I det fjärde avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Lars Anders och Blanche Moderaternas nya valslogan, "Lika för alla" - är det ännu ett försök att triangulera Socialdemokraterna, eller i själva verket en återgång till klassisk borgerlig strävsamhetsmoral?
Vid University of Glasgow, där nomineringen av Jordan B Peterson till rektor väckte sådan upprördhet, tolereras inte kränkande böcker och författare kvoteras in på litteraturlistorna. Glasgowstudenten Gustav Jönsson beskriver en universitetsvärld präglad av identitetspolitik.
America Vera-Zavala fortsätter att omvandla Kungliga Dramatiska Teatern till ett forum för postkolonial seminarieverksamhet. I den nya föreställningen får publiken lära sig att om det inte vore för islamofobi, så skulle Tensta framstå som den vackraste orten på jorden.
Barakat Ghebrehawariat, som regeringen nyligen utsåg till medlem av Nationalmuseums insynsråd, har både ett identitetspolitiskt bagage och en bakgrund i våldsbejakande miljöer. Utnämningen ligger med andra ord helt i linje med den miljöpartistiska kulturpolitiken.
DN:s genusrobot väcker frågor. Hur vet den vem som är man eller kvinna (om det nu inte bara är en social konstruktion)? Är det bara namngivna personer som spelar roll? Och hur ska roboten hantera faktum att män är överrepresenterade i den sortens händelser – våld och mord – som läsarna vill läsa om?
Identitetspolitiken är här för att stanna. Åtminstone om man får tro Ivar Arpi, som tillsammans med Adam Cwejman är aktuell med boken Så blev vi alla rasister. Smedjan har träffat ledarskribenten på Svenska Dagbladet för att tala om hur det gick till när den svenska debatten blev fixerad vid hudfärg.
I boken Hunger beklagar sig författaren över samhällets inställning till hennes fetma. Boken har alla de väntade identitetspolitiska dragen, men samtidigt har den en poäng. Samhället, i betydelsen det offentliga, anser sig ha alldeles för mycket att säga till om vad gäller individens kropp.
Astma- och allergiförbundet menar att filmen Tårtgeneralen förminskar och nedvärderar doftallergiker. Frågan är bara vad förbundet självt gör när det uttalar sig som att minsta antydan till ett skämt om allergi är något allergiska personer måste skyddas från. Man behöver inte vara överkänslig bara för att man är allergisk.
W E B Du Bois kom att bli en inspirationskälla för den svarta amerikanska separatismen från Malcolm X till Muhammad Ali men också för den nutida svenska identitetspolitiken. Går man tillbaka till Du Bois intellektuella rötter hamnar man dock i nazismens inspirationskällor.
Doctor Who, TV-serien som Blanche Jarn slutat följa eftersom hon uppfattar huvudkaraktärens könsbyte som politiskt, har aldrig varit opolitisk, menar Caspian Rehbinder. Det är bara naturligt att en science fiction-serie kommenterar sin samtid. Blanche Jarn svarar direkt.
De identitetspolitiska slagorden skallar svagare än för ett par år sedan i den svenska debatten. Detta tolkas av vissa som att identitetspolitiken är ett överspelat kapitel. Historien visar dock att det är när slagorden tystnar som idéerna fått fäste vid institutionerna och börjar implementeras i praktiken. Vi har med andra ord bara sett början på identitetspolitiken.
Skolinspektionen har granskat förskolans arbete med jämställdhet. Bland annat visar det sig att personalen inte är tillräckligt bra på att styra den fria (?) leken i en genuspedagogisk riktning. Det talas om att skapa möjligheter för barnen, men mellan raderna tonar en auktoritär brist på respekt för den fria viljan fram.
Alternativhögern och identitetsvänstern verkar olika, men skrapar man på ytan visar de sig ha mycket gemensamt. De delar intellektuell inspiration, den kollektivistiska mentaliteten och en aggressiv inställning till liberala idéer. Smedjan har träffat Oxfordstatsvetaren och libertarianen Tom Palmer för att diskutera vad som binder dem samman, och hur man bekämpar den identitära alternativhögern.
Att olika komiker tjänar olika mycket är en självklarhet. Nu anklagar en standupkomiker Netflix för diskriminering eftersom hon erbjudits lägre ersättning än tre branschkollegor. Men även om de tekniskt sett utför samma arbete, innebär det inte att de gör det lika framgångsrikt. Alla är inte vid en punkt i karriären där de kan kräva 20 miljoner dollar för att medverka i ett komediprogram.
Samtidigt som en överkänslig ”Generation Snowflake” går allt längre i sina försök att rensa det offentliga samtalet på sådant de finner stötande, pågår en otrevlig motreaktion bland dem som hamnar utanför åsiktskorridoren. Smedjan har träffat Claire Fox, chef för den brittiska tankesmedjan Institute of Ideas, för att prata om konsekvenserna av identitetspolitik och politisk korrekthet.
Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.
Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.
Två unga högerkonservativa debattörer har skrivit varsin självbiografi. Den ena försöker provocera; den andra försöker förklara vad som har hänt i den vita amerikanska arbetarklassen, och vad det innebär. Kontrasten symboliserar ett vägval som inte bara USA, utan även Sverige, står inför.
Google anklagas samtidigt för att diskriminera kvinnor och för att premiera kvinnor över män. Oavsett på vilket sätt det sker, är det skadligt för ett företag att låta kön gå före kompetens. För den som driver ett företag utifrån dåliga principer straffar det sig automatiskt när företaget går miste om kompetent arbetskraft.
MSB satsar 10 miljoner på att undersöka hur ”genusgrundade normer och maktrelationer” påverkar aktörer i en samhällskris. Det är bara toppen av det genusvetenskapliga isberget. Medan samhällets skydd och beredskap är minst sagt eftersatt, lägger MSB stora mängder energi på normkritik och genusteori.