Staten ska inte guida kriminella till nästa rånoffer
Kassera Magdalena Anderssons plan på ett nytt förmögenhetsregister.
Integritet
Regeringen vänder FRA-lagen mot svenskar
När regeringen lägger fram lagförslag som riktar FRA-lagen mot svenskar, är det märkligt få som reagerar.
Visitationszonerna är redan här
Den svenska polisen saknar befogenheter. Det intrycket får i alla fall den som följer den svenska trygghetsdebatten. Samtidigt genomför polisen allt fler visitationer utan brottsmisstanke i utsatta områden. Smedjans skribent…
Risktagandet gör oss till människor
Vad händer med oss när vi i allt fler sammanhang inte förväntas kunna ta ansvar i potentiellt riskfyllda situationer? Är det i själva verket så att vår förmåga till riskbedömningar och spontant samspel med andra i exempelvis trafiken försämras när upplevelsen av risk försvinner?
Borgerligheten måste åter ta strid mot övervakningssamhället
För tolv år sedan höll frågorna om övervakning på att splittra en borgerlig regering. I efterdyningarna av FRA-striden fick integritetsfrågorna liberalt sinnade väljare att söka sig till det det nybildade Piratpartiet. I dag höjs däremot få borgerliga röster till försvar för den personliga integriteten – tvärtom har andra politiska mål fått styra. Därmed har den sunda skepsis mot statliga maktbefogenheter, som alltid varit ett borgerligt kärnvärde, gått förlorad.
Vilken värld vill vi vakna upp till?
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
En rättspolitisk skamfläck
Sverige har betydligt längre häktningstider än jämförbara länder – ofta i kombination med långvarig isolering, vilket strider mot internationella konventioner om tortyr. Våra nordiska grannländer har kortat häktningstiderna – varför görs inget här? Adam Danieli har intervjuat Johan Forssell (M), Fredrik Bergman, Centrum för Rättvisa, en brottsmålsadvokat som vill vara anonym och sökt S-ministrar som lägger locket på.
Stora risker med statliga trojaner
Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
Förorten bortom schablonbilderna
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka
Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Artificiell intelligens kan bli ett hot mot privatlivet
Artificiell intelligens kan se på människors ansikten vilken sexualiet de har. Det skapar hittills oanade möjligheter att förfölja och förtrycka sexuella minoriteter. Den sortens AI är ett verktyg mänskligheten inte bör ha.
Du blir förloraren i det kontantlösa samhället
Medan en stor majoritet av svenskarna vill kunna använda kontanter, har bankerna och staten mycket att vinna på att den möjligheten försvinner. Förlorarna blir de vanliga medborgare som värnar sin säkerhet och personliga integritet – och många av dem bidrar själva till utvecklingen genom att välja bort kontanter i sin vardag.
Lämna mina fotavtryck i fred!
Är det någon som vill ha min digitala information för att kunna mata sina feta big data-algoritmer? Helt ok. Om jag får välja vilken information jag vill sälja till vem och till vilket pris. Annars: lämna mig i fred.
Ändamålen helgar inte övervakningen
Inrikesministern anklagar internetleverantörer som vill skydda sina kunders integritet för att skydda brottslingar. I själva verket innebär datalagringen en risk även för laglydiga människor. Staten ska inte göra intrång i medborgarnas privatliv om det inte finns en misstanke om brott.
Vilket privatliv?
I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.
Kameraövervakning utan evidens
DEBATT. Regeringens utredare föreslår expansiv kameraövervakning men bortser från forskning och stödjer förslaget på anekdotisk bevisföring. Det politiska motståndet mot regeringens linje lyser dessutom med sin frånvaro. Inom borgerligheten vill man gå ännu längre.
Den moraliska plikten att betala kontant
Redan om fem år är risken att det inte längre lönar sig för handlare att ta emot kontanter. Sverige ligger i framkanten av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle, vilket både är ett säkerhetsproblem och ett integritetsproblem. Ju fler som fortsätter att använda kontanter, desto tryggare är vi alla.
Att pekas ut som möjlig terrorist
Att vara så övervakad som man är på flygplatser och flygplan förändrar människors beteende. Personer blir föremål för misstankar på grunder som i andra sammanhang skulle framstå som väldigt lösa. Men leder verkligen övervakningen till trygghet?
Faran med att kartlägga brottslighet
Att med hjälp av övervakning och statistik kartlägga grupper som riskerar att hamna i kriminalitet kan verka som en bra idé. I själva verket kan det komma att få ytterst oönskade konsekvenser.
DEBATT: Restriktiv kameraövervakning har tjänat oss väl
DEBATT. Om inte Sverige håller fast vid vår restriktiva hållning visavi kameraövervakning riskerar vi en brittisk situation där kameror i det offentliga rummet är mer regel än undantag. Där vill vi inte hamna, menar Pontus Almquist, liberal debattör.