Vad händer med oss när vi i allt fler sammanhang inte förväntas kunna ta ansvar i potentiellt riskfyllda situationer? Är det i själva verket så att vår förmåga till riskbedömningar och spontant samspel med andra i exempelvis trafiken försämras när upplevelsen av risk försvinner?
För tolv år sedan höll frågorna om övervakning på att splittra en borgerlig regering. I efterdyningarna av FRA-striden fick integritetsfrågorna liberalt sinnade väljare att söka sig till det det nybildade Piratpartiet. I dag höjs däremot få borgerliga röster till försvar för den personliga integriteten – tvärtom har andra politiska mål fått styra. Därmed har den sunda skepsis mot statliga maktbefogenheter, som alltid varit ett borgerligt kärnvärde, gått förlorad.
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
Sverige har betydligt längre häktningstider än jämförbara länder – ofta i kombination med långvarig isolering, vilket strider mot internationella konventioner om tortyr. Våra nordiska grannländer har kortat häktningstiderna – varför görs inget här? Adam Danieli har intervjuat Johan Forssell (M), Fredrik Bergman, Centrum för Rättvisa, en brottsmålsadvokat som vill vara anonym och sökt S-ministrar som lägger locket på.
Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Artificiell intelligens kan se på människors ansikten vilken sexualiet de har. Det skapar hittills oanade möjligheter att förfölja och förtrycka sexuella minoriteter. Den sortens AI är ett verktyg mänskligheten inte bör ha.
Medan en stor majoritet av svenskarna vill kunna använda kontanter, har bankerna och staten mycket att vinna på att den möjligheten försvinner. Förlorarna blir de vanliga medborgare som värnar sin säkerhet och personliga integritet – och många av dem bidrar själva till utvecklingen genom att välja bort kontanter i sin vardag.
Är det någon som vill ha min digitala information för att kunna mata sina feta big data-algoritmer? Helt ok. Om jag får välja vilken information jag vill sälja till vem och till vilket pris. Annars: lämna mig i fred.
Inrikesministern anklagar internetleverantörer som vill skydda sina kunders integritet för att skydda brottslingar. I själva verket innebär datalagringen en risk även för laglydiga människor. Staten ska inte göra intrång i medborgarnas privatliv om det inte finns en misstanke om brott.
I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.
DEBATT. Regeringens utredare föreslår expansiv kameraövervakning men bortser från forskning och stödjer förslaget på anekdotisk bevisföring. Det politiska motståndet mot regeringens linje lyser dessutom med sin frånvaro. Inom borgerligheten vill man gå ännu längre.
Redan om fem år är risken att det inte längre lönar sig för handlare att ta emot kontanter. Sverige ligger i framkanten av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle, vilket både är ett säkerhetsproblem och ett integritetsproblem. Ju fler som fortsätter att använda kontanter, desto tryggare är vi alla.
Att vara så övervakad som man är på flygplatser och flygplan förändrar människors beteende. Personer blir föremål för misstankar på grunder som i andra sammanhang skulle framstå som väldigt lösa. Men leder verkligen övervakningen till trygghet?
Att med hjälp av övervakning och statistik kartlägga grupper som riskerar att hamna i kriminalitet kan verka som en bra idé. I själva verket kan det komma att få ytterst oönskade konsekvenser.
DEBATT. Om inte Sverige håller fast vid vår restriktiva hållning visavi kameraövervakning riskerar vi en brittisk situation där kameror i det offentliga rummet är mer regel än undantag. Där vill vi inte hamna, menar Pontus Almquist, liberal debattör.
I Storbritannien kommer man snart att behöva köpa speciella pass för att kunna se pornografiskt material utan att uppge sina personuppgifter. Det kommer att få tråkiga konsekvenser för privatlivet, men kan leda till ett kraftigt uppsving för tryckt material.
Övervakningssamhället har inte blivit den utopi som Jeremy Bentham föreställde sig. Med språket och maskinerna som vapen strävar människor efter konformism och renhet. Vi har fått en angiverikultur där den som tar sig tolkningsföreträde reser skampålar i offentligheten.
Tusentals sidor utredningar, en ny EU-lagstiftning och ett gediget grundarbete från Integritetskommittén har inte varit tillräckliga. Statsförvaltningen arbetar fortfarande mot möjligheten att utöva rätten till privatliv och dataskydd, i vissa fall av okunskap och i andra av ren cynism.