Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Marknadsliberalism

Bevara liberalismen från puritanism

Det pågående liberala inbördeskriget om vem som ska få kalla sig liberal är ofruktbart. Det har aldrig funnits en enda, sann och oförfalskad liberalism. Den liberala idétraditionen är spretig och ibland självmotsägande. Det är en styrka, inte en svaghet.

Byråkraternas kamp mot entreprenörerna

Entreprenörer och byråkrater lever i skilda världar. Medan entreprenören drivs av viljan att experimentera drivs byråkraten av en önskan att göra rätt. En alltför omfattande och stelbent byråkrati kan ha en förödande effekt på företagandet och innovationskraften. Vad det kostar samhället i längden i form av verksamheter som aldrig kommer till stånd är svårt att överskatta.

Konservatismen är radikalismens motpol, inte liberalismens

Den motsättning mellan liberalism och konservatism som ofta utmålas i debatten är falsk. Konservatismens motpol är radikalismen. För att förstå dagens konfliktlinjer måste man förstå att det inte finns en enhetlig form av konservatism och en enhetlig form av liberalism.

När intellektet industrialiseras

Arbetstempot i samhället tycks öka hela tiden. Kan det vara så att industrialiseringen och standardiseringen av arbetsuppgifter nu på allvar nått oss som arbetar i traditionella tjänstemannayrken? Att vi nu på bredden upplever följderna av produktivitetsökningen som nådde industrin redan på 1800-talet? Vad innebär det för synen på arbetet ur ett klassiskt liberalt perspektiv?

Vad Mises kan lära oss om julen

I juletider talar många kritiskt om överkonsumtion, men faktum är att väldigt få överkonsumerar i ordets verkliga mening – och det är tack vare marknadsekonomin. Utan priser som speglar en varas verkliga värde hade varje julshoppare riskerat att ruinera sig utan att ens veta om det.

Sjukvården kvävs av landstingen

Systemet för offentliga upphandlingar placerar sjukvården – framför allt de privata utförarna – i en rävsax. Ersättningen styrs på sätt som sänker kvaliteten i vården, genom att skapa incitament för att skicka patienter till sjuksköterskor hellre än till läkare och undvika dyrare mediciner. Den offentliga finansieringen behöver ersättas av en marknad.

29: Timbros historia

Är vi köpta av industrin? Kommer Smedjans åsikter från Svenskt Näringsliv eller våra egna huvuden? I veckan firade Timbro 40 år av frihetlig opinionsbildning. Men vad har tankesmedjan egentligen åstadkommit, och vilken vänsterskribent har blivit argast genom åren?

PJ Anders Linder: Timbro startades som en motståndsrörelse

TIMBRO 40 ÅR. Marknadsekonomin och företagandet står inför stora utmaningar, men de ser annorlunda ut i dag än för tjugo år sedan. Det menar PJ Anders Linder som var VD för Timbro 1996–2000, då antiglobaliseringsvänstern hade vind i seglen. PJ Anders Linder gav debattörer som Johan Norberg och Mauricio Rojas en plattform i offentligheten och gjorde om Smedjan till en webbtidning.

Håkan A Bengtsson: Timbro måste lära sig vad man gör när man har vunnit

TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.

När frihandeln gjorde Sverige rikt

Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.

Johan Norberg: Timbros uppdrag är evigt

TIMBRO 40 ÅR. Timbros uppdrag är evigt: att ständigt förklara grunderna i den liberala demokratin och marknadsekonomin för varje ny generation. Timbro ska fokusera på frågor som kan påverka opinionen och illustrera de frihetliga resonemangen på ett grundläggande sätt, inte primärt att ta de dagspolitiska striderna. Det menar Johan Norberg, författare och debattör, som kanske mer än någon annan personifierat kampen för kapitalism och globalisering i Sverige på 2000-talet.

Maria Rankka: "Timbro ska vara en bred och öppen kyrka"

TIMBRO 40 ÅR. Fuck off-kapital till svenska hushåll, kampen mot enpartistaten och insikten att bistånd oftast gör mer skada än nytta var några av frågorna som Timbro drev under Maria Rankkas tid vid rodret. Trots att många strider vanns tror Timbros tidigare VD att organisationen kommer att behövas i minst 40 år till.

Sop-Stockholm

Stockholms stad förbjuder en ny app, bara för att sedan meddela att den tänker lansera samma sorts app själv. Beteendet visar varför det offentliga inte bör få driva verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet. Konkurrensen blir aldrig rättvis, eftersom det offentliga har maktmedel privata aktörer saknar.

Det fria näringslivets försvarare: Timbros tidiga historia

TIMBRO 40 ÅR. När Timbro bildades 1978 fanns en lång tradition av systematisk, näringsvänlig opinionsbildning att bygga på, från sammandrabbningarna mellan arbetarrörelse och näringsliv över frågan om privat ägande av industrin efter andra världskriget, till löntagarfonderna trettio år senare. Även om striden om löntagarfonderna kortsiktigt förlorades, lyckades Timbro under de tidiga åren ta tillbaka mycket av problemformuleringsprivilegiet från vänstern.

Christofer Fjellner: Sverige underpresterar i ekonomisk frihet

Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.

Var är fjärde oktober-högern när man behöver den?

För 35 år sedan gick tiotusentals svenskar ut på gatorna för att protestera mot vänsterns försök att beröva svenska företagare sina företag. Uppslutningen bakom äganderätten var beundransvärd, men när man ser den frihetliga rörelsen i dag börjar man undra: Behöver det verkligen gå så långt som till löntagarfonder för att högern ska stå upp för äganderätten?

Varför finns borgerligheten?

Varför tappar borgerliga partier i opinionen? Borgerligheten är till sin natur ett frihetsprojekt. Om de borgerliga partierna inte förstår att deras existensberättigande är att verka för att skydda individ och civilsamhälle från politiska ingrepp finns ingen anledning att rösta på dem.

Frihet och framsteg

Framsteg i form av teknologisk utveckling är ofta en konsekvens av att människor har givits intellektuell frihet att ta vara på sin kreativitet, och ekonomisk frihet som skapat möjligheter att fördela resurser på ett sätt som främjar innovation. Men även om framsteg ofta är en konsekvens av frihet är frihet inte nödvändigtvis en produkt av teknologiska framsteg.

Lockelsen i att tvinga sin vilja på andra

Statens verksamhet vilar ytterst på förmågan att tvinga och hotet om våld. Det är också detta som lockar olika politiska grupperingar att använda staten för att genomdriva sina agendor mot medborgarnas vilja. Men statens tvångsmakt är ett tveeggat svärd. Den statsmakt som ena dagen använder sitt våldskapital för att driva igenom din agenda kan i morgon ha fallit i dina motståndares händer.

Uber bär inte skulden för taxiförares självmord

Taxiförare i New York tar livet av sig och taxitjänsten Uber får skulden. I själva verket är det staden New York som låst fast taxichaufförerna i en skuldfälla. Som så ofta när politiker snedvrider marknader gör de mer skada än nytta, och som vanligt får någon annan skulden efteråt.

1 2 3