Bengt Ohlsson: Jag ska vara försiktigare med uttryck som ”åsiktskorridor”
Förr var det kristendom och sedlighet, nu är det genus och vithetsnorm. Värdegrundsbyråkrater har alltid varit ett gissel för konstnärer, och så lär det förbli.
Smedjan
Med folkbildning som svepskäl
Studieförbundet Ibn Rushd väcker känslor. Adam Danieli skriver om hur debaclet med det muslimska studieförbundet är en förlängning av den demokratisyn, korporativism och slappa hantering av kollektiva medel som Folkbildningsrådet…
Tjockisar behöver inte staten
Boris Johnson vill tvinga med hela den brittiska befolkningen på sin viktresa. Johnson må mena väl med sin nya folkhälsopolitik men bakom de politiska förslagen gömmer sig en rent unken människosyn, skriver Henrik Dalgard.
Politiker eller rörelsebyråkrat?
I decennier har svenska regeringar missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Regeringen Löfven är inget undantag. Den svenska rättsstaten har ett skriande behov av att göra upp med ett system…
När samhället var experternas dockskåp
Perioden före det krisande 1970-talet beskrivs ofta i ett nostalgiskt ljus, och beröms från vänsterakademiskt håll ofta för sina höga politiska ambitioner. Amity Shlaes bok ”Great society – A new…
Jeff Bezos förtjänar varenda krona
Systemet som tillåter Bezos att tjäna så mycket pengar är detsamma som gör att den helt vanliga medelklassen i dag har det bättre än kungarna på 1800-talet, och som lyfter…
Öppenhjärtig eller bara skådis?
Är det så stor skillnad på skådespelare och prostituterade egentligen? Smedjans krönikör Bengt Olsson har funderat över öppenhjärtliga skådisar och varför teatervärldens hackordning skapar ett överflöd av fejkad intimitet.
Jag vill kunna ge hopp om döden
Jag vill kunna ge dödssjuka patienter hopp om en utväg, och alternativet att själva sätta stopp, skriver Kajsa Dovstad. Tyvärr präglas debatten om dödshjälp av felaktigheter och missförstånd.
Har Sverige en röd linje i EU?
EU:s ledare har enats om den största utgiftsökningen i unionens historia. Bakom de hissnande summorna döljer sig också institutionella förändringar som leder EU bort från sitt liberala ideal. Sverige verkar…
Gillade ens nyliberalerna nyliberalismen?
Ingen har gillat nyliberalismen – inte ens nyliberalerna. Så skulle man kunna sammanfatta en vanlig poäng om nyliberalismens historia. Men stämmer det verkligen? Caspian Rehbinder menar att det inte är…
Företagens stora förmåga att göra gott
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Frihet utan ansvar för politikerna
När fem regioner bytte leverantör av sjukvårdsmateriel förra hösten uppstod kaos. Trots det – och trots kritik från revisorerna – har tre regioner beviljat de ansvariga politikerna ansvarsfrihet.
Bistånd eller propaganda?
I decennier har svenska riksdagspartier använt biståndspengar till politiska projekt utomlands. När Sverigedemokraterna ville göra detsamma blev det stopp. Milton Friedman kan hjälpa oss förklara logiken bakom den märkligaste delen…
Världens bästa sjukvård finns inte i Sverige
I vilket land finns världens bästa sjukvård, frågar den amerikanske läkaren Ezekiel Emanuel i en ny bok. Han visar att rika länders sjukvårdssystem står inför liknande problem, men att några…
Konsumtionskritiker borde älska marknadsekonomin
Få saker bidrar som marknadspriser och konkurrens till att göra oss mer återhållsamma och eftertänksamma som konsumenter.
Asylrätten är nästa heliga ko att slakta
Förhandlingarna om Sveriges framtida flyktingmottagande tycks ha fallit på målsnöret. Ska det vara asylrätten eller volymmålet som utgör grunden för politiken? Båda två är lika dåliga riktmärken för en debatt…
Ekonomisk frihet har gjort världen bättre
Konkurrens sänker priser och bristande konkurrens ökar klyftor. Länder som liberaliserar ekonomin och öppnar sig för handel tenderar att ha en mer gynnsam utveckling både ekonomiskt och socialt.
Hur mycket finhet rymmer de fina?
Vad är egentligen ”tillräcklig respekt” för en kultur? Diskussionen om kulturell appropriering får Bengt Ohlsson att reflektera över hur artister med hög status, för att understyka sin egen hipphet, alltid låtit sig inspireras av dem med låg status.
Hur länge varar Macrons coronapopularitet?
Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan han valdes för tre år sedan fått kämpa i motvind. Ambitionerna att genomföra liberala strukturreformer har mött hård motstånd från militanta fackföreningar och gula västar, och knappast bidragit presidentens popularitet. Men coronakrisen har har trots en lång nedstängningen gynnat presidenten.
Den amerikanska polariseringens senaste offer
I ett polariserat amerikanskt medielandskap har New York Times länge ansträngt sig för att erbjuda ett öppet debattforum där alla intressanta åsikter kan få plats – oavsett politisk hemvist. Efter att chefen för ledar- och debattsidan tvingats bort efter att ha publicerat ett kontroversiellt inlägg av en konservativ senator frågar sig allt fler om den tiden är förbi, skriver Janerik Larsson.