250: Ideologipodden live – om marknader och gemenskaper
Vilken plats har det gemensamt ägda i en marknadsekonomi?
Marknadsekonomi
Spelautomater är inte statlig kärnverksamhet
Ska verkligen svenska staten syssla med att ställa ut spelautomater på pizzerior?
Nu har hållbarhetsstrategerna baxat oss ända hit
De institutionella investerarnas hållbarhetskrav leder till en politisering av ägandet som riskerar att skada både kapitalismen och samhället i stort.
''SJ inte ett hinder för konkurrensen"
Påståenden om att SJ:s biljettförsäljning snedvrider konkurrensen stämmer inte, skriver SJ:s kommunikationschef Claes Lindholtz i en replik på Elias Nilssons krönika i Smedjan. Elias svarar direkt.
Tågresenärerna vinner på avregleringen
Fler tågbolag på rälsen har givit resenärerna billigare och bättre resor.
Stoppa Eneroths färjesocialism
Regeringen överväger ett förstatligande av Gotlandstrafiken. Det kommer varken att stärka konkurrensen eller bidra till att pressa kostnaderna.
Davoseliten gör kapitalismen sämre
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Coronabidragen kan bli en samhällelig björntjänst
Politiker har press på sig att visa handlingskraft. Det kan bli ett problem när de omfattande bidragen till företagen som tillkommit under coronapandemin ska trappas ner. De politiska signalerna tar nämligen sällan hänsyn till de långsiktiga effekterna av pandemin, skriver Smedjans krönikör Johanna Grönbäck.
Tjockisar behöver inte staten
Boris Johnson vill tvinga med hela den brittiska befolkningen på sin viktresa. Johnson må mena väl med sin nya folkhälsopolitik men bakom de politiska förslagen gömmer sig en rent unken människosyn, skriver Henrik Dalgard.
Innovationerna som försvann
Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…
Jeff Bezos förtjänar varenda krona
Systemet som tillåter Bezos att tjäna så mycket pengar är detsamma som gör att den helt vanliga medelklassen i dag har det bättre än kungarna på 1800-talet, och som lyfter…
Företagens stora förmåga att göra gott
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Konsumtionskritiker borde älska marknadsekonomin
Få saker bidrar som marknadspriser och konkurrens till att göra oss mer återhållsamma och eftertänksamma som konsumenter.
Hur rockmusiken fick Sovjet att rasa samman
Det finns ett stort historisk experiment där konsumtionen styrdes av politiken. Där flydde människor verkligheten genom rocken och drömde om ett samhälle i vilket det gick att köpa jeans och…
Ekonomisk frihet har gjort världen bättre
Konkurrens sänker priser och bristande konkurrens ökar klyftor. Länder som liberaliserar ekonomin och öppnar sig för handel tenderar att ha en mer gynnsam utveckling både ekonomiskt och socialt.
Den mäktiga staten hotar den starka ekonomin
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
Coronakrisen flyttar ned oss på politikens behovstrappa
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Allt blir enklare med Bastiat
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
Ett trepunktsprogram ut ur krisen
Hur ser vi till att det finns kvar ett starkt näringsliv med konkurrenskraftiga jobb även efter Coronakrisen? Och utan att agera vårdslöst med skattebetalarnas pengar? Ola Nevander föreslår tre åtgärder som är självfinansierande och riktade mot livskraftiga företag.
70-talets politik är en återvändsgränd
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.