Örebrostadsdelen Vivalla kan ses som en metafor för Sveriges utveckling från stormaktstiden till i dag. På gården som gett stadsdelen dess namn växte barockpoeten Lars Wivallius upp. Mellan 1994 och 2008 fick stadsdelen representera det sömniga medelklasslivet genom tv-serien "Svensson Svensson". I dag förknippar nog de flesta stadsdelen med vår tids akuta problem: segregation, bilbränder och återvändande IS-terrorister.
Under våren har polisen blivit alltmer våldsam i sina interaktioner med svenska fotbollssupportrar. Syftet är att skapa en tryggare fotbollsupplevelse, men den ökade brutaliteten är kontraproduktiv och riskerar att helt ta död på svensk fotbollskultur, skriver Henrik Dalgard.
HBO-serien Chernobyl om kärnkraftolyckan i Sovjetunionen 1986 bör inte ses som ett inlägg i dagens kärnkraftsdebatt Tjernobyl inte har mycket gemensamt med dagens kommersella reaktorer.. Däremot är serien en nyttig påminnelse om vad totalitära samhällssystem gör med människor och de förödande konsekvenser som detta kan få.
I Stockholm och andra svenska städer tvingas kulturinstitutioner att stänga ned på grund av klagomål från gnälliga grannar. Men levande städer förutsätter ett levande kulturliv. Det är hög tid att fastighetsägare och kommunpolitiker slutar att lyssna på gnällspikarna. Den som vill ha lugn och ro kan med fördel flytta ut på landet eller till villaförorten.
Ju noggrannare man studerar hedersförtryck, desto mörkare ser situationen ut. Journalisten Galaxia Wallins djupintervjuer med sju av hederskulturens offer i Sverige visar hur djupt rotat problemet är. Det minsta vi kan göra är att aldrig sopa problemen under mattan av rädsla för att verka främlingsfientlig.
Filmer som inte passerar genom samtidens politiskt korrekta nålsöga anses ofta ha ”åldrats dåligt”. Monty Pythons Life of Brian befinner sig i riskzonen för denna stämpel, men i själva verket är det som så ofta omvärlden som har åldrats dåligt, inte filmen.
Progressiva pedagogers subtila klassförakt, och skolans strävan efter att tillfredsställa individens behov framför kollektivets, står i vägen för en gemensam kunskapsbas i samhället. Ebba Busch Thor har rätt: En litterär kulturkanon är precis vad den svenska skolan behöver, skriver läraren Isak Skogstad.
Bibelns berättelser säger något om kulturens ursprung och är relevanta för oss människor, oavsett tro. Enligt René Girard behöver vi syndabockar för att på ett rituellt vis bilägga konflikter utan att mörda varandra. I botten av varje kultur kan vi finna ett mord, menade han.
På söndag är det premiär för den avslutande säsongen av Game of Thrones. Under skimret av magi och hjältemod visar sig en förkapitalistisk värld i all sin fattigdom, brutalitet och instängdhet. Serien är en påminnelse om vad marknadsekonomin har befriat oss från, och hur bra den moderna kapitalistiska civilisationen är i jämförelse.
Tyngdpunkten i arkitekturdebatten håller på att förskjutas och den modernistiska dominansen naggas i kanterna. Samtidigt har inte förespråkarna av klassisk arkitektur råd att göra sig till fiender med hela arkitektkåren. En rörelse som växer sig större måste akta på sitt tonläge och omvärdera sin underdogposition.
Kvinnomisshandelsfallet på Dramaten är inte första gången kultursfären har en överseende attityd mot förövare – tills fallet uppmärksammas. Den sortens inställning är extra vanlig i branscher där föreställningar om patriarkala strukturer är extra vanliga. När skulden läggs på hela kollektivet, kan den enskilde förövaren gömma sig i mängden.
Arkitektur har under olika tider använts för ideologiska syften. För svensk del var Stockholmsutställningen 1930 avgörande för hela 1900-talets arkitekturhistoria. Per I Gedin har i en som vanligt kvalitativ biografi tecknat ett porträtt av en av 1900-talets tydligaste husideologer; Gregor Paulsson. Berättelsen förskräcker och förundrar.
Det går inte att bedöma kulturella verk utifrån upphovsmännens privatmoral. Det går inte att rensa bland konstnärliga verk baserat på den moraliska vandeln hos dem som skapat dem. Varje försök att formulera en generell princip för sådana utrensningar kommer att urarta i godtycke och pöbelvälde.
I boken Sidenvägarna väljer författaren konsekvent ut information som stödjer hans åsikt, och sorterar ut information som säger emot. Vetenskapliga författare som använder sin auktoritet för att sälja in en politisk åsikt behöver granskas noggrannare.
En lokal KD-förening har skapat rubriker i riksmedia genom att dela skämtteckningar om Centerpartiet. Återigen blir det tydligt att makthavare behöver lära sig att skilja skämt och kritik från hat.
Vad får man skämta om, varför är högern roligare än vänstern, och vad är egentligen banjohögern? Smedjanpodden gästas av Martin Jacobson, satirtecknaren bakom I Fablernas Land, för att prata om stad-land-konflikten och politisk satir.
Vad Amanda Lind kommer att göra på kulturdepartementet vet vi mycket litet om. Hon har tidigare knappt uttalat sig i kulturpolitiska frågor. Däremot är det sannolikt ett misstag att låta Miljöpartiet behålla kulturdepartementet. Den gångna mandatperioden har lämnat mycket i övrigt att önska.
Att kalla någon för en Judas, Brutus eller Quisling innebär inte ett förminskande av brotten hos de ursprungliga bärarna av dessa namn. Tvärtom innebär användningen av namnen som synonymer till förrädare i största allmänhet att minnet av de historiska förräderierna hålls levande.
Att Kristdemokraterna utmanar vänsterblocket på kulturområdet är välkommet. Ebba Busch Thor gör det som Moderaterna borde ha gjort för länge sedan. Med en borgerlighet som vågar ta debatten även i kulturfrågorna berövas Sverigedemokraterna ett av sina viktigaste säljargument, och den missvisande GAL/TAN-skalan kan begravas en gång för alla.
Vampyren som vi känner den trädde fram ur skuggorna i mötet mellan industrialismens rationalitet och det gamla samhällets vidskeplighet. För varje epok har vampyren blivit en spegel för samtidens rädslor och längtan. Amanda Broberg har läst en ny bok om blodsugarnas kulturhistoria.