I 21 tankar om det 21:a århundradet kan Yuval Noah Harari inte riktigt bestämma sig för om han vill skriva en framtidsspaning som går på bredden eller på djupet. Men bland vildsinta spekulationer och färdigtuggade argument döljer sig en och annan glimrande insikt.
Hur hade det gått till om världens frälsare hade fötts i Stockholm 2018? Till att börja med hade vi inte haft den tideräkning vi utgår från. Vi hade varit helt andra än dem vi är, kanske inte ens levt i en demokrati. Men låtsas som om allt är som vanligt. Den 25 december föds ett speciellt barn som några säger har kommit för att rädda världen – mitt i klimatkrisen.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Jordan B Peterson kritiseras – bland annat – för att vara banal, ytlig och pseudointellektuell. Det är adjektiv som passar minst lika bra in på många av hans kritiker. Petersons livsråd handlar inte bara om att bädda sängen; de uttryck för en filosofi i antikens tradition. Om det är en bra eller dålig filosofi återstår dock att se.
I dag är det 300 år sedan Karl XII stupade i en löpgrav vid Fredrikstens fästning i Norge. Det är också 150 år sedan statyn över krigarkonungen avtäcktes på Karl XII:s torg i Stockholm. Men tvärtemot en ofta kolporterad bild av kungastatyer som ett uttryck för ett slags överhetskultur, kom statyn till genom en insamling från allmänheten, på initiativ av den radikale författaren August Blanche.
Vid första anblicken kan det verka som att arbetarrörelsen socialiserade Sverige. I själva verket bär dock borgerligheten en stor skuld för socialiseringen. Svensk näringslivshistoria lär oss att det farligaste inte är när socialistiska partier driver socialistisk politik, utan när nominellt icke-socialistiska partier gör det – för då finns det ingen som säger emot.
Hundra år efter dubbelmonarkins fall börjar synen på Österrike-Ungern omvärderas. Från att ha symboliserat något mossigt och förlegat framträder bilden av en förfluten guldålder av mångkultur, frihandel och fredligt samarbete. I den sjunkna Habsburgmonarkin finns fröet till hela Europatanken, säger Walburga Habsburg Douglas, barnbarn till den siste kejsaren.
50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.
Höstens talmansrundor, liksom regeringsbildningen 2014, visar en svaghet i vårt centrala politiska system. Mycket av bristen på stabilitet och det stora utrymmet för talmannen att göra personliga tolkningar av grundlagarna, går att spåra till de förändringar av statsskicket och regeringsformen som genomfördes under det radikala 70-talet. Arbetet med att reformera regeringsformen borde ha varit både långsammare och förnuftigare.
TIMBRO 40 ÅR. När Timbro bildades 1978 fanns en lång tradition av systematisk, näringsvänlig opinionsbildning att bygga på, från sammandrabbningarna mellan arbetarrörelse och näringsliv över frågan om privat ägande av industrin efter andra världskriget, till löntagarfonderna trettio år senare. Även om striden om löntagarfonderna kortsiktigt förlorades, lyckades Timbro under de tidiga åren ta tillbaka mycket av problemformuleringsprivilegiet från vänstern.
Vilhelm Moberg var frihetlig, antiauktoritär och individualist. I en ny biografi tecknar Jens Liljestrand ett övertygande porträtt av en av Sveriges största författare. Mobergs kritik mot public service och överheten, och hans försvar för yttrandefrihet och tryckfrihet, står sig än i dag.
DEL 2. Från mitten av 60-talet bidrog svenska skattebetalare i två decennier till ett av Afrikas största socialistiska experiment i modern tid. Socialdemokraternas och Sidas övertygelse om att svenskt bistånd skulle gå till socialistiska länder bidrog till att kasta Tanzania ut i en djup ekonomisk kris.
DEL 1. Under snart sextio år har Tanzania varit en av de allra största mottagarna av svenskt bistånd. Avsiktligt gick pengarna till en socialistisk ekonomi där bönder tvångsförflyttades och det nya systemet orsakade fattigdom och ekonomisk kris. Men innan dess åstadkom det tidiga svenska biståndet förbättring som lika mycket berodde på kristen välvilja som på statliga pengar.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 2. Året var 1976. Staten kontrollerade det jättelika Pripps med bryggerier i Stockholm, Frölunda, Malmö, Sundsvall, Gällivare, Torsby, Mora och Tingsryd, och hade mer än hälften av marknaden. Men expansionsplanerna var inte över. De följande åren var Sverige på god väg att få en enda statlig bryggerikoncern.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 1. De senaste åren har en ölkultur mödosamt återskapats i Sverige. I dag finns cirka 400 ölbryggerier utspridda över landet, en siffra som påminner om bryggeriernas guldålder vid sekelskiftet 1900. Man kan lätt glömma att det bara har gått några decennier sedan staten var på väg att ta över hela bryggeribranschen, och statliga Pripps var en symbol för socialiseringsiver och viljan till förstatligande av näringslivet.
”Blott Sverige svenska krusbär har” diktade C J L Almquist i exil. Och blott Sverige har en så stark vilja att ständigt förneka att det finns något som kan kallas svenskt. Svensk kultur behöver inte vara ursprunglig och urgammal för att vara svensk. Däremot kan den vara en källa till glädje.
Bo Hammarlund nya biografi om Magnus Jacob Crusenstolpe tillför dessvärre inte mycket nytt. Den långtgående kontextualiseringen gör dessutom att huvudpersonen själv hamnar i skymundan. I stället borde Crusenstolpe och hans texter ha stått i fokus, menar Björn Hasselgren.
50 ÅR SEDAN 1968. Sveriges utrikespolitiska självbild går att spåra tillbaka till 68-rörelsen. Olof Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges stöd till FNL skapade vår uppfattning om oss själva som internationella vägvisare – trots att den sida vi stödde i Vietnamkriget resulterade i en kommunistisk diktatur. Claes Arvidsson skriver om hur Vietnam fortfarande präglar svensk utrikespolitik 50 år senare.