När läkarutbildningen blir politisk
En enskild students klagomål används som förevändning för att politisera läkarprogrammet i Lund. De åtgärder som föreslagits riktar utbildningen bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller, och lär avskräcka varje universitetslärare som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Är det så ett universitet ska fungera?
Vilket inflytande är det lämpligt att studenter tillåts ha över den undervisning som bedrivs vid universitet och högskolor? Frågan har under hösten aktualiserats av turerna kring en föreläsning som Germund Hesslow höll vid Lunds universitet i slutet av vårterminen i år. Hesslow är professor i neurofysiologi samt docent i teoretisk filosofi och har regelmässigt hållit en föreläsning på läkarprogrammet där könsskillnader diskuterats ur ett biologiskt perspektiv. Hesslows synpunkter i föreläsningen uppskattades dock inte av en student, som har uppvaktat kursledningen med flera skrivelser under våren, sommaren och hösten 2018.
En intressant detalj i sammanhanget är att studentens klagomål formulerades för första gången redan innan hon hade tagit del av föreläsningen i fråga. Studenten påstod sig, i ett brev från den 14 maj, till en lärare på kursen, vara orolig över om den kommande föreläsningen verkligen skulle gå ”ihop med universitetets likabehandlingsplan”.
Anledningen till oron var bland annat att Hesslow, enligt studenten, har en ”personlig anti-feministisk agenda” samt inte ”beaktar de sociala strukturer som förtryckt kvinnor och fått oss att modulera våra beteenden för vår egen säkerhet”. Det andra påståendet är en slutsats som studenten dragit efter att ha informerats om att Hesslow tidigare ska ha påstått att ”kvinnor är ’sexuellt försiktiga’ på grund av biologin”.
Studenten fick som svar på sitt mail att hon borde bilda sig en egen föreställning om föreläsaren, vilket sedan sker, varpå nya kritiska synpunkter presenteras i ett mail från mitten av juni till kursledningen. I mailet radar studenten upp sådant som hon ogillat i föreläsningen och undrar över i vilken mån som Hesslows undervisning är ”förenlig med universitetets värdegrund och dess likabehandlingsplan”.
Studenten undrar över i vilken mån som Hesslows undervisning är ”förenlig med universitetets värdegrund och dess likabehandlingsplan”.
Ett, enligt henne, diskutabelt inslag är att Hesslow ställt sig kritisk till en av regeringen beställd utredning, från vilket han citerat en enligt honom dubiös passage: ”Regeringen betraktar manligt och kvinnligt som ’sociala konstruktioner’.” Han ska vidare ha diskuterat teorier om att ”homosexuella kvinnor blir homosexuella på grund av exponering av testosteron i livmodern” samt om könsdysfori ha påpekat: ”huruvida det är en sexuell läggning är en definitionsfråga”.
Med anledning av de två sistnämnda påpekandena menade programdirektören för läkarlinjen i början av september att Hesslow borde kontakta studenten och be om ursäkt dels för yttrandet om att ”homosexuella kvinnor har en manlig sexuell inriktning”, dels för påpekandet om att det är en definitionsfråga om könsdysfori bör betraktas som ”en sexuell läggning”. Hesslow vägrade, med motiveringen att det i det ena fallet har handlat om ett svar på en students fråga, där det inte funnits utrymme att formulera sig annat än hastigt och kortfattat. Dessutom menade han att det finns vetenskapligt stöd för båda ståndpunkterna.
Han avslutade mailet med orden:
Någonstans måste man begära ett sinne för proportioner bland de inblandade. Om det skulle bli acceptabelt och normalt att studenter spelar in föreläsningar i syfte att hitta komprometterande formuleringar och sedan engagera personal vid fakulteten med sammanträden och författande av långa skrivelser, torde vi få lägga ner läkarutbildningen. Att den här affären kunnat leda så långt beror på att flertalet studenter inte har denna attityd.
Trots att Hesslow alltså försvarade sina yttranden genom att hänvisa till vetenskapliga studier – och trots att det fastslogs att ingen student hade diskriminerats – så ledde debaclet till att man på den medicinska fakulteten kom att föreslå ett omfattande åtgärdsprogram för att undvika att studenter framdeles ska känna sig diskriminerade under utbildningen. Det sistnämnda var just vad den student som anmälde kursen antog skulle kunna hända om Hesslow fick fortsätta att utforma kursen efter eget – och inte studentens – huvud.
Enskilda studentens klagomål har använts som förevändning för att politisera den medicinska utbildningen i riktning bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller.
Nyligen visade organisationen Academic Rights Watch, som regelbundet rapporterat om Hesslow-affären alltsedan sensommaren, upp dokumentation över vad som blev konsekvenserna av den diskrimineringsutredning som kursledningen beställt. Bland annat poängterades det från fakultetsledningens sida att en åtgärdsplan måste utarbetas på basis av ”vilka risker som finns inom programmet”. Det ska ske ”med hjälp av ett verktyg framtaget av sektion personal på Lunds universitet”.
Även den mest luttrade torde häpna över det administrativa snömoset i en mening som den sista! Samtidigt är det svårt att dra andra slutsatser av det brev som dekanen Erik Renström skickade till Hesslow för några veckor sedan, än att den enskilda studentens klagomål har använts som förevändning för att politisera den medicinska utbildningen i riktning bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller rörande kön och sexualitet.
Till Hesslow skrev Renström att den förras terminologi rörande könsidentitet och sexuell läggning måste korrigeras. Hesslows föreläsning ska framdeles dessutom ”kompletteras med en föreläsning om perspektiv på kön och genus”. Vidare ska det införas ett nytt mentorsprogram för seniora forskare som ”ska fokusera på genus”. Kurser på forskarutbildningen ”med fokus på genus- och intersektionella perspektiv” ska även komplettaras med en kurs i ”medarbetarskap, likabehandling och mångfald”.
Omfattningen av de åtgärder som föreslagits lär avskräcka varje universitetslärare som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som av vissa i samtiden uppfattas som kontroversiella. Frågan är om det är på det sättet som ett universitet bör fungera.