I dag firar riksdagens näst minsta parti 85 år. Liberalerna står inför ett vägval, men inte det som har beskrivits i medierna. Nyamko Sabuni har goda förutsättningar att föra vidare och utveckla Bertil Ohlins socialliberalism, med lika delar liberal nationalism och socialt ansvarstagande, menar Jenny Sonesson.
STIG-BJÖRN LJUNGGREN SÖKER PARTIERNAS SJÄL, DEL 4. Liberalerna är ett parti med extremt självförtroende. I deras värld är de det enda idéburna partiet, som kämpar för friheten mot nationalister, konservativa och socialister. Nu återstår bara att utvecklingen ska visa resten av världen att Liberalerna minsann haft rätt hela tiden.
Det är på högerkanten som den politiska kampen avgörs. Socialdemokraterna vann regeringsmakten men förlorade kampen om väljarna. Med en allt större grupp väljare som definierar sig själv som höger och minst fyra partier som gör anspråk på högerpositionen i svensk politik hårdnar kampen om högerväljarna.
Liberalerna måste ta kampen mot populistisk höger och folkhemsvurmande vänster. Partiet ska stå för solidaritet, öppenhet och medmänsklighet, och inte anpassa sig till den breda massans åsikter av rädsla för opinionssiffrorna. Därför bör Liberalerna välja Erik Ullenhag till partiledare, skriver Simona Mohamsson, andre vice ordförande för LUF.
Liberalernas val mellan Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag är framför allt ett val om invandrings- och integrationsfrågan. Sverige behöver ett liberalt parti som tar sig an integrationen utan naivitet, och strävar efter att sprida frihetliga värderingar till alla delar av samhället. Därför behöver Liberalerna Sabuni, skriver Carl-Vincent Reimers.
När direktivet för LAS-utredningen presenterades var det skarpt läge för Centerns och Liberalernas löften i anslutning till Januariöverenskommelsen. Tyvärr verkar stödpartierna inte ha slagit mynt av sin förhandlingsposition. De liberala förhoppningarna ser inte ut att infrias, skriver Siri Steijer.
Liberalernas usla opinionssiffror innebär att partiet riskerar att åka ur Europaparlamentet. Det vore ett hårt slag för L att mista inflytande på den överstatliga nivå som de vurmar för, men i ljuset av deras bristande lyhördhet och nedlåtande inställning till EU:s medborgare vore det välförtjänt.
Centerpartiet och Liberalerna har beskrivit Januariavtalet som en seger för liberalismen och ett sätt att genomdriva viktiga liberala reformer. Nu återstår att se om löftena infrias. Nu lanserar Timbro Reformbevakaren, för att underlätta för var och en att följa hur det går med Januariavtalets liberala reformlöften.
Liberalerna må ett vara sjunkande skepp, med allt större splittringar och allt färre väljare, men det finns fortfarande hopp för partiet. Då måste Liberalerna dock släppa idén att politik är en kamp mellan gott och ont, ta sig an segregationen på allvar, och blir tråkigare.
DEBATT: Centerpartiet och Liberalerna har nu överlåtit regeringsmakten till två partier som har en statisk syn på ekonomi, är förtjusta i regleringar och statlig kontroll och som för en utrikespolitik förankrad i 1970-talets socialdemokratiska världssyn. Politiken i ett modernt samhälle består av mer än 73 punkter, skriver Gunnar Hökmark (M) europaparlamentariker.