En stämpel för 10 miljarder
Inom många branscher utgör regleringskostnader numera en stor del av utvecklingskostnaderna.
Smedjan
Kvotering av bolagsstyrelser är ett sluttande plan
Politiker i Bryssel ska inte avgöra vilka som sitter i svenska företags styrelser.
Företagens stora förmåga att göra gott
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Den svenska kasinosagan förbryllar
Sverige är en ledande nation inom den globala spelindustrin. I boken Den moderna svenska spelbranschen berättas äntligen de svenska spelbolagens historia. Benjamin Juhlin välkomnar initiativet, men saknar ändå något.
70-talet ringde och ville ha tillbaka sin stödpolitik
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Risk för entreprenörsflykt
Höga skatter och hot om löntagarfonder drev företagare och välstånd ut ur Sverige under 1970- och 1980-talet. När Magdalena Andersson nu talar om återinförd arvs- och gåvoskatt och höjda kapitalskatter riskerar det att få samma effekt. Omvänt skulle strategiska skattesänkningar kunna locka tillbaka kapital till landet.
Storföretagens rebeller
Rebeller behövs – även i storföretagen. Näringslivet är fullt av exempel på att centralstyrning kan bli ett handikapp. Precis som andra stora organisationer mår storföretagen bra av att ha interna rebeller som går sin egen väg – till och med i opposition mot ledningen.
Är det obildningen eller direktörerna som är problemet?
Först ansågs det vara ett problem att svenska näringslivstoppar läste för lite. När det sedan visade sig att de i själva verket läste mer än genomsnittet ansågs det vara ett tecken på ett orättvist klassamhälle. Kanske är det så att de som stör sig på både bildade och obildade direktörer stör sig mer på direktörer än på något annat.
Företagen och den progressiva agendan
Trots att den progressiva agendan endast omfattas av en liten men högröstad grupp i samhället verkar många företag tro att det är viktigare att tillfredsställa denna än sina kunder. Det är hög tid att företagen börjar bry sig mindre om mediedrev och mer om kundunderlaget.
Sänk skatten och låt fler finansiera sin egen föräldraledighet
Företagare har svårt att vara föräldralediga – men tvingas ändå finansiera systemet. I stället för en ny ”föräldravecka” bör försäkringen göras frivillig med privata alternativ, skriver Siri Steijer.
39: Anders Johnson
Entreprenörer både formar och speglar samhället de verkar i. I veckans avsnitt berättar författaren Anders Johnson om de succéer, misslyckanden och fascinerande människoöden som har bidragit till att forma dagens Sverige.
De besvärliga människornas betydelse
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
PR-legenden övertygar inte
Harold Burson byggde upp världens största PR-byrå. Nu har han skrivit en bok om det, men i stället för att bjuda på insikter och slutsatser om en spännande bransch blev den främst ett glorifierat CV med långa listor över uppköpta företag och dynamiska företagsledare.
Socialdemokraternas företagarfientliga politik raserar Stockholms företagarklimat
Snart sagt varje vecka sedan Socialdemokraterna återkom till makten i regeringen och i Stockholms Stad har olika företagarfientliga initiativ lanserats. Undersökningen av företagsklimatet i landets kommuner som kom i veckan ger nu ett kvitto på att politiken betalar sig. Stockholm gör en rejäl genomklappning i undersökningen och faller från plats 22 till 123 av landets kommuner, när företagen får säga sitt.