De intellektuella och undergången
Intellektuella har ofta attraherats av misantropiska och antidemokratiska idéer. Klimatfrågan har skapat en ny möjlighet att föra fram dem, menar David Andersson.
Smedjan
DEBATT: Låt bönderna verka fritt
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Det stora globala självmordet
Författaren Roy Scranton tycker att vi ska sluta kämpa emot klimatförändringarna och i stället lägga oss och dö med värdighet. Greta Thunberg vill att alla ska känna panik, och en global despoti är Torbjörn Tännsjös enda hopp. Outsinliga och uråldriga är mänsklighetens domedagsvisioner.
Kunskap är bättre än panik
Klimat-Greta har vuxit till ett internationellt fenomen och har blivit en förebild för många unga. Min förebild är en annan Greta: min farmor som föddes 1894 och lärde mig cirkulär ekonomi långt innan det blev ett modebegrepp. Handling och erfarenhet är bättre än panik som grund för samhällsförändring.
Därför är så många tjänstemän aktivister
Av 700 tillfrågade kommunala tjänstemän är mer än var tionde miljöaktivist, enligt forskare vid Örebro universitet. Ännu ett tecken på att 68-vänsterns marsch genom institutionerna har lyckats – och på att det offentliga har för mycket makt.
Pöbeln, turismen och klimatet
Under hela efterkrigstiden har resande blivit billigare och därmed möjliggjorts för fler. Samtidigt som sevärdheter översvämmas av turister har flygandet upphört att vara en statusmarkör. Nu mobiliserar eliterna för att återigen göra utlandssemestern till en exklusivitet för ett fåtal.
Gör inte flygresor till de rikas privilegium
Klimataktivisten Bono flyger runt med privatjet och i Sverige klagar ”influencers” med extravaganta flygvanor på att det är för billigt att flyga – men för billigt för vem, egentligen? Får den elitistiska sidan av miljörörelsen sin vilja igenom kommer det goda livet att vara reserverat för de rika.
DEBATT: Skrota Klimatklivet
Miljardsatsningen Klimatklivet är kronjuvelen i den rödgröna regeringens klimatpolitik. Nu sällar sig Riksrevisionen till de expertmyndigheter som påpekar att det är dåligt använda pengar. Klimatklivet borde skrotas, inte byggas ut.
För Miljöpartiet är kärnkraftsmotståndet viktigare än miljön
Miljörörelsen stödjer sig gärna på vetenskapliga auktoriteter när det passar den egna agendan. Klimathotet används gärna som förevändning för drömmar om att införa planekonomi eller global diktatur, men intresset för konstruktiva lösningar verkar ljummet. När miljörörelsens egna auktoriteter argumenterar för utbyggd kärnkraft slår Sveriges klimatminister dövörat till.
Individen kan inte rädda klimatet
Enskilda individer har inte tillräckligt med kunskap för att veta vad som gör skillnad för klimatet, särskilt när myndigheter som Konsumentverket och Energimyndigheten ger råd med tveksam klimatnytta. I stället är det politikernas uppgift att se till att klimatförändringarna ingår i priset på vår konsumtion.
De moderna puritanernas problem
Miljörörelsen lägger mycket energi på att skuldbelägga dem som unnar sig resor, hamburgare och nya kläder. Precis som puritanerna på sin tid strävar miljörörelsen efter inflytande genom skuldbeläggande, och det får dem – precis som puritanerna – att framstå som något helt annat än det inspirerande exempel planeten skulle ha nytta av.
Nordhaus tog klimatförändringarna till nationalekonomin
William Nordhaus får ena halvan av årets ekonomipris till Nobels minne. Sedan flera decennier har han utvecklat klimatekonomiska modeller som kan användas för att räkna ut den optimala klimatpolitiken. Modellerna är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av en vetenskapsbaserad klimatpolitik, skriver Jacob Lundberg.
Inga minskade utsläpp utan marknadsekonomi
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
DEBATT: SR:s klimatgranskning är oseriös
Vetenskapsradions miljöprogram Klotet gjorde nyligen ett försök att ranka partierna baserat på deras viktigaste klimatförslag. Dessvärre vilseleder försöket mer än det tydliggör. Här är anledningarna varför granskningen gör det omöjligt att dra några slutsatser om partiernas klimatpolitik, skriver Ellen Gustafsson.
DEBATT: Har Miljöpartiet fått granska sig självt?
DEBATT. Dagens Nyheter publicerade i onsdags en granskning av Miljöpartiet där det konstaterades att MP helt eller delvis har uppfyllt 197 av sina 231 vallöften. Granskningen är så bristfällig att man måste undra om partiet fått skriva sina svar självt.
Ellen Gustafsson: Därför har M den mest effektiva klimatpolitiken
DEBATT. Alltför ofta bedöms partiernas klimatengagemang utifrån hur mycket pengar de vill satsa eller hur spektakulära åtgärder de vill genomföra. I en ny rapport beräknar Ellen Gustafsson vad partiernas klimatbudgetar faktiskt skulle få för effekt. Resultatet – att Moderaternas budget gynnar klimatet mest – har provocerat. Här svarar hon på kritiken.
Det är inte Miljöpartiet planeten behöver
Efter sommarens extremväder verkar Miljöpartiet ha räddat sig över fyraprocentspärren. Språkröret Isabella Lövin deklarerar att det är dags för MP att höja tonläget och rädda planeten. Men det planeten behöver är inte miljöpartistisk politik.
Christofer Fjellner: MP tar inte vetenskap på allvar
DEBATT. I klimatpolitiken sjunger Miljöpartiet vetenskapens lov, men i många andra frågor sätter partiet känsloargumenten högre än fakta. Vad gäller exempelvis växtskyddsmedel, GMO-grödor och ekologisk odling driver Miljöpartiet en politik både i Sverige och i EU som går rakt emot vetenskaplig konsensus, skriver Christofer Fjellner.
Sluta överinvestera i järnvägar
Tågtrafiken bär inte sina egna kostnader, och de stora tågprojekt som planeras är samhällsekonomiskt olönsamma. Ändå fortsätter politiker prioritera tåget framför den mycket mer lönsamma, och på många sätt mer effektiva, bilismen. Sverige investerar för mycket i järnvägssatsningar som varken hjälper miljön eller Sveriges ekonomi.
Staden behöver bilen
Det finns inget motsatsförhållande mellan täta, attraktiva städer och bilism. Tvärtom talar det mesta för att bilen är framtidens transportmedel. Dagens bilfientliga trafikplanering håller på att förvandla stadskärnorna till sovstäder medan handeln flyttar ut till köplador i förorten. Men det går att planera på ett sätt som förenar den täta stadens fördelar med människors behov och önskemål om mobilitet.