Efter att Jan Guillou åkte dit i en skatterevision gäller plötsligt inte tidigare utfästelser om skatteplanering för så hög skatt som möjligt. Om än oväntat, vore det välkommet om hans nyfunna intresse för företagens villkor kunde bidra till att återuppväcka en insomnad skattedebatt.
Höga skatter och hot om löntagarfonder drev företagare och välstånd ut ur Sverige under 1970- och 1980-talet. När Magdalena Andersson nu talar om återinförd arvs- och gåvoskatt och höjda kapitalskatter riskerar det att få samma effekt. Omvänt skulle strategiska skattesänkningar kunna locka tillbaka kapital till landet.
Värnskatten innebar att höginkomsttagare fick behålla mindre än hälften av en löneökningar, den gjorde Sveriges marginalskatt till världens högsta, den minskade avkastningen på utbildning och den var förmodligen en förlust för statskassan. Därför finns det anledning att fira att värnskatten nu avskaffats.
För trettio år sedan genomfördes Århundradets skattereform. Marginalskatterna sänktes till femtio procent, och i några år fick svenskarna faktiskt ha ”hälften kvar”. Anders Johnson minns förhandlingarna som ledde fram till jättereformen – och hur nära det var att de misslyckades.
Grattis, skattebetalare. Från och med i dag börjar du att arbeta ihop dina egna pengar. Fram till idag har varenda krona som du tjänat in gått till stat, kommun och landsting. Men offentlig sektors problem beror inte på resursbrist, och kommer inte heller att lösas med högre skatter. Men för högskatteförespråkarna har skattetrycket blivit ett självändamål.
Värnskatten är i objektiv mening en liten skatt, men den är viktig som symbolfråga. Att regeringen nu tar steg för att göra det är positivt, men det räcker inte. De svenska marginalskatterna måste fortsätta sänkas, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
I dag är det 43 år sedan Astrid Lindgrens skattesaga om Pomperipossa publicerades i Expressen. Även om den fortfarande är en viktig påminnelse om värdet av låga marginalskatter, visar Timbros chefsekonom Jacob Lundbergs undersökning att hon faktiskt aldrig behövde betala 102 procent i skatt.
Det är högre moms på bio än på teater, högre moms på skor än på mat och högre moms på dansband än på konserter. Det är orättvist och öppnar för lobbying. Gör momsen enhetlig och sänk skatten med 1 000 kronor i månaden för alla som jobbar i stället, skriver Max Sjöberg.
Det finns ingen övre gräns för hur mycket man måste betala i arbetsgivaravgifter, men däremot har de socialförsäkringar man får för pengarna en maxgräns. Politikerna borde endera erkänna för väljarna att arbetsgivaravgifterna egentligen är en skatt, eller göra det rättvisa och införa ett tak.
Värnskatten är oförsvarbar både i etiska och ekonomiska termer, men medan Socialdemokraterna var beredda att förhandla bort värnskatten helt vill Moderaterna bara trappa av den. När till och med Socialdemokraterna med sin fientliga inställning till höginkomsttagare är beredda att göra sig av med den, är det en skam att Moderaterna inte bjuder över dem.
Med varje indriven skattekrona sker en maktförskjutning från individ till stat. I den aspekten är Sveriges medborgare sällsynt svaga i förhållande till staten. Det får katastrofala följder om ett auktoritärt parti kommer till makten. Rädda oss därför från en ny vänsterregering.
Under efterkrigstiden har skatten kontinuerligt höjts, utan att den offentliga leveransen följt efter. Sverige har ett av världens högsta skattetryck, men likväl inte motsvarande nivå på sjukvård, skola och infrastruktur. För att inte tala om försvar och ordningsmakt. Att inget parti gått till val på att återställa maktbalansen mellan stat och medborgare gör att skattebetalarna återigen står som valets stora förlorare.
DEBATT. Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
Appen Taxlandia är EU:s senaste medel för att utbilda oss om skatter. Huvudbudskapen är att låga skatter är dåliga och att satsningar på supersnabba höghastighetståg är bra.
Att SVT blåser upp de så kallade paradispappren till orimliga proportioner säger något om journalistikens villkor: ett medieföretag har helt enkelt inte råd att avsätta ett stort antal journalister till ett omfattande grävjobb utan att det kommer ut någonting användbart. Blir resultatet magert återstår att blåsa upp det till orimliga proportioner.
Att vilja behålla sina pengar är inte konstigt. Att upprätthålla ett system där människor tjänar på att skatteplanera är däremot djupt omoraliskt, skriver Siri Steijer.
Vänstertidningen Dagens ETC påstår att bara en halv procent av svenskarna betalar 50 procent eller mer i skatt. I själva verket måste personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden betala hälften av vad de tjänar i skatt, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Se över LAS, lägg ned Arbetsförmedlingen och gör om anställningssubventionerna till ett enda. Det finns flera bra förslag i Moderaternas vårmotion, men fortfarande saknas en tydlig bild av vad man vill åstadkomma.
Centerpartiet och Liberalerna är kraftigt negativa till de skattehöjningar regeringen har presenterat. Det är en aning ironiskt, eftersom det är just på grund av C och L som regeringen kommer att få igenom dem.
En höginkomsttagare i Sverige betalar totalt 75 procent i marginalskatt. Timbros tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg förklarar hur det kommer sig.