Ekonomi Krönika
Även idag behöver vinsten försvaras
Återigen ifrågasätts vinster i privata företag. Men till skillnad från när löntagarfonder hotade väljer många borgerliga politiker och opinionsbildare i dag att tiga eller sluta upp bakom företagandets fiender. Janerik Larsson påminner om varför försvaret för företagande och marknadsekonomi måste vara en evig uppgift för borgerligheten.
För fem år sedan utgavs boken Tough love – Internationella Engelska Skolan de första 25 åren (Ekerlids förlag). Författarparet Barbara och Hans Bergström har nu på samma förlag utkommit med en nyutgåva som kompletterats med ett efterord som beskriver företagets utveckling de gångna åren, men som också behandlar den centrala roll som Internationella Engelska Skolan fått i den allt intensivare debatten om valfrihetssystemet.
Att just IES kommit att stå i debattens centrum på detta sätt förvånar Barbara och Hans Bergström. De är bekymrade över att de mediekampanjer som de beskriver tecknat en ”verklighetsbild” som ”tycks ha fått fotfäste även hos många som har varit anhängare av friskolesystemet och föräldrars valfrihet”:
”Det är anmärkningsvärt att de tre största liberala tidningarnas ledarsidor numera alla driver linjen att 80 procent av friskolorna (sett till elevandelen) ska förbjudas eller medvetet drivas mot konkurs. Borgerliga politiker som saknar stark egen idémässig grund, och därför lätt böjer sig för vinden, drar nu i samma riktning. De tycks inte förstå att kampanjen från vänster mot friskolor är ett uttryck för friskolesystemets framgång, inte dess misslyckande.”
Vidare påpekas i texten att det är dystert att också borgerliga opinionsledare och politiker inte vill ”förklara och försvara värdet av entreprenörskap och eldsjälar på de välfärdsområden som domineras av kvinnor”.
De påpekar också det förrädiska att begreppet ”marknadsskolan” fått ett sådant fäste att det blivit vanligt förekommande:
”Vad är ’marknaden’? Jo, föräldrars val av skola för sina barn. Internationella Engelska Skolan, som nu närmar sig 50 grundskolor i Sverige, skulle inte kunna existera ett enda år till, om det inte fanns många föräldrar som bedömer att de vill ha den typ av skola som IES står för och trodde på IES förmåga att skapa den.”
Borgerliga politiker som saknar stark egen idémässig grund böjer sig för vinden.
Hans Bergström har under många år varit en av svensk samhällsdebatts mest orädda röster. I en nyutkommen volym Hans Bergström – texter i urval (Timbro) kan man följa hans inlägg under ett halvt sekel. Lena Andersson sammanfattar denna position väl i bokens inledning:
”När jag nu läser och läser om hans texter slås jag av uppriktigheten, konsekvensen och klarsynen. Han skär som en kniv genom motståndet. Skummar av återhållen vrede över införståddhet och tankelättja. Gör processen kort med journalistkårens oreflekterade perspektiv och barnsliga premisser, ur vilka deras letande efter drabbade följer. I en tid då kritik mot media i vådlig enfald har kommit att betraktas som fientlighet mot samhällets demokratiska fundament, erinrar Hans Bergströms texter om att analytisk självkritik bör vara en integrerad del av det journalistiska uppdraget.”
Det djupa engagemang och den uppriktiga oro som kommer till uttryck i Tough Love får mig att tänka på mina egna erfarenheter under många decennier.
***
Framgångsrika företagare har aldrig, oavsett verksamhetsområde, varit särskilt populära i Jantelagens svenska avdelning. ”Vinst” är ju sedan urminnes tider ett ”fult ord”. Efter 4 oktober-rörelsens framgångsrika kamp mot förslaget om löntagarfonder, som kulminerade i Sveriges mest omfattande demonstration någonsin den 4 oktober 1983, var jag närvarande när Svenska Arbetsgivareföreningens ordförande Curt Nicolin drog sin slutsats.
Han menade att det var aversionen mot vinst, företagsvinster, som var den faktor som drivit fram kravet på fondsocialism. Nicolin såg då till att starta Näringslivets Ekonomifakta med det uttalade uppdraget att förklara vinstens centrala roll för ett bra Sverige.
Tankesmedjan Timbro med uppdraget att förklara marknadsekonomins avgörande betydelse hade startats under det sena 1970-talets fondsocialistiska stormvind.
Båda uppgifterna får anses ha en bestående, väsentlig roll i vårt land. Oron i efterordet till Tough Love är bara ett av många bevis på den saken.
Till bilden hör också ett nytt fenomen som uppträtt i hela västvärlden efter pandemin: tron att det är ”den starka staten” som ska lösa framtidsutmaningarna. Detta är ett tankesätt som i hög grad finns inom EU, men som också präglar Joe Bidens USA. ”Staten vet bäst.” Frihandel och konkurrens har fler akademiska motståndare nu än på mycket länge.
När företagande är ”fel” gäller det i synnerhet kvinnors företagande i verksamheter som ”staten borde sköta”. Jag tror inte att det är en tillfällighet att så många motståndare till kvinnors företagande och marknadsekonomi är kvinnor (såväl i den svenska debatten) som i den internationella.
Barbara och Hans Bergström har starka känslor inför den aversion IES möter idag. Men de är på intet sätt ensamma. Och de behöver i hög grad stöd från alla de som har en tydlig framtidsbild av vad som krävs för ett gott samhälle.