Stoppa Eneroths färjesocialism
Regeringen överväger ett förstatligande av Gotlandstrafiken. Det kommer varken att stärka konkurrensen eller bidra till att pressa kostnaderna.
Smedjan
Davoseliten gör kapitalismen sämre
När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.
Coronabidragen kan bli en samhällelig björntjänst
Politiker har press på sig att visa handlingskraft. Det kan bli ett problem när de omfattande bidragen till företagen som tillkommit under coronapandemin ska trappas ner. De politiska signalerna tar nämligen sällan hänsyn till de långsiktiga effekterna av pandemin, skriver Smedjans krönikör Johanna Grönbäck.
Med grytor och kastruller mot regeringen
Varje dag klockan 15 gör restaurangpersonal runtom i Sverige oväsen med grytor och kastruller. De ifrågasätter inte att det behövs smittskyddsåtgärder, utan vill bara ha det stöd som de har utlovats av regeringen. Annars väntar en konkursvåg utan dess like, skriver Tobias Samuelsson och Emanuel Örtengren.
Företagens stora förmåga att göra gott
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Brottsligheten dyrare för företag än beräknat
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Den svenska kasinosagan förbryllar
Sverige är en ledande nation inom den globala spelindustrin. I boken Den moderna svenska spelbranschen berättas äntligen de svenska spelbolagens historia. Benjamin Juhlin välkomnar initiativet, men saknar ändå något.
70-talet ringde och ville ha tillbaka sin stödpolitik
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Risk för entreprenörsflykt
Höga skatter och hot om löntagarfonder drev företagare och välstånd ut ur Sverige under 1970- och 1980-talet. När Magdalena Andersson nu talar om återinförd arvs- och gåvoskatt och höjda kapitalskatter riskerar det att få samma effekt. Omvänt skulle strategiska skattesänkningar kunna locka tillbaka kapital till landet.
Faran med att regelmoralisera spelreklam
En tydlig definition av begreppet måttfull spelreklam ska nu fastställas i domstol. Den moraliska uppfattningen om spelande är nu lag, men att den är svår att förstå är det minsta problemet. När staten börjar omvandla allmänhetens moraliserande om spelreklam till lagtext är steget betydligt kortare till att göra detsamma på fler områden.
Sluta spegla samhället
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
DEBATT: När Liberalerna glömde skydda äganderätten
Liberalernas miljonsatsning på forskning och utveckling gynnar stora, resursstarka aktörer, medan enskilda uppfinnare ofta står rättslösa. Brott mot patenträtten borde bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra ekonomiska brott, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
Skrota Samhall och den fejkade konkurrensen
Statligt ägda Samhall AB har två oförenliga uppdrag. Företaget ska både använda statliga medel för att kunna anställa vissa utsatta människor, och konkurrera om uppdrag med andra företag på marknaden. Samhall ska försöka vara precis som privata företag, men dess blotta närvaro innebär att marknaden rubbas.
Låt inte vårdmomsen överleva patienterna
Inget politiskt beslut har fattats om att belägga vårdtjänster med moms. Ändå har det skett genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018. Nu riskerar företag att behöva minska eller lägga ned sin vårdverksamhet, eftersom det blir så mycket dyrare att hyra in den personal som behövs. Samtidigt får den offentliga vården en fördel i form av statlig kompensation för momsen.
Storföretagens rebeller
Rebeller behövs – även i storföretagen. Näringslivet är fullt av exempel på att centralstyrning kan bli ett handikapp. Precis som andra stora organisationer mår storföretagen bra av att ha interna rebeller som går sin egen väg – till och med i opposition mot ledningen.
Rökförbudet skadar fler än det hjälper
Efter drygt en månad har rökförbudet redan hunnit göra människor arbetslösa, tvingat kaféer att stänga och gjort nattlivet farligare. Allt för att regeringen och riksdagen vill signalera att de inte gillar rökning. Skadan antitobakslobbyn och dess allierade i politiken gör är långt större än ”problemet” med rök på uteserveringar.
DEBATT: Släpp beröringsskräcken för privat vård
De som tecknar privata sjukförsäkringar i Sverige får sällan veta vad de egentligen har rätt till. På sådana grunder är det omöjligt för ett bra, välfungerande komplement till den offentliga vården att växa fram. Politikerna måste släppa sin beröringsskräck för privata vårdlösningar och skapa bättre förutsättningar, skriver läkarstudenten Warda Fatih.
Friheten väger upp otryggheten i gig-ekonomin
I gig-ekonomin råder du över din egen arbetstid. Du får också en tydlig koppling mellan antalet arbetade timmar och de pengar som du drar in. Den förlorade sociala samvaron med kollegorna på kontoret vägs upp av mer tid med vännerna, och den förlorade tryggheten från en fast anställning vägs upp av friheten i tillvaron.
I skuggan av rökförbudet
Det är mindre än en vecka kvar tills rökförbudet träder i kraft, men varken restauranger eller tillsynsmyndigheter vet ännu exakt vad det innebär. Folkhälsomyndigheten har visserligen fått åtta miljoner kronor för att informera om förbudet, men kommuner och polisen ger intryck av att ha en viss brist på resurser att lägga på att förhindra rökning.
Sälj inte produkter ni inte står för
Hamburgerkedjan Max, Coop, Systembolaget och tobaksföretaget Philip Morris tjänar alla pengar på produkter de samtidigt kampanjar mot. Att sälja produkter man påstår sig vara emot är skenheligt. Det är inte fel att sälja kött, öl och cigaretter – men de som gör det måste våga stå för sina produkter.