Vår förvaltningsstyrning är en av Sveriges stora fördelar som land. Den borgar för en byråkrati som, i internationell jämförelse, är rimlig och förutsägbar. Denna förvaltningstradition är nu pressad. Kommande generationer måste stå upp för de grå, oväldiga tjänstemännen.
Umeås Metoopuma är inget undantag – det offentliga har ingen rätt att försöka uppfostra invånarna för politikernas höga nöjes skull. Det spelar ingen roll om det sker med pekpinnar, avgifter eller konstverk. Offentligfinansierad politisk konst är ett otyg.
Flera mänskliga rättigheter, som rätten till personlig integritet och rätten till en rättvis rättegång, står lågt i kurs i Sverige. I en sådan situation måste vi akta oss för att ge efter för majoritetens tyranni. Allt är inte guld som glimmar, och allt som är demokratiskt beslutat är heller inte alltid rätt.
Rånen mot barn och ungdomar som syftar till att skrämma och förnedra sliter sönder samhället. Vilka blir de politiska och sociala konsekvenserna när den generation som ständigt behöver se sig över axeln av rädsla för att få sina öron avskurna når rösträttsåldern?
Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
När liberaler och konservativa försöker att positionera sig emot varandra gör de det genom att inta socialdemokratiska ståndpunkter. Trots att det gamla arbetarpartiet är en spillra av sitt forna jag fortsätter de borgerliga att använda den socialdemokratiska ståndpunkten som måttstock. Den som intar en socialdemokratisk ståndpunkt anses helt enkelt lite finare än sin motpart.
När en grannkommun skildrar den råa och hårda situationen i Malmö verkar vissa bli argare över skildringen, än över den verklighet som porträtteras. Reklamfilmen om Staffanstorp visar obönhörligt hur vår tragikomisk vår verklighet blivit.
Vårt samhälle har problem som behöver lösas, men det ser mörkt ut när så många – från politiker till engagerade individer – vägrar att samtala på ett meningsfullt vis. Rasistanklagelserna mot industrimannen Leif Östling är ett uttryck för ett djupt destruktivt debattklimat.
IS-kalifatet lider nederlag efter nederlag, men i Sverige har kampen mot terrorismen har bara börjat. Den stora mängd återvändande IS-rekryter som redan finns i landet och de som är på väg tillbaka utgör ett allvarligt säkerhetshot för Sverige. Våra politiker gör inte tillräckligt.
Vi utgår från att delningsekonomi är bra för miljön. Men om de pengar jag sparar på att hyra i stället för att köpa används till något ännu sämre kan det visa sig vara en miljöförlust. Åtminstone enligt Prylarnas pris i P1. Med det resonemanget blir bytesringar och secondhandaffärer de värsta miljöbovarna.
För den som vill slippa ut ur den svenska åsiktskorridoren och dessutom få en glimt av hur de kommande årens debatter kommer att gestalta sig är den engelska debattfestivalen Battle of Ideas ett utmärkt tillfälle. En uppfriskande spaning är att identitetspolitiken börjar att tappa fotfästet.
Sverige lägger dubbelt så mycket pengar på bistånd som på polisen. Bland mottagarländerna präglas många av korruption, samtidigt som den ansvariga organisationen Sida har en politisk slagsida. Svenskt bistånd behöver granskas bättre.
Regeringens förslag om reglering av löstagbara magasin skapar inte bara problem för jägare och sportskyttar utan även för Försvarsmakten. Dessutom tycks regleringen syfta till att lösa ett problem som inte existerar. Polisen får redan idag beslagta kriminellas magasin.
Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.
Det är inget konstigt att byta åsikt. Men att först svartmåla personer av en annan uppfattning, och sedan plötsligt själv byta uppfattning utan att någonsin motivera det eller be om ursäkt, är djupt ohederligt. Framför allt om man är förtroendevald.
Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.
Att tjänstemännen blir allt färre medan aktivisterna tar allt större plats är ett demokratiskt problem. Tekniken erbjuder dock en möjlig lösning. Automatiseringen av offentlig sektor kan användas till att avväpna aktivisterna och återupprätta tjänstemannaidealet.
Med januariöverenskommelsen har Sverige fått en regering som inte vill, stödpartier som inte kan och en opposition som inte får. Krisen i Arbetsförmedlingen det tydligaste exemplet.
Religionsfrihet – men på våra villkor. Den infekterade debatten kring omskärelse visade att det svenska toleransen har sina begränsningar när det kommer till religionens mer komplicerade sidor. Det är ett problem i ett samhälle som påstås vara fritt för alla.
Föräldrar måste i dag ofta välja mellan att lära sina barn att göra det rätta, och att ge dem goda förutsättningar att klara sig i livet. Det är konsekvensen av ett samhälle där det långt ifrån alltid lönar sig att vara moralisk, duktig, vänlig och rättvis.