Unga kan också bestämma över sina egna liv
Det finns en stark vilja att lägga sig i vad unga gör under sina första år efter studenten.
Smedjan
Sverige blir frånsprunget som ingenjörsland
I den yngre generationen halkar Sverige efter som ingenjörs- och forskarland.
Även idag behöver vinsten försvaras
Borgerliga politiker tiger eller sluter upp bakom företagandets fiender.
Backpackingens sanna nota
Normen att skjuta upp inträdet på arbetsmarknaden får negativa konsekvenser.
Friskolereformen har lyckats och därför skriker vänstern
Friskolereformen är ett av de mest framgångsrika initiativ en borgerlig regering tagit.
Klassresan dör om vi blundar för klassamhället
Det svenska klassamhället är reellt. Varför låtsas vi som att det inte existerar?
Det är något ruttet på Skolinspektionen
Skolinspektionen blundar för vad som är väsentligt i en bra och välfungerande skola.
Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna
Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.
Skolideologer som hatar skolan
Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.
När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan
I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.
Förskoletvång är inte för barnens bästa
Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt…
Vampyrkunskap hör inte hemma på universitetet
Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.
Kritik mot grisslakt – då brister den akademiska friheten
En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.
Raskvotering fast med ett finare namn
Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
Skolutredningen försöker lösa fel problem
Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.
Media tog ställning mot psykologilärare i Lund
Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.
Först nu inser vi värdet av digitalisering
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Hellre Hungerspelen än Hemsöborna?
Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.
En miljard barn påverkas av skolstängningar - vad lär vi oss?
Regeringen har nu gjort det möjligt att stänga svenska för- och grundskolor. Om så sker kan det bli en nyttig läxa för ett utbildningsväsende som kämpat med digitaliseringen av skolan, skriver Karin Svanborg-Sjövall.
Vem är det som har blivit kränkt egentligen?
En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.