Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Det offentliga Sveriges förtäckta sexism

Internetleverantören Bahnhof fälldes för en ”könsdiskriminerande annons”, men frias för en likadan där män och kvinnor bytt plats. Att tillåta påstådda kränkningar av män men inte av kvinnor skickar den gamla vanliga signalen att kvinnor är svagare än män – en uppfattning som verkar prägla stora delar av svensk offentlighet.

När Bahnhof använde en rolig bild i en jobbannons blev femton privatpersoner så kränkta att de kände sig nödgade att anmäla internetleverantören till Reklamombudsmannen. Bilden i fråga föreställer en kille som går hand i hand med en tjej samtidigt som han kastar en gillande blick efter en annan tjej. I Bahnhof annons symboliserade den första tjejen ”ditt nuvarande jobb” och den andra Bahnhof. Med andra ord: Se dig om efter ett mer attraktivt alternativ till din nuvarande arbetsplats.

Reklamombudsmannen granskade denna skymf mot kvinnor världen över, och kom fram till att den andra kvinnan ”genom mannens uppskattande reaktion framställs som ett sexobjekt”, samt att kvinnorna till skillnad från mannen inte framställs som individer, utan arbetsplatser. Inte nog med det Bahnhof hade dessutom förmedlat ”en stereotyp bild av att män ser på kvinnor som att de är utbytbara på samma sätt som ett byte av arbetsplats, vilket är nedvärderande”. Insikten att såväl kvinnor som män är utbytbara i ett modernt samhälle, där skilsmässor är lagliga och socialt accepterade och det står var och en fritt att lämna en otillfredsställande relation för att inleda en ny, verkar inte ha drabbat Reklamombudsmannen. Bahnhof fälldes för könsdiskriminerande reklam.

I februari rekryterade Bahnhof på nytt, återigen med ett fotografi av en person arm i arm med en annan ser uppskattande på en tredje. Den här gången mottog Reklamombudsmannen enbart hälften så många anmälningar, och jobbannonsen friades. Plötsligt finner RO inte alls att någon framställs som ett sexobjekt, att enbart den första personen porträtteras som en individ, eller att någon framställs i ”någon stereotyp könsroll som finns idag”.

Tyvärr är det varken samtida snöflingor som äntligen utvecklat en resistens mot milda skämt, eller Reklamombudsmannen som blivit mer tolerant. Orsaken till dess plötsliga kovändning är helt enkelt att det i Bahnhofs nya annons inte är en man som sneglar efter en kvinna, utan en kvinna som sneglar efter en man.

Reklamombudsmannen förstärker själv den mest tröttsamma av alla samtida stereotyper: idén att kvinnor är det svagare könet.

Att man får uttala sig om och porträttera män på andra sätt än kvinnor är inget nytt. Föreställ dig till exempel att tunga politiker skulle propagera för en manlig statsminister enbart för att de skulle föredra en man på posten. Föreställ dig att myndigheter började sänka kraven för män i syfte att minska andelen kvinnliga anställda. Föreställ dig att företag opåkallat började varna för ”giftig kvinnlighet” i sina reklamfilmer och kända popartister hyllas för åsikten att kvinnor i grupp är förhatliga.

Det låter främmande, eftersom tanken är fullständigt främmande. I teorin är det få som förespråkar könsdiskriminering och försvarar sexism, men i praktiken är de fullt socialt acceptabla. Sexism och könsdiskriminering är egentligen könsblinda företeelser som kan drabba män likaväl som kvinnor, men i offentligheten använder de allra flesta dubbla måttstockar.

Reklamombudsmannen försöker dölja sina dubbla måttstockar bakom påståendet att enbart vissa könsroller existerar i dag. Huvudsaken är att man inte förstärker en samtida stereotyp.

Det ironiska i sammanhanget är att Reklamombudsmannen själv förstärker den mest tröttsamma av alla samtida stereotyper: idén att kvinnor är det psykiskt svagare könet som till varje pris behöver skyddas från skämt, elakheter och tydligen småroliga jobbannonser. När RO fäller reklam som anses framställa en kvinna som ett sexobjekt, men friar reklam som framställer en man på precis samma sätt, skickar det signalen att män kan förväntas tåla mer än kvinnor.

I jämförelse med den sortens underliggande sexism är Bahnhofs jobbannons i höstas ingenting. Könsdiskriminering är att behandla män och kvinnor olika, inte att använda en relationsmetafor för att uppmuntra någon att söka ett nytt jobb.