

När läkarutbildningen blir politisk

En enskild students klagomål används som förevändning för att politisera läkarprogrammet i Lund. De åtgärder som föreslagits riktar utbildningen bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller, och lär avskräcka varje universitetslärare som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Är det så ett universitet ska fungera?

Vem fick Generation Z att hata yttrandefriheten?

Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.

Aktivism förklädd till vetenskap

Under förberedelsearbetet med ett antal seminarier om salafism och Muslimska brödraskapet, som arrangerats av Uppsala universitet, har forskare hoppat av efter att mailkonversationer avslöjat att arrangörerna har strävat efter att likställa forskare med politiska aktivister. Hur hade reaktionerna blivit om man hade bjudit in aktiva fascister för att kommentera forskningsrön om fascism, och likställt dem med forskare, frågar sig Johan Lundberg.

DEBATT: Akademin behöver tolerera avvikande åsikter

DEBATT. Konstfack tackade nej till ett Almedalsseminarium med Svenska Evangeliska Alliansen på grund av organisationens värdegrund, samt att undvika att ”hamna i scenarier där olika sanningar ställs mot varandra”. Det är djupt problematiskt att en av Sveriges viktigaste kulturskolor behandlar en kristen organisation som oberörbar, skriver SEA:s generalsekreterare Olof Edsinger.

Den mest hatade mannen på brittiska campus

Identitetspolitiken gör studenter till ”Stepford wives”, våldtäktskultur existerar inte vid campus, antimobbningkampanjer har gått för långt och det är oroande att dagens unga dricker och röker allt mindre. Möt Brendan O’Neill, redaktör för den brittiska webbtidningen Spiked, som menar att vi inte bara har en rätt att provocera, utan en skyldighet.

Akademisk ofrihet

Författaren Joanna Williams lämnade sin universitetstjänst för att kunna skriva en kritisk bok om feminism. Smedjan träffar henne för att tala om yttrandefrihet, trygga rum, identitetsvänsterns nya vokabulär och varför censurviljan och konsensuskulturen egentligen sprids från just universiteten.

”Offerstatus ger makt”

Samtidigt som en överkänslig ”Generation Snowflake” går allt längre i sina försök att rensa det offentliga samtalet på sådant de finner stötande, pågår en otrevlig motreaktion bland dem som hamnar utanför åsiktskorridoren. Smedjan har träffat Claire Fox, chef för den brittiska tankesmedjan Institute of Ideas, för att prata om konsekvenserna av identitetspolitik och politisk korrekthet.

Kurslitteratur ska inte könskvoteras

40 procent av kurslitteraturen vid Lunds universitets statsvetenskapliga institution måste vara skriven av kvinnor. Därmed signalerar universitetet att en författares kön är viktigare än vad han eller hon faktiskt skriver. Är det någonstans där en sådan människosyn verkligen gör skada, så är det vid universiteten.

Offerkoftan som blivit en statussymbol

Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.

Det behövs fler obekväma röster vid universiteten

Det så kallade Kevin-fallet visar, liksom Macchiarini-skandalen på KI, på behovet av strukturer på universiteten som främjar snarare än motarbetar obekväma skeptiker till vad som tillfälligtvis uppfattas som vetenskapliga sanningar.

1 2