Skratt ger inga röster
Politiken har sina lustigkurrar, men humor är en svår konstform. Det gäller särskilt om man tänker sig humorn som ett redskap för att vinna väljarnas stöd, skriver Sofia Hallonqvist.
Smedjan
132: USA-avsnittet
Presidentvalet är avslutat, men rösterna är ännu inte färdigräknade. Roland Poirier Martinsson och Janerik Larsson berättar allt du behöver veta om amerikanska valet, väljarflöden, de viktigaste politiska frågorna och vad som…
Opiater, dålig sjukvård och hopplöshet
Paret Anne Case och Angus Deaton snubblade för några år sedan över ett slående, sociologiskt fynd – medellivslängden bland vita amerikaner utan collegeexamen har sjunkit dramatiskt på bara tjugo år.…
Polisvåld långt vanligare i USA än i Sverige
Efter dödsmisshandeln av George Floyd har människor över hela världen, inklusive Sverige, upprörts över rasismen och polisvåldet i USA, men också i sina egna länder. Samtidigt visar statistiken att polisvåld…
Den amerikanska polariseringens senaste offer
I ett polariserat amerikanskt medielandskap har New York Times länge ansträngt sig för att erbjuda ett öppet debattforum där alla intressanta åsikter kan få plats – oavsett politisk hemvist. Efter att chefen för ledar- och debattsidan tvingats bort efter att ha publicerat ett kontroversiellt inlägg av en konservativ senator frågar sig allt fler om den tiden är förbi, skriver Janerik Larsson.
Slutet för Hongkongs frihet?
När det kinesiska ledarskapet försöker driva igenom den nya säkerhetslagen vore det önskvärt att Europa slöt upp jämte USA. Hela världen blir fattigare om detta är slutet på Hongkongs frihet.
I öppna samhällen samhällen motverkas rasismen
Röster vill utmåla USA som ett land som genomsyras av rasism. Men i ett internationellt perspektiv är USA och resten av västvärlden mindre rasistiskt än många andra länder. År 2018…
Polarisering är inte problemet
SAS reklamfilm ledde till en polariserad debatt i början av året. Men trots att det skrivits allt mer om polarisering i medierna sedan millenieskiftet har åsiktsskillnaderna i Sverige inte ökat. Den svenska polariseringen är inte i närheten av nivåerna i USA, och de motsättningar som finns behöver inte vara ett problem.
Raskvotering fast med ett finare namn
Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
När kulturkrigets antagonister tar ton
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
Ingen – och alla – har makten i USA under coronatider
USA:s komplexa men stabila regeringsform har nu stött på en stor utmaning – att klara coronapandemin utan att fastna i för många byråkratiska hinder, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
Trump bortom mediehysterin
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Ett cyniskt krig mot drogerna
Stater och droger är en synnerligen dödlig kombination. Statsvetaren Peter Andreas visar i boken Killer high hur krig och droger blandats genom historien och in i våra dagar. Det är en påtaglig cynism som skildras, inte minst i USA:s eskapader i olika länder.
Riksrätten – en republikansk pyrrhusseger?
Riksrättsåtalet är en del av ett politiskt spel som Demokraterna har lyckats hålla vid liv en bit in på valåret. Att Donald Trump frikänns är en seger för republikanerna i stunden, men det kan slå tillbaka i höst när de som röstade för presidentens frikännande söker väljarnas förtroende på nytt.
Befrielsen av Östeuropa skapade en förvirrad värld
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Så kan Demokraterna vinna tillbaka Trumpväljare
Demokraterna har tappat sin lokala förankring och ser ner på lågutbildade väljare. Det menar Pete Buttigieg, det stora stjärnskottet i Demokraternas primärvalskampanj i sin självbiografi Shortest Way Home. Den domen skulle lika gärna kunna fällas över svenska partier.
FMSF: Två år med Trumpdoktrinen
Efter två år i med Donald Trump i Vita huset har ett attitydskifte skett i amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Även om han väljs bort nästa år kommer han att ha satt sina spår – inte så mycket i relationen till Ryssland som i förhållandet till Kina och synen på allianser.
Askungesagor räcker inte för millenniegenerationen
Michelle Obamas självbiografi är en spännande beskrivning av hennes resa från Southside-tjej till rollen som USA:s First Lady, men hon gör fel i att koka ned framgång till en fråga om utbildning och uppmuntran. För dagens unga räcker det inte till.
Från en insider till en annan
Donald Trump, Emmanuel Macron och Jeremy Corbyn har alla tagit sig till toppolitiken från utsidan. Om dem och andra outsiders i politiken handlar BBC-journalisten Steve Richards nya bok. Richards menar att ansvaret för populisternas framgångar till stor del vilar på de traditionella höger- och vänsterpartierna.
En vänstervriden karikatyr av vicepresidenten
Dynamiken mellan George W Bush och hans vicepresident Dick Cheney hör till de mest missförstådda i USA:s moderna historia. I stället för att reda ut missförstånden gör den nya filmen Vice en trött, vänstervriden karikatyr av vicepresidenten.