Marknaden vann världskriget
Den amerikanska upprustningen under andra världskriget hämtade sin kraft ur den fria marknadens kreativitet och entreprenörskap.
Den amerikanska upprustningen under andra världskriget hämtade sin kraft ur den fria marknadens kreativitet och entreprenörskap.
Marknadsekonomin gör oss varken olyckliga eller deprimerade.
Nyliberalismforskaren Quinn Slobodians föreställningsvärld har stora likheter med den auktoritära högerpopulismens idéer.
På bolagsstämman i Swedbank kommer LO-ordföranden inte ha något emot bankvinster och bonusprogram.
Hur blev stadsstaten Singapore ett av världens rikaste länder, och varför syns inga tendenser till demokratisering?
Ojämlikhet framkallade starkare känslor än programmets debatt om Mellanösternkonflikten.
Bakom Mileis showmanskap och mörka sidor döljer sig ekonomisk insikt.
En berättelse om hur regleringar, ny teknik, framgångsrik marknadsföring och ekonomiska signalvärden styr människors agerande.
Tjänstefieringen av våra samhällen och ekonomier gör det omöjliga möjligt.
Protektionismen kommer numera ofta förklädd till säkerhetspolitik.
Det kommer alltid att vara dyrt att bo i Stockholm.
I klimatkrisens tid gror återigen den civilisationskritik som säger att marknadsekonomin är ett grundläggande problem.
Vilken plats har det gemensamt ägda i en marknadsekonomi?
Ska verkligen svenska staten syssla med att ställa ut spelautomater på pizzerior?
De institutionella investerarnas hållbarhetskrav leder till en politisering av ägandet som riskerar att skada både kapitalismen och samhället i stort.
Påståenden om att SJ:s biljettförsäljning snedvrider konkurrensen stämmer inte, skriver SJ:s kommunikationschef Claes Lindholtz i en replik på Elias Nilssons krönika i Smedjan. Elias svarar direkt.
Fler tågbolag på rälsen har givit resenärerna billigare och bättre resor.
Regeringen överväger ett förstatligande av Gotlandstrafiken. Det kommer varken att stärka konkurrensen eller bidra till att pressa kostnaderna.
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.