Ekonomie doktor och forskare vid EHFF Handelshögskolan i Stockholm.
Pressbilder
Tänker regeringen svika jägarna igen?
De borgerliga partierna har en lång väg kvar för att återuppbygga förtroendet i vapenfrågorna.
En stämpel för 10 miljarder
Inom många branscher utgör regleringskostnader numera en stor del av utvecklingskostnaderna.
Betygsinflationen är inte som du tror
Det är svårt att hitta forskningsstöd för påståendet att friskolor skulle sätta glädjebetyg.
Bättre kommuner stoppas av politikers egenintressen
Många kommuner skulle kunna styras på sätt som bättre avspeglade invånarnas politiska önskemål om de delades geografiskt.
Låt inte myterna styra friskoledebatten
Myter, förenklingar och ogrundade påståenden har fått stort utrymme i friskoledebatten. Erik Lakomaa synar några av dem.
Repressionens järnlag leder till ineffektiv brottsbekämpning
De åtgärder som har störst effekt på brottsligheten nedprioriteras av politiken
Regeringen vill försvåra för jägare och skyttar – men skyller på EU
I stället för att rätta sig efter riksdagsmajoriteten har regeringen försökt införa nya restriktioner för jägare och sportskyttar.
Regeringen tänker fel om skydd för personuppgifter
Det finns goda skäl till varför brottmålsdomar bör vara offentliga, medan andra personuppgifter, som inkomst och fordonsinnehav, behöver skyddas.
Regeringen vänder FRA-lagen mot svenskar
När regeringen lägger fram lagförslag som riktar FRA-lagen mot svenskar, är det märkligt få som reagerar.
Klasspeng avskaffar valfriheten
Att ersätta den elevbaserade skolpengen med en klasspeng är knappast en lösning för den som vill värna valfriheten.
Bygglovsfusk kan finansiera brottslighet
För att motarbeta korruption måste man först erkänna att problemet finns även i Sverige. Erik Lakomaa pekar på en sårbarhet i den kommunala bygglovsbyråkratin som riskerar att utnyttjas av kriminella…
Hög tid att uppdatera it-säkerhetspolitiken
För att komma till rätta med samhällets it-sårbarhet måste ett antal intressekonflikter ses över.
När sossarna ägde reklamen
Under ett halvt sekel var socialdemokratins eget bolag ett av Sveriges största reklamimperium, med både staten och oppositionen som kunder.
Underskatta inte sprängkraften i Lex Hedin
Ställningstaganden för att polis ska få använda avlyssning eller andra tvångsmedel utan brottsmisstanke riskerar att uppfattas som ett försvar för polisens och åklagarens agerande i fallet med Karl Hedin.
Rättspolitiken behöver fler ekonomer
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
Oppositionen måste försvara jägarna
Regeringen planerar ännu en gång att köra över riksdagsmajoriteten i jaktpolitiken. Om inte oppositionen förmår stå upp för den politik som det finns majoritet för i riksdagen riskerar försämringarna för svenska jägare att fortsätta, skriver Erik Lakomaa.
Pandemilagen ger regeringen makt den inte bör ha
Lärdomen av coronapandemin är att vi behöver ett starkare skydd för riksdagen och för medborgerliga fri- och rättigheter. Både beslutspsykologiska och historiska insikter pekar på att varken regering eller opposition,…
Det är andra intressen än klimatet som tjänar på att stänga Bromma
En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.
Ingen utanför nationalekonomiseminariet gillar fastighetsskatten
Väljarna avskyr fastighetsskatten men politiker och tyckare, ofta med hänvisning till nationalekonomiska resonemang om effektivitet, gillar den. Det är dock just de egenskaper som gör att skatten uppfattas som bra…
Därför blir projekt som Slussen alltid för dyra
Att Nya Slussen går över budget är inte förvånande. Offentliga megaprojekt blir nästan alltid för dyra eftersom incitamenten gör att politiker tjänar på att göra glädjekalkyler och sedan skjuta till…
Brottsligheten dyrare för företag än beräknat
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Skolutredningen försöker lösa fel problem
Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.
Kriskommunikation från en svunnen tid
Myndigheternas kommunikation är tafatt, otydlig och motsägelsefull, menar kritikerna. Utgår i man ifrån hur svensk kriskommunikation kom till och hur Sverige då såg ut är det dock inte förvånande. Länge har den byggt på idén att om myndigheter säger vad som ska göras så gör svenska folket det. Det fungerade förr men inte nödvändigtvis längre.
Gör det lättare att splittra kommuner
Efter kommunsammanslagningarna på 1950- och 1970-talen blev kommunerna större och antalet folkvalda per invånare lägre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare och ökar risken för misshushållning med kommunala medel. Därför borde det bli lättare att dela upp kommuner.
Att förstatliga skolan löser inga problem
Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.
Stora risker med statliga trojaner
Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
Magasinsregleringen skapar problem men löser inga
Regeringens förslag om reglering av löstagbara magasin skapar inte bara problem för jägare och sportskyttar utan även för Försvarsmakten. Dessutom tycks regleringen syfta till att lösa ett problem som inte existerar. Polisen får redan idag beslagta kriminellas magasin.
Det är incitamenten, dumbom!
Offentliga byggprojekt spräcker nästan alltid budget. Bara i Stockholm har det skett med bland annat Nya Slussen, Nya Karolinska och Friends arena. Anledningen är att alla inblandade – utom de skattebetalare som står för notan – tjänar på att man först gör glädjekalkyler och sedan, när budgeten spräcks, skjuter till nya pengar.
Så blir organisationer vänstervridna
Psykologiska mekanismer gör politiker mer benägna att anpassa sig efter andra politiker än efter sina väljare, och enskilda aktivister kan styra hela organisationer i sin egen riktning. Ska vi kunna motverka det krävs goda institutioner.
Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka
Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Så införs vapenlagarna bakvägen
Trots att inget parti någonsin har gått till val på strängare vapenlagar har vapenlagstiftningen skärpts årtionde för årtionde. Aktivistiska tjänstemän driver fram strängare lagar utan att väljarna får möjlighet att ta ställning till dem – men efter valet 2018 är det annorlunda. Om M, KD, C och SD håller sina löften kan vapenlagstiftningen till slut komma att röra sig i en sundare riktning.
Kommunal vindkraft – En ekonomisk analys av kommunala vindkraftsinvesteringar
Allt fler svenska kommuner investerar i egen elproduktion i form av vindkraft. I dag har minst 50 kommuner investerat i egna vindkraftverk (direkt eller via bolag), och ytterligare 60 uppgav…
Peak Whale, Peak Oil – om olja och äganderättens betydelse för hushållning med naturresurser
Peak-begreppet används sällan inom ekonomisk forskning. Det beror på att begreppet saknar relevans i en dynamisk värld med prismekanismer och äganderätter. Det skriver Erik Lakomaa, doktor i ekonomisk historia och…