Samtidigt som den offentliga sektorn blir allt rikare och mäktigare distanserar den sig alltmer från sina uppdragsgivare: väljarna. När de folkvalda först och främst representerar förvaltningarna de styr – vem representerar då medborgarna?
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Arbetarrörelsen förstår inte varför Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval eftersom arbetarrörelsen varken förstår sig själv eller väljarna. Dagens socialdemokrati är ett socialliberalt projekt utan insikt om skillnaden mellan klyftor och skillnader, eller mellan ägande och kontroll, skriver statsvetaren Stig-Björn Ljunggren efter att ha läst tankesmedjan Katalys valanalys.
I juletider talar många kritiskt om överkonsumtion, men faktum är att väldigt få överkonsumerar i ordets verkliga mening – och det är tack vare marknadsekonomin. Utan priser som speglar en varas verkliga värde hade varje julshoppare riskerat att ruinera sig utan att ens veta om det.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Trots att inget parti någonsin har gått till val på strängare vapenlagar har vapenlagstiftningen skärpts årtionde för årtionde. Aktivistiska tjänstemän driver fram strängare lagar utan att väljarna får möjlighet att ta ställning till dem – men efter valet 2018 är det annorlunda. Om M, KD, C och SD håller sina löften kan vapenlagstiftningen till slut komma att röra sig i en sundare riktning.
Jordan B Peterson kritiseras – bland annat – för att vara banal, ytlig och pseudointellektuell. Det är adjektiv som passar minst lika bra in på många av hans kritiker. Petersons livsråd handlar inte bara om att bädda sängen; de uttryck för en filosofi i antikens tradition. Om det är en bra eller dålig filosofi återstår dock att se.
Kulturkriget handlar inte i första hand om kultur och identitet, det handlar om makt och självbestämmande. På ena sidan står ett etablissemang som distanserat sig från merparten av medborgarna genom att söka pådyvla dessa en radikal agenda som få efterfrågar. På den andra står en brokig skara som motsätter sig att få en sådan nedkörd i halsen. Vinnare är de politiska entreprenörer som förmått profitera på missnöjet.
Vid första anblicken kan det verka som att arbetarrörelsen socialiserade Sverige. I själva verket bär dock borgerligheten en stor skuld för socialiseringen. Svensk näringslivshistoria lär oss att det farligaste inte är när socialistiska partier driver socialistisk politik, utan när nominellt icke-socialistiska partier gör det – för då finns det ingen som säger emot.
I Sverige har Socialdemokraterna kampanjat under parollen ”Svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas”. Samtidigt har de i EU varit en drivande kraft bakom det största hotet mot den svenska modellen: den sociala pelaren. Stefan Löfven, som byggde sin karriär i fackföreningsrörelsen, kan komma att gå till historien som mannen som inledde avvecklingen av den svenska modellen.
Ekonomiska sanktioner lyfts ofta fram som ett verktyg för demokratisering, men verkligheten är mer komplicerad än så. Sanktionerna mot Ryssland har exempelvis stärkt, snarare än försvagat, Vladimir Putins regim. Problemet är att sanktioner underminerar ekonomisk och individuell frihet i länderna de riktas mot. De som drabbas är först och främst är vanliga människor och företag, inte regimerna man vill skada.
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
I essäsamlingen Muslimer i Sverige resonerar 18 svenska muslimer kring sin identitet. En av dem är Ann-Sofie Henriksson Hatmi, som menar att det inte finns någon motsättning mellan att vara svensk och att vara muslim. Det här är en bearbetad version av hennes essä.
Höstens talmansrundor, liksom regeringsbildningen 2014, visar en svaghet i vårt centrala politiska system. Mycket av bristen på stabilitet och det stora utrymmet för talmannen att göra personliga tolkningar av grundlagarna, går att spåra till de förändringar av statsskicket och regeringsformen som genomfördes under det radikala 70-talet. Arbetet med att reformera regeringsformen borde ha varit både långsammare och förnuftigare.
Den identitetspolitiska vänstern och de våldsbejakande salafisterna delar mycket tankegods: ”vi och dem”-retoriken, offermentaliteten och en negativ inställning till västvärlden. Bland unga muslimer i Sverige spelar vänsterretoriken salafisterna i händerna. Ska muslimer i Sverige kunna konfrontera de radikala elementen inom islam måste praktiserande muslimer ta ställning, skriver Hamid Zafar, rektor i Biskopsgården.
En frihetlig tankesmedja behöver inte bara intressera sig för arbetsmarknad, skatter, välfärd, kulturpolitik och ekonomi. I dagens Sverige finns andra frågor som kan ha stor inverkan på individens frihet och möjligheter, däribland religion och klan. Därför kretsar delar av Timbros aktuella bokutgivning nu kring mötet mellan en religiös identitet och ett sekulärt samhälle, och kulturkrocken mellan klan och stat.
Trots att delningsekonomin är ett nytt fenomen är den redan missuppfattad. De digitala plattfomarna innebär inte bara att resurser kan utnyttjas bättre, utan också att individer får egenmakt och tillgång till tidigare otillgängliga massmarknader. Politiker och särintressen stretar som vanligt emot, men som talesättet lyder: teknik slår politik.
Kulturkrocken mellan ett klanbaserat samhälle och det statsindividualistiska Sverige säger något viktigt: klanerna kan inte samexistera med staten. De kan inte heller samexistera med yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter, skriver Abdi-Noor Mohamed, som lämnat Somalia för Sverige.
Socialdemokraternas storhetstid i Göteborg är över. Den nedåtgående spiral som lett S till det sämsta valresultatet på hundra år inleddes av partiets egen starke man i staden, Göran Johansson. Den ledarstil många så länge uppskattade honom för blev till slut partiets fall.
Efter att länge ha varit ett ämne man helst undvikit, har klanstrukturer blivit ett brännhett ämne. Men vad innebär de egentligen, och varför har både politiker och forskare så länge undvikit det? Johan Lundberg och Per Brinkemo, som nyligen släppte en antologi om fenomenet, reder ut begreppen.