Regeringen drar på sig permanenta utgiftsökningar och missar chansen att göra långsiktiga tillväxtreformer. Som alltid lockar valår politiker att öka utgifterna för att locka väljare, medan viktiga långsiktiga reformer uteblir. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg svarar på fem frågor om dagens budgetproposition.
MEDBORGARLÖN DEL 6. På det hedonistiska 70-talet var idén om att undfly löneslaveriet och befria sig från arbetets ok populär. Men till skillnad från då är lönearbete i dag en bristvara, och det förändrar frågan om medborgarlön. Bristen på arbetstillfällen gör att vi är mer fångade i arbetslinjens diktatur än någonsin, skriver historieprofessorn Lars Trägårdh.
I går presenterade stiftelsen Allbright sin årliga rapport där könsfördelningen i börsbolagen kartlagts. Som vanligt missar den huvudskälet till varför det inte sitter kvinnor på fler stolar: utbildningsglappet i den aktuella åldersgruppen. Allbrights opinionsbildning underminerar på sikt både äganderätten och likheten inför lagen.
Om vi köper marxistiska begrepp som ”trasproletariat” och vänsterns materialistiska världssyn, ger vi samtidigt vänstern rätt i att ansvaret för att utvecklas och kämpa på ligger hos någon annan än individen själv.
Maria Ågren kom billigt undan för haveriet på Transportstyrelsen. Dan Eliasson lär knappast drabbas av svåra påföljder för den säkerhetsläcka han skapade hos polisen. Tjänstemän i Sverige hålls inte personligen ansvariga för vad de gör i tjänsten, vilket är både farligt och dyrt för folket. Vi behöver återinföra tjänstemannaansvaret – men riksdagen vägrar.
Traditionellt har Moderaterna varit störst bland företagare, och Centerpartiet profilerar sig som småföretagarnas parti. Men Sverigedemokraterna lockar allt fler väljare, och de är beredda att faktiskt genomföra sin politik. De borgerliga partierna kan inte längre ta företagarnas röst för given – de kommer att behöva anstränga sig.
Alliansen, som tidigare talade om att lägga ned Arbetsförmedlingen, föreslår nu ännu en "åtgärd" som myndigheten sannolikt måste administrera. Tanken är att gynna nyanlända med en ny anställningsform, men i praktiken blir det snarast en ny version av regeringens misslyckade traineejobb. Vad Sverige behöver är inte en utökad regeldjungel, utan en jämnare spelplan mellan arbetsmarknadens parter och en sänkt arbetsgivaravgift.
De som säger att integration inte bara handlar om jobb har naturligtvis rätt. Men samtidigt visar forskning att arbetsplatsen är den viktigaste förmedlaren av värdlandets kultur. De som tonar ner arbetets roll i integrationen riskerar därför göra sig själva en björntjänst.
I Sverige hålls alltför många människor tillbaka av en stelbent arbetsmarknad. Det som behövs är en våg av borgerlig jobbpolitik som kan skölja över svensk arbetsmarknad och bryta fackföreningarnas makt, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, förbundsordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson KDU.
Vänsterpartiet säger sig värna villkoren på arbetsmarknaden, men vill i praktiken täppa till alla chanser till egenförsörjning för lågutbildade. Personerna som står utanför arbetsmarknaden behöver inte färre jobb, utan fler alternativ att välja mellan.
Se över LAS, lägg ned Arbetsförmedlingen och gör om anställningssubventionerna till ett enda. Det finns flera bra förslag i Moderaternas vårmotion, men fortfarande saknas en tydlig bild av vad man vill åstadkomma.
Liberalerna vill lagstifta om minimilöner. Visserligen behöver det bli möjligt jobba till lägre löner än kollektivavtalen i dag tillåter om nyanlända ska kunna komma in på arbetsmarknaden, men det är något arbetsmarknadens parter måste komma överens om. Det finns många orsaker till det, men framför allt: minimilön är ett verktyg som kan bli väldigt skadligt i händerna på till exempel Socialdemokraterna.
Miljöpartiet vill att studier och subventionerade anställningar ska ge rätt till permanent uppehållstillstånd. Det är en förståelig ambition med tanke på hur svårt det är att få ett osubventionerat jobb som nyanländ i Sverige, men det som behövs är inte att skattebetalarna finansierar migranters subventionerade anställningar. För att fler ska kunna stanna krävs att fler blir självförsörjande.
Bara sex procent av dem som genomgår det statliga etableringsprogrammet får jobb. Resten fastnar i Arbetsförmedlingens evighetsloop, men trots fiaskot vill nu regeringen låsa fast etableringsuppdraget i Arbetsförmedlingen. Det är att göra problemen permanenta, när det som egentligen behövs är ett inkluderande samhälle.
Arbetsförmedlingen har spenderat 120 miljoner kronor på en ny, sämre hemsida. Det är bara ett av många tecken på att myndigheten har alldeles för mycket pengar för sitt eget bästa.