Smedjan
Islamisterna deltar i de kränktas tyranni
Att känna sig kränkt har blivit en sätt att tysta meningsmotståndare i samhällsdebatten och i den akademiska världen i både Europa och USA.
Feberdrömmar om en värld utan liberalism
Ett klansamhälle präglat av lokalt godtycke. Det blir resultatet när John Kvarnero försöker formulera ett alternativ till det liberala samhället. Caspian Rehbinder har läst den nya boken Politik efter Gud: Återkomsten.
I kamelmjölkens förlovade land
Sverige sägs vara mellanmjölkens förlovade land; en konsensuskultur där ingen ska vara förmer än någon annan. Och vår syn på arabländerna är lika onyanserad: ett antal länder i sandlådan med gubbar i klänning och skägg. Men bakom dessa stereotyper finns kulturella drag som förvånansvärt nog påminner om våra.
Unorthodox är bra – men se Shtisel i stället
Till skillnad från Unorthodox ger Shtisel oss en idé om hur livet kan te sig för dem som lever hela sina liv i den ultraortodoxa miljön. Christine Hanefalk rekommenderar en serie som är allmänmänsklig, utan karikatyrer.
Därför tog jag av mig slöjan
Inas Hamdan valde att börja bära slöja i åttonde klass. Men mötet med världen utanför den segregerade förorten fick henne att ifrågasätta sitt beslut. ”Jag vet att jag skulle ha haft det svårare att ta av mig slöjan om majoritetssamhället diskuterade mitt val var och varannan dag.”
95: En beslöjad sanning
I Skurup fyrdubblades antalet skolflickor som bar slöja i skolan efter att kommunen fattade beslut om att förbjuda det, på bara två månader. Helt förväntat, enligt Eli Göndör, senior fellow på Timbro med forskningserfarenhet från området som gästar veckans Smedjanpodd. Men vad vill politikerna egentligen?
Att vägra skaka hand är ett ideologiskt ställningstagande
Att Trelleborg låter bli att anställa människor som inte vill skaka hand med personer av motsatt kön är fullt rimligt. Vägran att skaka hand är ett ideologiskt ställningstagande, och ideologiska särintressen får inte tillåtas gå före sekulära värderingar.
Den ofrihetliga sekularismen
Religionsfrihet – men på våra villkor. Den infekterade debatten kring omskärelse visade att det svenska toleransen har sina begränsningar när det kommer till religionens mer komplicerade sidor. Det är ett problem i ett samhälle som påstås vara fritt för alla.
DEBATT: Omskärelseförbud är inte liberalt
Frågan om huruvida religiös omskärelse av pojkar ska vara tillåten visar hur lätt liberaler blir illiberala. I ivern att verka för en liberal princip glömmer de bort andra som är minst lika viktiga. Konsekvensen blir inte liberal tolerans, utan intolerans, skriver Jacob Rudenstrand, Svenska Evangeliska Alliansen.
Klanen trumfar koranen
Att hedersbaserat förtryck motiveras med hänvisning till religiösa uttolkningar, innebär inte att hederskulturer nödvändigtvis har med religion att göra. Studerar man flera tusen år gammal dokumentation av arkaiska samhällsformer, framträder snarare bilden av att hederskulturer är intimt sammanlänkade med klanbaserade gemenskaper, skriver Johan Lundberg.
Det omätbara som slagträ mot kapitalismen
Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans är en tankeväckande uppgörelse med moderniteten och vad hon kallar “ratiosamhället”. Men det är också en ideologiskt färgad kapitalismkritik som gör anspråk på att förklara mer än vad den gör.
Utan Gud finns ingen nåd
I ett ickereligiöst samhälle finns ingen nåd. I det gudlösa samhället har ansvaret för våra handlingar ersatts av medfödda synder för vilka det inte finns någon försoning, som kön och hudfärg. Josefin Holmström har läst Dan Korns bok Som om Gud fanns.
Kyrkan ska inte vara en statlig festlokal
Om Svenska Kyrkan går med på krav på avlägsnandet av det kristna budskapet, från kommuner och andra som vill hålla sammankomster i kyrkorummet, kommer kyrkan att reduceras till en festlokal för offentlig sektor. Kyrkan är mer än tradition och kulturarv. Därför är det rätt att säga nej till skolavslutningar i kyrkan.
Kulturen vilar på syndabockar
Bibelns berättelser säger något om kulturens ursprung och är relevanta för oss människor, oavsett tro. Enligt René Girard behöver vi syndabockar för att på ett rituellt vis bilägga konflikter utan att mörda varandra. I botten av varje kultur kan vi finna ett mord, menade han.
DEBATT: Heberlein svarar Göndör om huvudduken
Eli Göndör menar att Ann Heberlein och andra kritiker av den muslimska huvudduken för ett förenklat resonemang. Ann Heberlein svarar att hon litar mer på kvinnors berättelser om hur de upplevt en uppväxt med hijab, än på en manlig islamologs teoretiska resonemang. Eli Göndör svarar direkt.
Eli Göndör: Debatten om huvudduken missar sekulära regimers förbrytelser
Att vilja förbjuda huvudduk i tron att det är en befrielse för alla kvinnor som bär huvudduk är ett misstag. Dels eftersom det omyndigförklarar de kvinnor som väljer att bära huvudduk. Dels för att man därmed reproducerar en syn på människor och frigörelse som legat bakom några av historiens värsta regimer.
DEBATT: Kristendomen ligger bakom idén om mänskliga rättigheter
DEBATT. Även om givetvis olika trosuppfattningar bör få utrymme i offentligheten, är det en missuppfattning att alla religioner har bidragit lika mycket, och på samma sätt, till vårt samhälle. Idén att staten eller överheten inte styr över människors djupaste övertygelser och idén att varje enskild människa har samma okränkbara värde, är den kristna trons unika bidrag i människans historia, skriver Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen.
Julmiraklet 2018 i ett sekulariserat Stockholm
Hur hade det gått till om världens frälsare hade fötts i Stockholm 2018? Till att börja med hade vi inte haft den tideräkning vi utgår från. Vi hade varit helt andra än dem vi är, kanske inte ens levt i en demokrati. Men låtsas som om allt är som vanligt. Den 25 december föds ett speciellt barn som några säger har kommit för att rädda världen – mitt i klimatkrisen.
En välsignelse för den postsekulära borgerligheten
Religion börjar återigen ta plats i offentligheten. I sin nya bok Gud: Återkomsten argumenterar Joel Halldorf för att det är en positiv utveckling. Religion är en samhällssfär som inte låter sig underkastas statlig kontroll, där människovärde alltid trumfar samhällsekonomiska frågeställningar. Att den får utrymme i debatten är en välsignelse för dagens borgerlighet, skriver Markus Uvell.