Därför förolämpar Gillette sina kunder
Att använda reklam för att godhetssignalera är ofta illa nog. När ”reklamen” dessutom skuldbelägger kundkretsen börjar man undra vad varumärket egentligen har emot sina kunder.
Smedjan
Känslor ska inte styra universiteten
King's College i Cambridge plockar ned Sovjetflaggan som hänger i baren – men inte för att följa collegets egna riktlinjer om fred, människovärde och mänskliga rättigheter, utan för att en grupp studenter känner sig obekväma av den. Känsloargumenten har kommit att väga tyngre än förnuftsargument, och det är en utveckling bara tyranner vinner på.
Det vildas lockelse
Det uppskattas att det fortfarande finns ett hundratal små folkgrupper på vår jord som aldrig haft kontakt med yttervärlden. En del vill upplysa dem om civilisationens eller religionens välsignelser, medan andra själva skulle vilja ansluta sig till det enkla stenålderslivet. Gemensamt är att man har svårt att förutse de tragedier som nästan alltid blir resultatet av kontaktförsök.
Ett alternativ till populism och identitetspolitik
I en samtid präglad av identitetspolitik blir det viktigt att förstå vad identitet är och hur den används för att inkludera, exkludera och forma gemenskaper. I en ny bok tar sig statsvetaren Francis Fukuyama an identitetsbegreppet, och kommer fram till att just det att identitet är något formbart är vad som gör att populismens framväxt har en gräns.
Vad kulturkriget egentligen handlar om
Kulturkriget handlar inte i första hand om kultur och identitet, det handlar om makt och självbestämmande. På ena sidan står ett etablissemang som distanserat sig från merparten av medborgarna genom att söka pådyvla dessa en radikal agenda som få efterfrågar. På den andra står en brokig skara som motsätter sig att få en sådan nedkörd i halsen. Vinnare är de politiska entreprenörer som förmått profitera på missnöjet.
När läkarutbildningen blir politisk
En enskild students klagomål används som förevändning för att politisera läkarprogrammet i Lund. De åtgärder som föreslagits riktar utbildningen bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller, och lär avskräcka varje universitetslärare som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Är det så ett universitet ska fungera?
Zombier gör oss omoraliska
Zombiegenrens ökade popularitet skulle kunna förklaras med att zombien är ett tacksamt sätt att gestalta en fiende på film utan att trampa lättkränkta grupper på tårna. Resultatet blir dock ett avhumaniserande av den andre som genom att försöka undvika att hantera moraliska dilemman öppnar för en amoralisk avgrund.
I ett tryggt rum kan ingen höra dig skrika
För många av oss är trygga rum allt annat än trygga. Där ingen ska behöva höra något som kan kränka eller provocera henne är man kanske trygg att vara vem man vill, men inte att tala fritt. Vad som behövs i samhället är motsatsen: utrymmen där man kan utöva sin yttrandefrihet och säga sin mening utan rädsla för att bli utpekad och uthängd.
En saga för två världar
Spinoff-serier är inget nytt i den amerikanska nöjesindustrin. Men på senare tid har de blivit ett sätt att berätta samma historia, fast uppdelat mellan Republikanernas och Demokraternas respektive väljare. Det senaste exemplet är HBO-serien Mayans. Johan Ingerö ser USA:s politiska kulturer speglas i tv-seriernas värld.
Bergmans Persona – ett förebud om postmodernismen?
Få har kunnat missa att hundraårsminnet av Ingmar Bergmans födelse firas i år. Bland dem som satt upp hans verk finns Malmö stadsteater, vars uppsättning av Persona aktualiserar en spännande aspekt av Bergman: Hans förmåga att tidigt identifiera den strömning i samhällsdebatten som kommit att prägla samtiden: postmodernismen och identitetsfokuset.
Vem fick Generation Z att hata yttrandefriheten?
Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.
Yttrandefriheten är chanslös mot lättkränktheten
Förra veckan fastslog Europadomstolen att man yttrandefriheten inte omfattar provocerande uttalanden om profeten Muhammed. Det förefaller allt mer som att yttrandefriheten i Europa har reducerats till en teoretisk konstruktion. I praktiken smäller rätten att slippa bli konfronterad med åsikter man ogillar högre.
Privilegiemissbrukarna kräver mer än de har rätt till
Det finns ett privilegiemissbruk i samhället, men det handlar inte om kön, hudfärg eller sexuell läggning. Personer som exempelvis tror det är en rättighet att skolan ska servera deras barn vegansk skolmat, när det i själva verket är ett privilegium att få både skolgång och skollunch på någon annans bekostnad, skulle behöva komma till insikt om sin privilegierade situation.
Normkritiskt skatteslöseri
Svenska kommuner och landsting lägger skattebetalarnas surt förvärvade pengar på normkritiska granskningar av offentliga hemsidor. Det är pengar som hade kunnat spenderas betydligt bättre – och granskningar som inte fyller någon vettig funktion över huvud taget.
Efterlyses: Politiker med ryggrad
Jordan Petersons uppror mot identitetspolitiken har föranlett alla möjliga anklagelser mot honom, men i det långa loppet gjort honom känd som en man med ryggrad. Under Pridefestivalen hade flera av Sveriges partiledare chansen att göra ett liknande intryck, men avstod. Den som hade vågat ta avstånd från den oseriösa mobbningen av en politisk motståndare hade i det långa loppet framstått som den mest hedervärda.
9: Nationaldagen, midsommar och svenskhet, studentflak, identitetspolitik på bokförlag och det totala kriget
I nionde avsnittet av Smedjanpodden tar sig Smedjans redaktörer an den årliga svenskhetsdebatten. Perioden mellan nationaldagen och midsommarafton präglas traditionsenligt av infekterade diskussioner om vem som är svensk och inte.
Den mest hatade mannen på brittiska campus
Identitetspolitiken gör studenter till ”Stepford wives”, våldtäktskultur existerar inte vid campus, antimobbningkampanjer har gått för långt och det är oroande att dagens unga dricker och röker allt mindre. Möt Brendan O’Neill, redaktör för den brittiska webbtidningen Spiked, som menar att vi inte bara har en rätt att provocera, utan en skyldighet.
Identitetspolitik som självskadebeteende
Förlaget Penguin Random House kommer att börja kvotera sina anställda och författare efter könstillhörighet, etnicitet, sexuell läggning, klass och funktionshinder. Att på så sätt prioritera ned författarkompetens kommer att skada förlaget mer än det begriper.
Världen går inte under för att man skämtar om #Metoo
På ett studentflak hängde några studenter en banderoll som driver med #Metoo-kampanjen, och såväl kvällstidningarna som rektorn reagerade som om himlen rasat ned över dem. Sverige skulle må bra av en lite mer avslappnad attityd till skämt.
Akademisk ofrihet
Författaren Joanna Williams lämnade sin universitetstjänst för att kunna skriva en kritisk bok om feminism. Smedjan träffar henne för att tala om yttrandefrihet, trygga rum, identitetsvänsterns nya vokabulär och varför censurviljan och konsensuskulturen egentligen sprids från just universiteten.