När kulturkrigets antagonister tar ton
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
I centrum för konflikten står litteraturforskaren Marianne Stidsen. Andra ledamöter har avgått eller krävt hennes avgång. Johan Lundberg beskriver hur anpasslighet och normativ konsensuskultur driver fram krav på uteslutning av dem som intar för etablissemanget obekväma ståndpunkter.
Ett försök till en provocerande granskning av mansrollen blir i stället ett oavbrutet konstaterande av den vite heterosexuelle medelklassmannens dödssynder. Resultatet är ett tondövt hamrande på samma tangent.
Dagens febriga fixering vid kön, etnicitet och andra identitetskategorier förgiftar samhället. I The Madness of Crowds ger sig Douglas Murray i kast med att diagnostisera massans identitetspolitiska galenskap. Det är en roande men framför allt oroande läsning.
Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
När man blir erbjuden ett uppdrag eller ett jobb med anledning av ens kön bör man tacka nej. Kvotering underminerar inte bara den inkvoterade, utan resten av kvinnorna på arbetsmarknaden. Framför allt är det oetiskt att ta något man inte borde ha blivit erbjuden från första början.
Västvärldens debatt om feminism och jämställdhet har snöat in på symbolfrågor. Melinda Gates bok Kvinnor förändrar världen är en viktig påminnelse om att det finns större problem att ta tag i. Kvinnor med allvarligare problem behöver lyftas ur fattigdom för att kunna förverkliga sig själva.
Internetleverantören Bahnhof fälldes för en ”könsdiskriminerande annons”, men frias för en likadan där män och kvinnor bytt plats. Att tillåta påstådda kränkningar av män men inte av kvinnor skickar den gamla vanliga signalen att kvinnor är svagare än män – en uppfattning som verkar prägla stora delar av svensk offentlighet.
När universitet och högskolor anpassar sig efter de mest högljudda och lättkränkta studenterna hotas både demokratin och den akademiska friheten. En ny dansk bok ger skrämmande exempel på hur aktivism i metoorörelsens spår ledde till kafkaartade processer mot lärare, efter ogrundade anklagelser från anonyma studentaktivister.
Manliga fotbollsspelare tjänar mer än kvinnliga eftersom fler bryr sig om deras matcher. I samband med VM i damfotboll har många, däribland en moderat EU-parlamentariker, visat att denna marknadsekonomiska självklarhet gått dem förbi. Smedjan rycker in och förklarar grunderna.
Den nya sajten Gardet framstår som en feministisk korsning av Flashback, Avpixlat och Lexbase. Om farhågorna besannas blir det intressant att se om Gardet, som verkar i Metoo-rörelsens anda, kommer att mätas med samma måttstock som dess motsvarigheter inom alternativhögern.
Försvarsmaktens senaste kampanj sprider föreställningen att försvaret har i uppdrag att spegla samhället. Det är en djupt problematisk utgångspunkt för myndigheten som egentligen borde fokusera på att försvara samhället.
Förr var det radikalt för en kvinna att förvärvsarbeta. Reaktionerna på fenomen som ”huskvinnan” och ”konservatismen i klack” visar att medan det förr var normbrytande för en kvinna att förvärvsarbeta, är det i dag snarare normbrytande för en kvinna att välja en annan livsstil. Det är ett hälsotecken.
Kvinnomisshandelsfallet på Dramaten är inte första gången kultursfären har en överseende attityd mot förövare – tills fallet uppmärksammas. Den sortens inställning är extra vanlig i branscher där föreställningar om patriarkala strukturer är extra vanliga. När skulden läggs på hela kollektivet, kan den enskilde förövaren gömma sig i mängden.
När skönlitteratur blir så politisk att den inte kan stå på egna ben utan de ideologiska poängerna, tappar den sin trovärdighet. Maria Svelands nya bok Gråleken är ett bra exempel. Den är tänkt att vara en relationsroman, men blir i själva verket en inlaga i jämställdhetsdebatten.
Medan näringsministern hotar företag med tvångskvotering liknar den statliga Jämställdhetsmyndigheten ett matriarkat. Om regeringen menar att ojämn könsbalans i bolagsstyrelser är ett jämställdhetsproblem bör den först göra rent framför sin egen port.
Ökad styrning av föräldrapenningen leder inte till ökad jämställdhet, som TCO:s jämställdhetsindex låter påskina. I stället driver det in folk i situationer som är minst lika tvingande och skadliga som när föräldraledigheten var en rättighet för kvinnor.
På internationella kvinnodagen valde Försvarsmakten att följa strömmen och ta ställning mot den höga andelen män i militären. Försvaret ser även över sina fysiska krav i syfte att öka andelen kvinnor som gör värnplikt. Den sortens kvoteringsfeminism är det sista försvaret behöver.
I ännu ett reportage, laddat med positiva värdeord, intervjuar SR en jämställdhetsanalytiker om den ökande andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Smedjan går igenom de kritiska frågor SR glömde ställa – och varför de behövs.