Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.
Många innovationer blir först verkligt revolutionerande när de kan produceras billigt och komma många till del. Det är värt att komma ihåg nästa gång någon avfärdar exempelvis plast som en onödig del av det moderna samhället, konstaterar Mattias Svensson apropå ekonomen Tim Harfords två böcker om innovationerna som format världen.
Väljarna avskyr fastighetsskatten men politiker och tyckare, ofta med hänvisning till nationalekonomiska resonemang om effektivitet, gillar den. Det är dock just de egenskaper som gör att skatten uppfattas som bra…
”Det finns flera saker i januariöverenskommelsens skattereform som är direkt motsatta”, säger Jacob Lundberg i veckans diskussion om skatterna och nästa skattereform, med Björn Hasselgren, Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen.
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Om Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att leva och bo i behöver kärnstaten återupprättas.
Under hösten väntas konfliktnivån i politiken åter öka efter vårens borgfred. Vilka politiska strider väntar? Och hur går det för januariöverenskommelsen? Det diskuteras i veckans avsnitt med Adam Danieli, Henrik…
Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…
Hur väl vi hanterar framtidens utmaningar hänger på vår förmåga till lärande: att upptäcka nya data, strukturera dem till information och tolka dem som kunskap som vi kan handla utifrån.…
De olika momssatserna innebär i praktiken att högbeskattade branscher subventionerar lågbeskattade branscher med 46 miljarder varje år. Om man räknar med denna subvention är skattetrycket en procentenhet högre än den…
Perioden före det krisande 1970-talet beskrivs ofta i ett nostalgiskt ljus, och beröms från vänsterakademiskt håll ofta för sina höga politiska ambitioner. Amity Shlaes bok ”Great society – A new…
EU:s ledare har enats om den största utgiftsökningen i unionens historia. Bakom de hissnande summorna döljer sig också institutionella förändringar som leder EU bort från sitt liberala ideal. Sverige verkar…
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Få saker bidrar som marknadspriser och konkurrens till att göra oss mer återhållsamma och eftertänksamma som konsumenter.
Det finns skäl tro att USA oavsett vem som sitter i Vita huset kommer att bedriva en politik som är mer merkantilistisk och mer nationalistisk än vad som är bra…
Konkurrens sänker priser och bristande konkurrens ökar klyftor. Länder som liberaliserar ekonomin och öppnar sig för handel tenderar att ha en mer gynnsam utveckling både ekonomiskt och socialt.
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.