Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Turkiets folkomröstning är en varning för oss

I helgen röstade det turkiska folket med enkel majoritet bort stora delar av sina demokratiska rättigheter till förmån för ett mycket mer auktoritärt presidentstyre under President Erdogan. Utöver att detta innebär en negativ och islamistisk framtid för turkarna och Europas gränsområde ger det oss anledning att reflektera över vilket skydd våra egna fri- och rättigheter åtnjuter.

En röst på Tories är inte en röst för Theresa Mays Brexit

I går utlyste Theresa May extraval i Storbritannien. Den 8 juni går britterna till valurnorna. Premiärministern betraktar varje röst på det konservativa partiet – och det kommer att bli många – som ett starkare mandat för Brexit-linjen. Hon glömmer att en röst på Tories lika gärna kan vara en röst mot de andra partierna, som tummen upp för henne själv.

Liberalism som religion

Liberalismen är ingen religiös förkunnelse. Det går utmärkt att vara liberal och ateist, precis som det går utmärkt att vara liberal och gudstroende. Men när liberala debattörer under påsken härleder sitt häcklande av kristendomen till sin politiska övertygelse tycks de ha förvandlat ideologin till religion.

Jacob Lundberg om vårbudgeten

I dag presenterade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet sin vårbudget. Smedjan har ställt fem snabba frågor till Timbros tillträdande chefsekonom, doktoranden i nationalekonomi Jacob Lundberg, om vad budgeten innebär för Sverige, och vad som händer nu.

En ny svensk gemenskap

Den mångkulturella idén – tanken att människor ska leva med helt separata kulturer vid sidan av varandra – är en idé utan stöd i verkligt mänskligt beteende. Det är fel att tro att människor inte vill ha en gemensam kultur och gemensam identitet. Till slut kommer människor i vårt land att hitta någon form av ny gemenskap alldeles oavsett vad någon politiker gör, skriver Stefan Olsson, aktuell med essän ”Det nya folkhemmet”.

Varför så tyst om Olof Lagercrantz samröre med Ahmed Rami?

Hur kommer det sig att Olof Lagercrantz samröre med antisemiten och förintelseförnekaren Ahmed Rami inte tycks påverka bilden av honom som en rättskaffens humanist? Hur kommer det sig att Ola Larsmo, som annars brukar varna för hur nazismen breder ut sig i Sverige, så obesvärat tar emot DN:s pris Lagercrantzen?

Nu (S)vänger det!

Socialdemokraterna byter åsikt lika ofta som en steppdansare byter fot, och stora delar av det offentliga Sverige dansar med i (S)vängarna. Det man fördömer ena månaden blir plötsligt politik månaden efter. Trots att socialdemokraternas långa maktinnehav är brutet, verkar partiet ha behållit problemformuleringsprivilegiet.

Frankrike har fler populister än Le Pen

Det franska presidentvalet ser ut att bli en framgång inte bara för höger- utan också för vänsterpopulism. Andreas Johansson Heinö skriver om Jean-Luc Mélenchon, en vänsterextrem kandidat som just nu ligger trea i mätningarna, strax bakom Marine Le Pen och Emmanuel Macron.

"Jihadisten" reproducerar kulturvänsterns världsbild

Johan Lundberg har varit i Göteborg och sett den omdebatterade pjäsen ”Jihadisten”. Han fann en pjäs med ambitioner, men som reproducerar en vanlig, felaktig föreställning: Att extrema rörelser i första hand skulle vara en konsekvens av orättvisor i västvärlden.

Jag vill våga stanna när du behöver hjälp

Tilliten i ett samhälle är livsviktig. När Polismyndigheten uppmanar medborgarna att inte stanna när de ser en bil vid vägkanten och någon som vinkar att de behöver hjälp, undergrävs inte bara tilltron till rättsstaten utan också tilliten medborgare emellan.

Vem ställer krav på utbildning som är ”gratis”?

I torsdags (6/4) dömdes Mälardalens högskola att betala 85 460 kronor plus ränta till en före detta student. Orsaken: utbildningen var så dålig att den inte var värd pengarna hon betalat. De flesta betalar dock inte ur egen ficka för sin utbildning. Hur ska de kunna ställa kvalitetskrav och, om kraven inte möts, få kompensation?

De fina redaktörerna och estradörerna

FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 5. Artikelserien väckte reaktioner redan innan den första texten hade publicerats. Fredrik Segerfeldt sammanfattar reaktionerna på sin artikelserie och skriver om en kultur- och mediesektor där tunga företrädare alltjämt blundar för eller förminskar vänstervåldet.

Det öppna samhället, dess hjältar och dess fiender

För de flesta av oss kommer livet att fortsätta mer eller mindre som vanligt efter terrordådet på Drottninggatan. För dem som dödats eller skadats för livet är slaget över. Nu är det upp till oss alla att se till att det inte händer igen. ”Keep calm and carry on” innebär mer än att bara fortsätta som om ingenting hade hänt.

Fyra skäl till att Spellicensutredningen är dålig för webben

Nyligen överlämnade Spellicensutredningen sitt betänkande till civilminister Ardalan Shekarabi. Syftet är att komma till rätta med problematiska aspekter av Sveriges lagstiftning för hasardspel, men utredningens förslag riskerar att skada användarnas integritet.

Låt inte de nyanlända fastna i Arbetsförmedlingens evighetsloop

Bara sex procent av dem som genomgår det statliga etableringsprogrammet får jobb. Resten fastnar i Arbetsförmedlingens evighetsloop, men trots fiaskot vill nu regeringen låsa fast etableringsuppdraget i Arbetsförmedlingen. Det är att göra problemen permanenta, när det som egentligen behövs är ett inkluderande samhälle.

Kristdemokraterna måste börja slåss

De senaste åren har frågor som rör religion och värderingar blivit allt viktigare. Samtidigt har det parti som bildades för att driva just sådana frågor ett allt svagare stöd. Om Kristdemokraterna ska ha en framtid i svensk politik måste de ta strid för sina grundläggande värderingar, skriver Andreas Johansson Heinö.

Massutmaning – eller massor av hanterbara utmaningar?

Tino Sanandajis bok Massutmaning har fått ett massivt genomslag. Ett gediget researcharbete ligger bakom, men författaren avfärdar ett antal viktiga faktorer bakom integrationsproblemen på arbetsmarknaden alltför lättvindigt, skriver Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia.

Banta staten, inte medborgarna

Folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att läskskatt skulle kunna vara en bra idé för Sverige. Tvärtom är det en usel idé. Punktskatter tenderar att få alla möjliga konsekvenser utom de avsedda – som så ofta när politiker försöker bestämma över hur vi ska spendera våra pengar.

Straffskatter ger sämre sjukvård för alla

Den rödgröna regering som redan aktivt bidragit till att öka vårdköerna genom kömiljardens avskaffande, vill nu straffbeskatta de som har privat sjukvårdsförsäkring via jobbet. Det är inte bara omoraliskt, det leder också till längre vårdköer och sämre sjukvård för alla.

1 167 168 169 170 171 172