Den late lagstiftaren belastar samhället
Det svenska utredningsväsendet brukade göra det juridiska grundarbetet. Numera ser vi tyvärr tecken på lathet.
Smedjan
En stämpel för 10 miljarder
Inom många branscher utgör regleringskostnader numera en stor del av utvecklingskostnaderna.
Rättspolitiken behöver fler ekonomer
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
Skyll inte på domaren
Jurister tar mer plats i den svenska debatten än någonsin tidigare. Samtidigt växer skepsisen mot aktivistiska domare och juridiken som hinder för den politiska viljan. Adam Danieli pekar på hur politiken har hittat ett tacksamt sätt att komma undan det egna ansvaret för en misslyckad svensk rättspolitik: att skylla på domaren.
Låt företagen stämma media för förtal
I Sverige har företag inga juridiska möjligheter att värja sig mot mediala övertramp. Det är ett problem. Pamina Falck på Näringslivets Medieinstitut har rest till Norge, där lagstiftningen ser helt annorlunda ut, för att ta reda på vad Sverige kan lära sig.
Därför är maktöverföringen till regeringen olämplig
Regeringens förslag om extra befogenheter innebär en gigantisk maktöverföring från riksdag till regering. Även efter att regeringen har tillmötesgått oppositionens synpunkter kvarstår stora problem, menar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.
Hur långt kan det gå?
Regeringen skärper nu förbudet mot allmänna sammankomster till att gälla fler än 50 personer, jämfört med de 500 personer som var den tidigare gränsen. Finns det några juridiska hinder för att förbjuda människor att ses fler än två och två? Eller att sätta hela regioner, till exempel Stockholm, i karantän?
Vilken värld vill vi vakna upp till?
I krisens spår inskränks medborgerliga fri- och rättigheter i allt fler länder. Det sker snabbt och till synes utan större protester. Vilka av de tillfälliga åtgärder som nu genomförs riskerar att bli långlivade? De som vill begränsa friheten, även på sikt, tar tillfället i akt.
Ett juridiskt nödläge
Regeringen har inskränkt mötesfriheten genom att förbjuda sammankomster med över 500 människor. Beslutet utgör med största sannolikhet det största intrånget i medborgarnas politiska fri- och rättigheter i modern svensk historia. Är det konstitutionella ramverket anpassat för en situation som den vi befinner oss i? Det återstår att se.
Barnets rätt måste gå före föräldrarnas
Fallet i Norrköping, där en knappt 4-årig flicka hittades död hos sina föräldrar, är tyvärr inget enskilt fall. Istället är det ett exempel på ett systemfel. Malin Lernfelt beskriver i detta reportage hur Socialtjänstlagens ambition att barn ska tillbaka till sina biologiska föräldrar ofta krockar med barnets rätt till trygghet.
En rättspolitisk skamfläck
Sverige har betydligt längre häktningstider än jämförbara länder – ofta i kombination med långvarig isolering, vilket strider mot internationella konventioner om tortyr. Våra nordiska grannländer har kortat häktningstiderna – varför görs inget här? Adam Danieli har intervjuat Johan Forssell (M), Fredrik Bergman, Centrum för Rättvisa, en brottsmålsadvokat som vill vara anonym och sökt S-ministrar som lägger locket på.
Rättssamhället är större än rättsstaten
Land ska med lag byggas, och det är statens främsta uppgift att försvara sina medborgare från varandra och från yttre hot. Normerna i samhället däremot skapas och upprätthålls varje dag av medborgare i hela landet.
Hur mår den svenska yttrandefriheten?
Rättegången mot Ann-Sofie Hermansson utgör toppen på det isberg av kritik som riktas mot det fria ordet i Sverige. Men att få torgföra sina åsikter är inte detsamma som att beviljas offentligt stöd. Grundproblemet är den bidragsmaskin som det offentliga har byggt upp.
Att försvara demokratin svider
I dag friades Ann-Sofie Hermansson i det uppmärksammade mål där hon åtalats för grovt förtal av två företrädare för Muslimska Mänskliga Rättighets Kommittén. Tingsrättens dom är en saklig redogörelse för…
Djupt obehagligt med politisk rättegång
För två veckor sedan inleddes rättegången mot Ann-Sofie Hermansson, tidigare kommunstyrelseordförande i Göteborg. Hermansson har stämts för grovt förtal efter att ha beskrivit två kvinnor, aktiva i Muslimska mänskliga rättighetskommittén, som ”extrema”. Johan Lundberg, som har varit expertvittne, beskriver en rättegång som inte borde platsa i en demokrati.
Girjasdomen ger hopp om stärkt äganderätt
Äganderätten är svag i Sverige. Det är problematiskt, inte minst för dem som vill leva utanför majoritetssamhället. Förhoppningsvis kan Girjasdomen, trots att den upprätthåller en märklig ordning, på sikt bidra till att stärka individer, inte etniciteter.
Ingen grundlagsreform utan tradition
Regeringsformen har ofta kritiserats från borgerligt håll för att öppna för demokratisk despotism. Genom 1974 års grundlagsreform byttes Montesquieus maktdelningslära i 1809 års regeringsform ut mot folksuveränitetsprincipen i 1974 års regeringsform. Den nya regeringsformen är dock betydligt bättre än sitt rykte.
Staten ska inte agera moralpolis i sexköpsfrågan
Förbudet mot sexköp är ett typiskt exempel på hur staten går långt över gränsen för vad den bör lägga sig i. Oavsett vad man själv, eller majoriteten, har för uppfattning om sexköp är det inte statens uppgift att agera moralpolis.
Varför finns Sverige?
Sveriges grundlagar fastslår inte vad som är meningen med Sverige som nation eller med vårt statsskick och vår offentliga sektor. Samtidigt har vi bland världens högsta skattetryck och en mycket stor offentlig sektor. En rätt utformad paragraf om vad syftet med staten ska vara, skulle kunna innebära en nyttig begränsning av statens omfattning.
Juridisk abort – för barnets bästa
Juridisk abort presenteras ofta som ett sätt för föräldrar, ofta pappor, att smita undan sitt ansvar. I själva verket kan sådan lagstiftning i stället innebära en möjlighet för barn att slippa oengagerade och olämpliga föräldrar. Man kan överge sina barn redan i dag; med juridisk abort skulle man förlora rätten att återuppta föräldraskapet när man känner för det.