Läget i Sverige har äntligen stabiliserat sig efter våldsamheter, statsministermord och inbördeskrig. En tankesamtyckeslag har hunnit både införas och avskaffas. Läs Erik Hörstadius vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Det är ohållbart att kräva att författare som får priser, exempelvis Nobelpriset i litteratur, ska vara moraliskt obefläckade. Och Svenska Akademien blir inte moraliskt förkastlig för att den ger pris till människor som är moraliskt förkastliga. God litteratur är inte samma sak som litteratur skriven av goda människor.
Att kulturkrockar blir så påtagliga mellan invandrare från klansamhällen och just socialtjänsten är inte konstigt. Att någon annan än släkten löser sociala problem anses djupt provocerande. Det är en uppfattning som börjar bli så förekommande i Sverige att den underminerar den svenska socialtjänstlagen.
Det är inte Brexit vi borde oroa oss för, utan alternativet, menar journalisten och författaren David Goodhart. Värderingssprickan mellan vad han kallar anywheres och somewheres är orsaken till att britterna röstade för Brexit från första början, och den kommer att bli betydligt värre om inte det politiska etablissemanget för en gångs skull ger vika för resten av Storbritannien.
Umeås Metoopuma är inget undantag – det offentliga har ingen rätt att försöka uppfostra invånarna för politikernas höga nöjes skull. Det spelar ingen roll om det sker med pekpinnar, avgifter eller konstverk. Offentligfinansierad politisk konst är ett otyg.
För den som vill slippa ut ur den svenska åsiktskorridoren och dessutom få en glimt av hur de kommande årens debatter kommer att gestalta sig är den engelska debattfestivalen Battle of Ideas ett utmärkt tillfälle. En uppfriskande spaning är att identitetspolitiken börjar att tappa fotfästet.
Religionsfrihet – men på våra villkor. Den infekterade debatten kring omskärelse visade att det svenska toleransen har sina begränsningar när det kommer till religionens mer komplicerade sidor. Det är ett problem i ett samhälle som påstås vara fritt för alla.
Människor tenderar att bli mer provocerade av den som säger att något är fel, än av den som orsakat felet. Dreven mot Stina Oscarson, Katerina Janouch och Chang Frick visar på ilskan mot den som sagt det vi inte vill prata om – medan de som orsakat de påtalade problemen slipper undan.
Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.
På torsdag börjar Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson finns på plats alla fyra dagarna. Träffa honom i Timbros monter och lyssna till intressanta intervjuer och författarsamtal.
Vår tendens att tillskriva djur mänskliga egenskaper har lett till gott djurskydd, men det har en oroande baksida. Ett jämställande av människor och djur minskar människans relativa status och avhumaniserar henne – en förutsättning för alla de hemskheter som människor kan tänkas göra mot varandra.
Politiker försöker lösa Sveriges integrationsproblem med ogenomtänkta, kortsiktiga beslut. Sedan måste lärare, poliser och sjukvårdspersonal ute i verkligheten försöka städa upp efter dem. Det är tack vare dem, inte tack vare politiken, som Sverige fortfarande faktiskt fungerar.
Kunskaps- och bildningsnivån i samhället står inte och faller med folkbiblioteken. Där intresset finns organiserar sig människor självmant för att uppnå sina mål. Kanske hade landets bibliotek, och folkbildningen i sig, rentav tjänat på ett minskat offentligt uppdrag.
Först ansågs det vara ett problem att svenska näringslivstoppar läste för lite. När det sedan visade sig att de i själva verket läste mer än genomsnittet ansågs det vara ett tecken på ett orättvist klassamhälle. Kanske är det så att de som stör sig på både bildade och obildade direktörer stör sig mer på direktörer än på något annat.
Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans är en tankeväckande uppgörelse med moderniteten och vad hon kallar “ratiosamhället”. Men det är också en ideologiskt färgad kapitalismkritik som gör anspråk på att förklara mer än vad den gör.
Efterfrågan på traditionell arkitektur skjuter i höjden, men efter hundra år av modernistisk dominans finns få etablerade arkitekter som vill eller klarar att tillgodose den. Smedjan har träffat två företrädare för den nya generation arkitekter som hämtar inspiration ur traditionen och är fast beslutna att rita sådant som människor uppskattar.
Intresset för strömningstjänsten Spotify tycks vara omättligt. ”Spotify inifrån” är den senaste boken om de svenska tekniknördarna bakom företaget. Under ytan visar det sig att Spotifys väg till marknadsdominans varit kantad av kriser. Sven Carlsson och Jonas Leijonhufvud har skrivit en detaljrik bok om tjänsten som revolutionerat musikbranschen.
Sverige har omfattande problem med integrationen av nyanlända invandrare. Samtidigt som utanförskapsområdena blir fler växer sig parallella samhällsstrukturer starkare. Den norske statsvetaren och författaren Asle Toje har besökt Göteborg för att ta reda på vad detta beror på.
Skall man kritisera en politiker bör det ske för det han sagt och inte för det man tror att han sagt. Det gäller också om politikern heter Jimmie Åkesson. Men människor hör i höre.
Brittiska parlamentariker belönas ovanifrån för foglighet och underifrån för synlighet, men ges inga incitament för kritisk granskning. Detta påverkar lagstiftningens kvalitet, och i längden även medborgarnas förtroende. Linnea Dubois har läst Isabel Hardmans bok Why We Get the Wrong Politicians.