Hur länge varar Macrons coronapopularitet?
Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan han valdes för tre år sedan fått kämpa i motvind. Ambitionerna att genomföra liberala strukturreformer har mött hård motstånd från militanta fackföreningar och gula västar, och knappast bidragit presidentens popularitet. Men coronakrisen har har trots en lång nedstängningen gynnat presidenten, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Att hålla franskt kommunalval i skuggan av coronavirusets framfart är inte det lättaste.
När president Emmanuel Macron gav klartecken till den första valomgången 15 mars kunde han inte veta att hela 55 procent av väljarna skulle stanna hemma. Men så blev det.
Den 28 juni är det dags för den andra och avgörande, som egentligen skulle ha ägt rum 22 mars. Troligtvis blir valdeltagande lika lågt som i första omgången.
Kommunalvalet är visserligen inte en förtroendeomröstning för presidenten själv eftersom han sitter säker till valet 2022. Men han är djupt störd över den urbana storstadsstämpel som kritiker försöker klistra fast både på honom och hans styrande regeringsparti La république en marche, LREM.
Vid förra kommunalvalet 2014 då 63,5 procent röstade, existerade ju ännu inte Macron som omvälvande kometpolitiker och hans planerade parti var på sin höjd några stolpar i anteckningsblocket.
Problemet för Macron och hans ”inte höger, inte vänster” är att landets ungefär 35 000 kommuner styrs av beprövade gamla partier och politiska gräsrotsprofiler som står ganska självständiga. Omval av en borgmästare kan exempelvis mycket väl handla om en snyggt anlagd trafikrondell för 15 år sedan. LREM däremot är så nytt och saknar därför i princip all form av effektiv partistruktur utanför städerna.
Valet 15 mars var egentligen en felbedömning av Macron. Han borde ha ställt in eller flyttat fram valet men ville inte stämplas som maktfullkomlig. Bara 48 timmar senare var Frankrike i tuff karantän som började hävas först 11 maj.
I franska kommunalval blir den som får över 50 procent av rösterna omedelbart vald. Om ingen når dit blir det en andra omgång. Dock är valet redan klart i ungefär 30 000 av kommunerna sedan 15 mars. Den andra omgången handlar därför om cirka 5 000 kommuner, bland annat i prestigefyllda Paris, juvelen i Frankrikes krona. De kvarvarande röstberättigade i den andra omgången utgör imponerande 16 miljoner människor.
Här skiner Emmanuel Macrons fokusering på gaullistisk landsfaderlighet igenom.
Kampen mot coronaviruset har paradoxalt nog gynnat Macron. I maj i fjol låg hans popularitetssiffror på bara 30 procent. Nu ett år senare har de ökat till 40 procent. Lite irriterande för honom är väl att hans premiärminister Edouard Philippe klättrat upp till över 50 procent. De båda herrarna åtnjuter med andra ord hyfsat högt förtroende trots karantänsinstängda medborgare. Inte minst är de uppbackade av läkarna, sjuksköterskorna och epidemiexperterna som i stort talar med en och samma röst. Sånt skapar förtroende.
Oppositionen både till vänster och höger inser att den rådande verkligheten marginaliserat dem i kampen mot viruset. I Frankrike – till skillnad från Sverige – är det för övrigt politikerna som sitter i framsätet och bestämmer medan myndighetsexperterna där bak ger färdriktningen.
Frankrikes kamp mot coronans härjningar i ekonomiska termer är tuff läsning. Här skiner Emmanuel Macrons fokusering på gaullistisk landsfaderlighet igenom. För han ser som sin främsta uppgift att ta hand om sina landsmän, kosta vad det kosta vill. Det gör att presidenten Macron stundtals emotionellt frontalkolliderar med bankmannen och ekonomen Macron. Men så får det vara för stunden.
Frankrike hade i april en arbetslöshet på 22,6 procent. 12,8 miljoner löntagare har gått hemma med 80 procent av lönen från staten. Franska riksbanken menar att en miljon jobb försvinner under 2020. BNP i år beräknas sjunka med 11,8 procent. Statsskulden beräknas stiga till uppåt 120 procent av BNP beroende på de gigantiska stödpaketen och de minskade skatteintäkterna. En akut fara för den franska ekonomin är att hushållssparandet ökat med 22 procent medan konsumtionen minskat med 9,3 procent.
Belackare har pratat om katastrof. Men det är överdrivet.
Balansen mellan sparande och konsumtion blir avgörande för landets ekonomiska framtid, menar flera experter. När det är kärva tider sparar fransmännen på banken och inte likt svenskarna som förväntar sig bli omhändertagna av folkhemmet.
Är stödet för LREM på kommunalplanet skakigt är det desto stabilare i nationalförsamlingen. När det nybildade partiet med alla sina oskolade politiska entusiaster drog in 2017 gjorde man det med 314 ledamöter. Det var en otrolig dominans – för absolut majoritet krävdes 289. Men nyligen ramlade partiet ner till 288. Belackare har pratat om katastrof. Men det är överdrivet. I nationalförsamlingen finns även det liberala stödpartiet Demokratiska rörelsen, MoDem, med 46 mandat så Macrons majoritet är ändå ohotad.
Men visst är det ett orostecken när 17 desillusionerade parlamentariker ur LREM nyligen hoppade av och bildade gruppen: ”Ekologi, Demokrati, Solidaritet”. Det betyder dock inte att de är i allians med oppositionen.
En svidande prestigeförlust för Macron blir borgmästarvalet i Paris 28 juni där den socialdemokratiska kandidaten Anne Hidalgo troligtvis blir omvald för ytterligare sex år. Den här gången i valallians med det gröna partiet EELV. Hidalgo har framgångsrikt gjort sig populär bland parisarna genom att ständigt trycka tillbaka bilismen i staden och generöst öppnat upp för cyklister och gående.
Macron har lagt mycket kraft på att LREM ska ro hem den prestigefyllda segern i huvudstaden, men får troligtvis se sitt parti slaget på grund av en en avslöjad sexvideo med partiets nu avhoppade borgmästarkandidaten. En annan partikandidat blev splittrande genom att ställa upp mot Macrons vilja. Nu har presidenten fört fram sin förra hälsominister Agnés Buzyn, men som enligt mätningarna bara når upp till otillräckliga 20 procent.
Att Emmanuel Macron haft det tufft i sin snart treåriga marknadsliberala kamp mot militanta fack, generösa pensionsavtal, gula västar samt annat barrikad- och kravallfrämjande har varit en följetång. Men regeringens nu pågående kamp mot coronapandemin har fått allmänhetens respekt att öka betydligt.
Jo, Frankrike går mot en tuff ekonomisk verklighet. Men samtidigt säger sju av tio fransmän i en mätning i veckan att de ser optimistiskt på framtiden.