Företagare har svårt att vara föräldralediga – men tvingas ändå finansiera systemet. I stället för en ny ”föräldravecka” bör försäkringen göras frivillig med privata alternativ, skriver Siri Steijer.
Entreprenörer och byråkrater lever i skilda världar. Medan entreprenören drivs av viljan att experimentera drivs byråkraten av en önskan att göra rätt. En alltför omfattande och stelbent byråkrati kan ha en förödande effekt på företagandet och innovationskraften. Vad det kostar samhället i längden i form av verksamheter som aldrig kommer till stånd är svårt att överskatta.
Entreprenörer både formar och speglar samhället de verkar i. I veckans avsnitt berättar författaren Anders Johnson om de succéer, misslyckanden och fascinerande människoöden som har bidragit till att forma dagens Sverige.
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Det finns inga rationella skäl för att beskatta företagsvinster. Samtidigt är bolagsskatten krånglig, dyr att administrera, och drar in förhållandevis lite skatteintäkter. Bolagsskatten borde inte bara sänkas utan avskaffas helt, skriver Niclas Virin, tidigare direktör i Riksskatteverket.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
När vi talar om brottslighet glömmer vi ofta att privata företag både är väldigt utsatta – och en del av lösningen. Utsattheten för brott är hög, och hela 85 procent av svenska företag betalar för privata säkerhetslösningar. Vi behöver inte vänta in politiska beslut för att uppnå ett tryggare Sverige, skriver Nima Sanandaji.
Norges lag om kvotering till bolagsstyrelser fyller 15 år i år. Siffrorna visar att den inte har gjort mycket för jämställdheten. Ändå finns ingen anledning att hoppas på att andra länder kommer lära sig av Norges misstag. För kvoteringsförespråkare är symbolpolitiken viktigare än resultatet.
I Sverige talar vi om klassresor som en kulturell utveckling, men för dem som försöker genomföra en klassresa är motivationen ekonomisk. Det måste få vara okej att anstränga sig av rent materiella skäl – och Sverige måste vara ett land där det är möjligt för den som anstränger sig att bli rik, skriver Benjamin Dousa, ordförande för MUF.
Ofta presenteras teknisk kompetens som motorn bakom internationell framgång. I själva verket räcker det inte. De kreativa yrkena är nödvändiga för att en stad eller ett land ska kunna bli ett ekonomiskt och kulturellt centrum, skriver Nima Sanandaji.
Ingvar Kamprad var ett förkroppsligande av framgångsnormer som länge präglade svensk kultur: strävsamhet, plikttrogenhet och sparsamhet. Kombinationen av den kulturen och vad som då ännu var ett företagsvänligt lågskatteland bidrog till Ingvar Kamprads gärning, och det är smickrande för Sverige att associeras till en sådan unik entreprenör.
Ingvar Kamprad var inte bara en framgångsrik företagare, utan också ett starkt personligt varumärke. Med största sannolikhet har han och hans företag betytt mer för Sverigebilden än den samlade svenska regeringen.
Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är.
Svenska staten beskattar i princip allt som rör sig – och mer därtill. Förmånsbeskattning, som drabbar privatpersoner som genom sitt företag eller sin arbetsgivare har tillgång till exempelvis bil, båt eller gratis parkeringsplats, är i praktiken en skatt på hypotetiska förmåner. Man behöver inte ens utnyttja förmånen; att möjligheten finns räcker. Det är ett absurt hinder för de företag som vill göra sina anställdas liv lite enklare och bekvämare.
Snart sagt varje vecka sedan Socialdemokraterna återkom till makten i regeringen och i Stockholms Stad har olika företagarfientliga initiativ lanserats. Undersökningen av företagsklimatet i landets kommuner som kom i veckan ger nu ett kvitto på att politiken betalar sig. Stockholm gör en rejäl genomklappning i undersökningen och faller från plats 22 till 123 av landets kommuner, när företagen får säga sitt.
Årets budgetproposition visar hur ideologi och affektion har fått ersätta rimligt resonerande. Finansplanen är i stort sett helt befriad från insikt i hur resurser uppstår i ekonomin och vilken roll offentliga ingrepp har i värdeskapandet. Medan problemen hopar sig – arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, resursbristen i statens kärnområden – låter socialdemokratin känslorna och maktviljan styra.
Traditionellt har Moderaterna varit störst bland företagare, och Centerpartiet profilerar sig som småföretagarnas parti. Men Sverigedemokraterna lockar allt fler väljare, och de är beredda att faktiskt genomföra sin politik. De borgerliga partierna kan inte längre ta företagarnas röst för given – de kommer att behöva anstränga sig.
Det är fel att neka en person anställning för att han vägrar skaka hand med kvinnor, enligt diskrimineringsombudsmannen. Det är en fråga som borde avgöras av företaget. Staten ska inte bestämma över privata företags anställningskriterier.