En omskakande seger för Macron
En unison suck av lättnad fortplantade sig från västvärldens huvudstäder.
En unison suck av lättnad fortplantade sig från västvärldens huvudstäder.
I fyra år har fransk politik kretsat kring Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Men nu visar opinionsmätningarna på överraskningar. Kanske kan högerpolitikern Xavier Bertrand bli det som Macron fruktar mest inför nästa års val, en stark center–höger-kandidat, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president våren 2017 lockade han väljarna med löften om att vara en ny typ av politiker. Med mindre än två år kvar till nästa presidentval har stjärnglansen falnat, men presidentens chanser att bli omvald ser ändå goda ut, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan han valdes för tre år sedan fått kämpa i motvind. Ambitionerna att genomföra liberala strukturreformer har mött hård motstånd från militanta fackföreningar och gula västar, och knappast bidragit presidentens popularitet. Men coronakrisen har har trots en lång nedstängningen gynnat presidenten.
Om Frankrike vill ha en gemensam EU-budget måste Frankrike först kunna finansiera sin egen budget. I en ny bok försöker Frankrikes finansminister övertala oss att ställa upp på den franska visionen för EU, men ett land som inte haft en balanserad statsbudget sedan 1974 har vissa förtroendeproblem.
Vad är det som gör att rekordmånga unga människor från en speciell plats reser till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS? Karin Stensdotter har läst en bok om kommunen Trappes utanför Paris som delvis besvarar frågan – kanske också när det gäller Sverige.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Donald Trump, Emmanuel Macron och Jeremy Corbyn har alla tagit sig till toppolitiken från utsidan. Om dem och andra outsiders i politiken handlar BBC-journalisten Steve Richards nya bok. Richards menar att ansvaret för populisternas framgångar till stor del vilar på de traditionella höger- och vänsterpartierna.
Det var tänkt att de gula västarna – den ilskna franska gräsrotsrörelsen utan ledning eller telefonnummer – skulle störta president Emmanuel Macron. I stället kan de komma att göra honom till vinnare i EU-valet 26 maj.
Man måste vara endera feg eller missunnsam för att försvara värnskatten, våldet som drabbar medelklassen börjar bli ett allvarligt samhällsproblem, de gula västarnas demonstrationer i Frankrike är en naturlig konsekvens av Macrons pojkbandsliberalism, och icke-rökare borde ställa sig på rökarnas sida i frågan om rökförbudet.
I sitt tal till den franska nationen bad president Emmanuel Macron om ursäkt och tillstod att ilskan var ”djup och berättigad”. Presidenten som tidigare hyllades som motvikt mot populismen uppvisar själv populistiska drag och framgångssagan ser ut att vändas i sin motsats.
I Storbritannien mobiliserade Margaret Thatcher hela sin politiska prestige 1984 för att krossa det militanta gruvarbetarfacket som hon ansåg förstörde landet. I Frankrike utmanar nu president Emmanuel Macron det mäktiga franska järnvägsarbetarfacket genom att vilja avskaffa livstidsanställningarna och höja pensionsåldern för nära 200 000 anställda. Thatcher vann. Gör Macron det också?
Donald Trump och Emmanuel Macron, på ytan så olika, är båda resultatet av liknande politiska strömningar. Man behöver bara blicka tillräckligt långt tillbaka i USA:s och Frankrikes historia för att se det. Carl-Vincent Reimers har läst en nyutkommen bok om de gränsöverskridande vid makten.
Den islamistiska terror som de senaste åren drabbat Europa har slagit särskilt hårt mot Frankrike. Ska svaren på de allt blodigare terrorattackerna sökas i landets komplicerade historiska äventyr på andra sidan Medelhavet? Sveriges Radios Frankrikekorrespondent Alice Petrén gav sig ut på en resa i terrorns fotspår och upptäckte ett sår som inte tycks vilja läka.
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president fanns varningstecken. Ett tal i tisdags visade att hans vänsterlutande och EU-federalistiska linje har blivit ännu tydligare. Ändå är hans liberala fans snarast obekymrade. När Macron svänger bort från den frihetliga linjen verkar Europas liberaler vara beredda att svänga efter.
I natt stod det klart att Frankrikes presidentval kommer att stå mellan främlingsfientliga Marine Le Pen och vänsterliberale Emmanuel Macron. Den senare har stora brister. Ändå är det i dag extra skönt att inte vara identitetspolitisk feminist. Att inte behöva stödja den kvinnliga kandidaten av princip är i det franska fallet en lättnad.
Det mesta tyder på att Emmanuel Macron kammar hem segern i den andra omgången i det franska presidentvalet. Men även om hon förlorar så kommer motkandidaten Marine Le Pen att ha vunnit. Macrons framgångssaga blir nämligen bekräftelsen på den världsbild som är de nationalistiska populisternas raison d'être.
Det franska presidentvalet ser ut att bli en framgång inte bara för höger- utan också för vänsterpopulism. Andreas Johansson Heinö skriver om Jean-Luc Mélenchon, en vänsterextrem kandidat som just nu ligger trea i mätningarna, strax bakom Marine Le Pen och Emmanuel Macron.