Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt…
Fallet i Norrköping, där en knappt 4-årig flicka hittades död hos sina föräldrar, är tyvärr inget enskilt fall. Istället är det ett exempel på ett systemfel. Malin Lernfelt beskriver i detta reportage hur Socialtjänstlagens ambition att barn ska tillbaka till sina biologiska föräldrar ofta krockar med barnets rätt till trygghet.
Hemskolning är inte tillåtet i Sverige. Ändå finns det föräldrar som väljer att hemundervisa sina barn, här eller utomlands. Varför? Smedjan har intervjuat tre föräldrar som berättar varför den svenska skolan inte passade för deras barn.
Rekordmånga svenska barn hemskolas på Åland. Det fungerar säkert utmärkt för de familjer som gör det valet. Men det är orimligt att familjer som vill tillbringa mer tid tillsammans eller som har en alternativ idé om hur undervisningen ska skötas tvingas flytta utomlands.
Juridisk abort presenteras ofta som ett sätt för föräldrar, ofta pappor, att smita undan sitt ansvar. I själva verket kan sådan lagstiftning i stället innebära en möjlighet för barn att slippa oengagerade och olämpliga föräldrar. Man kan överge sina barn redan i dag; med juridisk abort skulle man förlora rätten att återuppta föräldraskapet när man känner för det.
Den politiska utvecklingen går mot ständigt mer utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring. Konsekvensen blir att föräldrar får ett allt snävare utrymme att göra alternativa val. Den utvecklingen måste vändas.
I en ny undersökning är Sverige ett av de fyra länder vars invånare deltar i flest värdgraviditeter utomlands per capita. Samtidigt saknas lagar och regleringar som är anpassade till denna nya verklighet. Sverige borde följa efter flera andra västerländska demokratier och möjliggöra värdgraviditeter på hemmaplan, skriver Sam Everingham, grundare av Families Through Surrogacy.
Socialdemokraterna lovar inför valet en extra veckas föräldraledighet på skattebetalarnas bekostnad. I själva verket innebär vallöftet en maktförskjutning från föräldrarna till staten, som tar kontroll över ytterligare en bit av deras ekonomi. Ju mer pengar staten tar och sedan delar ut, desto mindre pengar finns kvar för skattebetalarna att bestämma över.
Föräldraförsäkringen är en fråga som visar på den blinda fläcken hos delar av den samtida liberala rörelsen: tron på att det är staten som skall göra oss fria och att frivilliga gemenskaper, som familjer, är något dåligt som ska bekämpas. Denna typ av statsindividualism har i själva verket mycket litet med liberalism att göra.
DEBATT OM FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. När Siri Steijer vill spara pengar på föräldraförsäkringen glömmer hon bort viktiga värden, såsom familjen, menar Caroline Szyber (KD), ordförande i civilutskottet. Siri Steijer svarar att det bästa sättet att värna familjernas ställning mot staten är att sänka deras skatter.
Regeringen föreslår tio månaders kvoterad föräldraförsäkring, fem åt vardera föräldern. Men problemet med föräldraförsäkringen är inte det ojämna uttaget, utan att den både är för lång och för dyr. Den offentligfinansierade ledigheten måste kortas, både för ekonomins och för skattebetalarnas skull.