Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Artificiell intelligens kan se på människors ansikten vilken sexualiet de har. Det skapar hittills oanade möjligheter att förfölja och förtrycka sexuella minoriteter. Den sortens AI är ett verktyg mänskligheten inte bör ha.
Medan en stor majoritet av svenskarna vill kunna använda kontanter, har bankerna och staten mycket att vinna på att den möjligheten försvinner. Förlorarna blir de vanliga medborgare som värnar sin säkerhet och personliga integritet – och många av dem bidrar själva till utvecklingen genom att välja bort kontanter i sin vardag.
Är det någon som vill ha min digitala information för att kunna mata sina feta big data-algoritmer? Helt ok. Om jag får välja vilken information jag vill sälja till vem och till vilket pris. Annars: lämna mig i fred.
Inrikesministern anklagar internetleverantörer som vill skydda sina kunders integritet för att skydda brottslingar. I själva verket innebär datalagringen en risk även för laglydiga människor. Staten ska inte göra intrång i medborgarnas privatliv om det inte finns en misstanke om brott.
I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.
DEBATT. Regeringens utredare föreslår expansiv kameraövervakning men bortser från forskning och stödjer förslaget på anekdotisk bevisföring. Det politiska motståndet mot regeringens linje lyser dessutom med sin frånvaro. Inom borgerligheten vill man gå ännu längre.
Redan om fem år är risken att det inte längre lönar sig för handlare att ta emot kontanter. Sverige ligger i framkanten av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle, vilket både är ett säkerhetsproblem och ett integritetsproblem. Ju fler som fortsätter att använda kontanter, desto tryggare är vi alla.