Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjan

Digitaliseringsfobin skadar skolan

Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.

Forskare: Vad vi inte vet om konfessionella skolor

Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?

Humanister sågar av den gren de sitter på

På sistone har man inom humaniora lagt sig platt för ett meriteringssystem hämtat från naturvetenskaperna. Därmed har man gjort avkall på den publika sida som motiverar humanioras existens.

Det farliga motståndet mot auktoriteter och intellektualism

50 ÅR SEDAN 1968. De idéer som slog rot under 60-talet präglar än i dag svensk skola och svenska universitet. Ett motstånd mot auktoriteter – även positiva auktoriteter som en kompetent lärare – och mot intellektualism finns kvar i utbildningssystemet. Det är ett arv vi måste göra upp med, skriver Inger Enkvist.

Jakten på en syndabock

Sverige har hundratals utanförskapsområden, omfattande problem i skolsystemet, en polisiär oförmåga att lösa mängdbrott och bidragssystem som försörjer radikala islamistgrupper. Men att åtgärda allt detta är betydligt svårare än att angripa några dussin konfessionella skolor. Så politikerna väljer att angripa några dussin konfessionella skolor.

Våldet har ersatt meritokratin i skolan

Det blir allt vanligare att elever attackerar lärare. Utvecklingen är obehaglig, men kan inte komma som en överraskning för den som följt utvecklingen i skolan. Den pedagogiska strategi som har fråntagit lärarna all auktoritet har också gjort dem till lovligt byte för elever som vill hävda sig.

Invandrare fostras till socialism

Olof Palme, Lo-rapporter och gamla proggare. Det är vad invandrare möter när svenska staten skall fostra dem i "rådande normer och värderingar". Den socialistiska slagsidan i utbildningsmaterialet för Svenska För Invandrare är påtaglig. 150 000 SFI-studerande skolas varje år i arbetarrörelsens världsbild skriver Maria Eriksson.

"Lär barnen veta hut!"

LÅGSTADIELÄRARE OCH LIBERTARIAN. I Sverige har vi urholkat lärarkårens status och skjutit bildningen och kunskapen i sank. Föräldrar överlåter uppfostringsansvaret på skolan, men vill ändå inte lyssna på lärarna. Rickard Dahlin är lågstadielärare och libertarian och har många kritiska synpunkter på den svenska skolan. Engagemanget för eleverna går dock inte att ta miste på.

Låt inte polisutbildningen bli som lärarutbildningen

Polisens HR-avdelning vill att även de som misslyckas med de fysiska testerna ska antas till polisutbildningen. Begåvningskraven har redan sänkts. Behovet av fler poliser är skyhögt, men är det något det svenska utbildningsväsendet borde ha lärt sig vid det här laget, är det att låga antagningskrav inte för något gott med sig. Se bara på lärarutbildningen.

Svensk skola: bra på folkuppfostran, sämre på kunskap

Den svenska skolan misslyckas på nästan alla fronter. Men på ett område visar Sverige sig ligga på topp: elevernas värderingar, demokratikunskaper och samhällsengagemang. Problemet är bara att skolan inte ska vara en uppfostringsanstalt. Den borde sköta sin uppgift och lära folk att skriva och räkna i stället.

Gör inte skolbarn till integrationspolitiska redskap

Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.

Rädslan för kunskap

För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.

Årets Skolkommun: Lärarförbundet låter sina teser bevisa sig själva

Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.

Välkommen till Storbritanniens striktaste skola

I den mångkulturella och fattiga stadsdelen Brent i nordvästra London finns sedan ett par åt tillbaka en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School. Glöm allt vad elevinflytande och modern pedagogik är. På Michaela är det stenhård disciplin, traditionell katederundervisning och lärarauktoritet som gäller.

Skolan bör motverka det ytliga och flyktiga

Är man otidsenlig som lärare om man fokuserar mer på traditionella kunskaper än på efemära företeelser i samtiden? Eller är tvärtom framtidens utmaningar, som en ökande segregation, endast möjliga att möta med en skola som inte relativiserar kunskap?

Skolan och meritokratin dör tillsammans

Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.

Skolan som fick omvänt syfte

För att kunna vara en förebild krävs en stark självkänsla, en trygghet i identiteten. Under de senaste sjuttio åren har dock en systematisk nedmontering av den svenska identiteten ägt rum via skolan. Historieundervisningen har utarmats. Minsta ord som tyder på en glädje över svenskhet angrips med statliga medel.

Vinsttak i välfärden är majoritetens tyranni

Regeringen kommer att föreslå ett vinsttak för välfärdsföretag. Även om den verkar ha riksdagsmajoriteten emot sig, har den stöd hos väljarna. Men en av de viktigaste komponenterna i en demokrati är att majoriteten inte ska tillåtas förtrycka minoriteten. De som i dag väljer en skola, vårdcentral eller hemtjänst i privat regi ska ha rätt att göra det, oavsett vad andra väljare tycker om det.

Det behövs fler obekväma röster vid universiteten

Det så kallade Kevin-fallet visar, liksom Macchiarini-skandalen på KI, på behovet av strukturer på universiteten som främjar snarare än motarbetar obekväma skeptiker till vad som tillfälligtvis uppfattas som vetenskapliga sanningar.

Ett lotteri har lika många förlorare som en kö

Regeringens skolkommission vill tvinga friskolor att avskaffa kösystemet och lotta ut platser i stället. Kommunala skolor ska däremot slippa. Varken ett kösystem eller ett lotterisystem är överdrivet rättvist. Det är inte regeringens negativa särbehandling av friskolor heller.

1 2 3 4