Rådgivare på Stiftelsen Fritt Näringsliv samt journalist och författare till ett 20-tal böcker i skilda ämnen. Arbetade på SAF 1980 – 1995 i olika roller bland annat som informationschef. I nyhetsbrevet “Larsson läser” kommenterar och analyserar han de viktigaste skeendena i europeisk och amerikansk politik. Prenumerera här.
En president med oförtjänt dåligt rykte
Bilden av Jimmy Carters tid som USA:s president håller på att omvärderas.
70-talssocialism räddar inte klimatet
De rödgröna partierna i Norge går till val på fler statliga företag. Men idén att staten skulle kunna peka ut framtidens näringar är inte bättre idag än på 1970-talet.
Konspirationerna som formar USA
Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.
USA är ett politiskt Disneyland
Sedan Donald Trump föra fyra år sedan vann det amerikanska presidentvalet har det talats om att Europa och USA glider isär. Men klyftan handlar inte bara om den sittande presidenten, utan minst lika mycket om politisk kultur. I tilltagande utsträckning styrs amerikansk politisk kultur av tv-underhållningens logik, och det kommer knappast att förändras om Trump förlorar i november, skriver Janerik Larsson.
Trump och Biden sitter i samma båt
Det finns skäl tro att USA oavsett vem som sitter i Vita huset kommer att bedriva en politik som är mer merkantilistisk och mer nationalistisk än vad som är bra…
Den amerikanska polariseringens senaste offer
I ett polariserat amerikanskt medielandskap har New York Times länge ansträngt sig för att erbjuda ett öppet debattforum där alla intressanta åsikter kan få plats – oavsett politisk hemvist. Efter att chefen för ledar- och debattsidan tvingats bort efter att ha publicerat ett kontroversiellt inlägg av en konservativ senator frågar sig allt fler om den tiden är förbi, skriver Janerik Larsson.
70-talets politik är en återvändsgränd
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Mer häxjakt än forskning
Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.
Tystnaden kring biståndspolitiken
Sverige lägger dubbelt så mycket pengar på bistånd som på polisen. Bland mottagarländerna präglas många av korruption, samtidigt som den ansvariga organisationen Sida har en politisk slagsida. Svenskt bistånd behöver granskas bättre.
FN har varnat för undergången sedan -72 och de har haft fel hela tiden
Larmen om planetens nära förestående undergång är inget nytt. I FN-systemet har de varit ett återkommande tema sedan åtminstone 1972. Det finns anledning att visa en viss skepsis när FN hävdar att det råder 100 procent visshet om vad som kommer hända i framtiden.
Historiens slut var bara början
En bok om Östeuropa efter Berlinmurens fall har överraskande mycket att säga om USA efter Trumps valvinst. I en demokrati kan man inte förvänta sig att populister kommer att sakna inflytande.
Vad krävs för att rädda socialdemokratin?
Socialdemokratins identitetskris fördjupas av de dåliga opinionssiffrorna – men kanske är det precis vad partiet behöver för att lösgöra sig från vänstermarginalen. Den nya boken ”Vad behövs för att rädda demokratin?” är den första ärliga självkritiken från S-håll på länge, skriver Janerik Larsson.
Det kan komma en ny Trump efter Donald
Donald Trump uppfattas ofta som en anomali i den amerikanska kulturen, men han är mer förankrad i den än många vill tro. Trumpismen präglas av en överdriven retorik och entusiastisk publik som har många likheter med USA:s evangelikala tradition. Det gör att det mycket väl kan komma fler presidenter av samma sort i framtiden, skriver Janerik Larsson.
Den norska paradoxen - och vad svenska partier kan lära
I konservativa Morgenbladet skriver Hans Geelmuyden, grundare av den framgångsrika norska PR-byrån Geelmuyden Kiese, om den paradox som präglade de senaste fyra årens politiska debatt i Norge – och som kanske nu får en fortsättning. Det handlar egentligen inte om vilken politik som ska bedrivas utan om vilket politiskt parti som ingen får regera med.
Socialdemokratin är ett ämne för historieböckerna
I kväll talar finansminister Magdalena Andersson på Socialdemokraternas dag i Almedalen. Det mest intressanta med detta är inte vad hon kommer att säga – det lär inte innehålla några politiska sensationer givet det parlamentariska läget – utan Stefan Löfvens frånvaro.
Janerik Larsson: Kalifornien och problemet med den långtgående direktdemokratin
I Kalifornien fattas många beslut via folkomröstningar. Det gör det svårt att utkräva ansvar för dåliga beslut, och sådana finns det många av i Kaliforniens politiska historia. Delstaten är illa skött, och den långtgående direktdemokratin bär en del av skulden.
Norge – mellan populism och reformer
Norge är ett av världens rikaste länder. Hur bedrivs då en ansvarsfull reformpolitik?
The Burden of Power – what Denmark and Finland can teach Sweden about left-wing populism
The burden of power is easy to talk about, but the major difficulty for left-wing populist parties are to bear government responsibility. Right-wing populist parties have the same problem.
Maktens ok – vad Danmark och Finland kan lära Sverige om vänsterpopulism
Maktens ok, regeringsansvaret, är lätt att prata om men svårigheten är stor för vänsterpopulistiska partier att bära regeringsansvar. Även högerpopulistiska partier har samma problem.