Dags att stoppa fackets bärsärkagång
Det är uppenbart att facken har för stora befogenheter.
Det är uppenbart att facken har för stora befogenheter.
Facket påstår att striden mot Tesla handlar om den svenska modellens överlevnad. Det är en överdramatisk beskrivning.
Förklaringarna bakom svenska modellens framgångar och motgångar finns i Niccolò Machiavellis texter.
Även i offentlig sektor behövs kreativ förstörelse.
Stödet för Socialdemokraterna har kollapsat bland LO-medlemmarna. Ändå satsar LO över 90 miljoner på S-vinst även i detta val.
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
Lägre oljepris skapar ett förändringstryck i Saudiarabien. Sven Otto Littorin beskriver ett antal hoppfulla reformer som gjorts och sitt eget arbete för att lära saudierna om arbetslinje och kollektivavtal. “För mig är det som att vara Nixon i Kina.”
Historiskt har motståndet mot arbetskraftsinvandring kommit från LO. Nu sluter även Expressens ledarsida upp. Men argumenten är desamma, och grunden är lika svag. Arbetskraftsinvandring är inte ett problem.
De strejkande SAS-piloterna har själva betydligt bättre arbetsvillkor än de resenärer som drabbas. En strejk är inte bara en ekonomisk dragkamp utan en kamp om opinionen, och en sådan kamp är svårt att vinna när de strejkande får 93 000 i månaden i lön och traktamente.
I sin plattform inför Europaparlamentsvalet vill LO både att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad och att EU ska spela en större roll i arbetsmarknads- och socialpolitiken. Insikten om att de två önskemålen är oförenliga verkar inte ha sjunkit in.
Handelsanställdas förbund vägrar nu yttra sig om arbetstillstånd när jobbet enligt dem skulle kunna gå till en svensk i stället. Det vallöfte – eller hot – som Socialdemokraterna presenterat inför valet är redan facklig praxis. Det här visar varför facket inte ska ha inflytande över arbetskraftsinvandringen.
I Storbritannien mobiliserade Margaret Thatcher hela sin politiska prestige 1984 för att krossa det militanta gruvarbetarfacket som hon ansåg förstörde landet. I Frankrike utmanar nu president Emmanuel Macron det mäktiga franska järnvägsarbetarfacket genom att vilja avskaffa livstidsanställningarna och höja pensionsåldern för nära 200 000 anställda. Thatcher vann. Gör Macron det också?
I Agenda 22/4 försvarade LO:s vice ordförande Therese Gouvelin den djupt ohederliga film som hennes organisation nyligen publicerade. Filmen sprider lögner om Moderaterna. På andra sidan bordet i SVT-studion stod därför partisekreterare Gunnar Strömmer.
Det är meningslöst för allianspartierna att förfasa sig över LO:s och Socialdemokraternas smutskastning. I stället bör filmen tydas som ett tecken på hur slutkörd och frånkopplad den röda gamla ångmaskinen har blivit. Socialdemokratin inser själv hur allvarligt läget är, det är därför valfilmen låter som den gör. Och för de borgerliga innebär detta en möjlighet att kliva fram.
I en ny film sprider LO lögner om Moderaterna inför valet. Det är osmakligt och ohederligt, men även ett tecken på att LO:s parti Socialdemokraterna börjar få svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan.
Facket har makt över vem som får arbetstillstånd i Sverige, samtidigt som alla fackförbund har ett intresse av att minska konkurrensen för de egna medlemmarna. Fredrik Hultman har intervjuat advokaten Arvid Danielsson, som ser hur förbunden missbrukar sin makt över vem som ska få stanna i Sverige.
I morgon presenterar LO sin årliga rapport "Makteliten". Fackförbundet fokuserar som vanligt på inkomstklyftorna mellan höga chefer och industriarbetare, men bortser från klyftan mellan dem som har jobb och den stora gruppen lågutbildade utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden. Vad är det egentligen LO vill bekämpa: Rikedom eller fattigdom?
Allt sedan Lex Laval och domen att utländska arbetstagare i Europeiska unionen ska ha rätt att arbeta i Sverige har det funnits ett socialdemokratiskt projekt att stoppa de utstationerade arbetarna i Sverige. Vi drar oss till minnes när aktivister från LO skrek “go home” till estniska arbetare och LO:s allmänna protektionism när Karl-Petter Thorwaldsson skanderade att “inte en ärta ska flytta till Tyskland”. Det är därför inte förvånande att Socialdemokraterna är nöjda nu när EU verkar gå mot att begränsa den fria rörligheten till förmån för LO:s intressen.
Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.